ABC - ordlista för hållbart byggande

Det finns en rad olika organisationer, bedömningssystem, deklarationer och metoder inom området hållbart byggande. Här är en guide över vanliga begrepp och aktörer. Listan uppdateras efterhand – hör av dig till kontakt@ichb.se om det är något du saknar och vill ha en kortfattad förklaring till.

BASTA

BASTA är ett egendeklarationssystem där leverantörer och tillverkare av bygg- och anläggningsprodukter registrerar produkter som klarar systemets krav på kemiskt innehåll med farliga egenskaper.  Bolaget är icke-vinstdrivande och ägs av IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Byggindustrier. BASTA är indelat i tre nivåer:

  • BASTA – högsta kravnivå på kemiskt innehåll som begränsar utfasnings- och riskminskningsämnen. BASTA-märkta produkter uppfyller Miljöbyggnad 3.0 Guld
  • BETA – produkter som klarar systemets baskrav gällande utfasningsämnen. BETA-märkta produkter uppfyller Miljöbyggnad 3.0 Silver.
  • RISKVÄRDERADE – produkter som klarar inte kraven i BASTA eller BETA, men är vanliga i bygg- eller anläggningsprojekt eftersom de p.g.a. funktion, kvalitet eller resursanvändning är svåra att ersätta. Till varje produktgrupp finns ett vägledningsdokument som informerar om användning, hälso- och miljöegenskaper, återvinning och substitutionsarbete.

Läs mer om BASTA

BREEAM

BREEAM (BRE Environmental Assessment Method) är ett frivilligt miljöcertifieringssystem, utvecklat i Storbritannien under 90-talet. Systemet kan användas vid såväl nyproduktion som ombyggnad. Bedömningen omfattar projektledning, byggnadens energianvändning, inomhusklimat med ventilation och belysning, vattenhushållning, avfallshantering, markanvändning och påverkan på närmiljön. Varje område certifieras efter en femgradig skala. BREEAM administreras I Sverige heter systemet BREEAM-SE och administreras av Sweden Green Building Council.

Läs mer om BREEAM-SE

Byggsektorns miljöberäkningsverktyg

Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM, är ett branschgemensamt verktyg för att beräkna byggnaders klimatpåverkan som tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet. BM baseras på livscykelanalysmetodik och gör det möjligt för även icke-experter att ta fram en klimatdeklaration för en byggnad – med BM kan man på planeringsstadiet räkna fram hur stor klimatpåverkan en byggnad får och hur utsläppen kan minska genom andra materialval eller produktionssätt. Verktyget är gratis och kan användas vid en upphandling eller markanvisning och för att uppfylla kriterier i Miljöbyggnad.

Läs mer om Byggsektorns miljöberäkningsverktyg

Byggvarubedömningen

Sveriges största fastighetsägare och byggherrar står bakom Byggvarubedömningen som är ett bedömningssystem för byggvaror – ambitionen är att hus ska byggas och förvaltas med enbart miljöbedömda produkter. Varorna i Byggvarubedömningen bedöms efter kriterier för

kemiskt innehåll, livscykelaspekter och social hållbarhet. För att en produkt ska bedömas i Byggvarubedömningen ska det finnas en fullständig innehållsdeklaration och leverantörsintyg om ämnesinnehåll och halter. Om det finns en EDP (som visar miljöprestanda), ska även den bifogas.

Läs mer om Byggvarubedömningen

CE-märkning

CE är en förkortning av Conformité Européenne och är en produktmärkning som står för att en produkt är tillverkad i enlighet med direktiv från EU. Produkter med CE-märkning får säljas inom EU och EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). CE-märkning innebär att tillverkaren tar ansvar för att produktens prestanda stämmer med det som är angivet vid försäljningen. Det är dock ingen miljömärkning eller något bevis för att en viss produkt är lämplig att i visst sammanhang.

Läs mer om CE-märkning av byggvaror

CLP

Den som tillverkar eller importerar kemiska produkter ska klassificera dem enligt CLP innan de släpps ut på marknaden. Att klassificera innebär att med hjälp av fastställda kriterier identifiera ett ämnes eller en blandnings farliga egenskaper. Reglerna grundar sig på FN:s globalt harmoniserade system. CLP står för engelskans "Classification, Labelling and Packaging" (klassificering, märkning och förpackning).

Läs mer om CLP

eBVD

En eBVD är en innehållsdeklaration av en produkt.  Förkortningen BVD står för Byggvarudeklaration som är en frivillig egendeklaration som används av byggnäringen sedan 1991. Den senaste branschstandarden, eBVD1.0 (elektronisk byggvarudeklaration), utgår från Byggproduktförordningen och krav på prestandadeklaration, CLP och Reach-förordningen (kemikalier) samt RoHS (elektrisk och elektronisk utrustning). Bakom eBVD1.0 står VVS-Fabrikanternas Råd, Svenska Rörgrossistföreningen VVS, Sveriges Elgrossister och Byggmaterialindustrierna. Syftet med samverkan är att gynna spårbarhet i byggmaterial och därmed bidra till ett effektivt informationsflöde av miljö- och innehållsfakta.

Läs mer om eBVD

EPD Norge

En EPD (Environmental Product Declaration) är ett dokument som visar en produkts miljöprestanda under hela dess livscykel, baserat på en LCA (livscykelanalys). Till skillnad mot eBVD 1.0, informerar en EDP dock inte om vilka kemikalier en produkt innehåller. En EPD är verifierad av tredje part och bygger precis som LCA på internationella standarder. Drygt 350 EPD:er från över 100 företag finns publicerade och fritt tillgängliga hos EPD Norway. 

Läs mer om EDP Norway

FEBY18

FEBY, Forum för Energieffektivt Byggande, grundades 2008 på uppdrag av Energimyndigheten. Det är en icke vinstdrivande organisation med uppgift att driva och stimulera en utveckling av lågenergihus, vilket innebär ett minimalt energibehov och att husen delvis kan försörjas med egen energi.

FEBY18 utvecklar bland annat kriterier för energieffektiva byggnader i Sverige, initierar och följer forskning inom området och verkar som en plattform för kunskaps- och erfarenhetsutbyten inom området lågenergihus.

Läs mer om FEBY18

Institut Bauen und Umwelt

Institut Bauen und Umwelt, IBU, är en sammanslutning av europeiska byggprodukttillverkare. IBU driver ett internationellt program för miljövarudeklarationer, så kallade EPD (Environmental Product Declaration) som redovisar miljöpåverkan från olika varor och tjänster under deras livscykel. Med hjälp av EPD:er går det att styra mot miljöanpassad upphandling – de standardiserade metoderna säkerställer att miljöinformation inom samma produktkategori är jämförbar från produkt till produkt, oavsett region eller land. Syftet är att kunden ska kunna jämföra miljöprofilen och göra en bedömning och ett val baserat på miljödeklarationen.

Läs mer om Institut Bauen und Umwelt

Kemikalieinspektionen

Kemikalieinspektionen är en myndighet som lyder direkt under regeringen och har ansvar för Giftfri miljö som är ett av Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål. Kemikalieinspektionen får årligen ett s.k. regleringsbrev av regeringen med anvisningar för det kommande året om verksamhetsmål, uppdrag och finansiering och hur rapporteringen ska gå till.

Kemikalieinspektionen har omfattande information om olika kemiska ämnen och material samt en statistikdatabas på sin hemsida. Där finns också vägledning för konsumenter att göra medvetna val och hantera kemikalier på ett säkert sätt.

Läs mer om Kemikalieinspektionen

LCA

LCA, livscykelanalys eller Life Cycle Assessment, är en metod för att beräkna total miljöpåverkan för produkter/aktiviteter i allt från råvaruutvinning och tillverkning till användande och avfallshantering. En LCA kan göras på t. ex mat, förpackningar, elektronik, bränslen och transporter. 2018 tog Boverket fram en vägledning om livscykelanalyser (LCA) för byggnadsverk. Målgrupp är såväl beslutsfattare som byggherrar och byggnadsentreprenörer som vill veta mer om LCA inför ett byggprojekt.

Läs mer om Boverkets vägledning om LCA för byggnader

LEED

LEED (Leadership in Energy and Environmental Design) är ett system för miljöcertifiering som utvecklats av den icke-vinstdrivande föreningen U.S. Green Building Council.  I Sverige administreras LEED av Sweden Green Building Council. Systemet kan användas i både projekterings- och driftstadiet och för befintliga byggnader. En byggnad som miljöcertifieras i LEED bedöms och poängsätts efter flera olika kriterier för att nå någon av de fyra nivåerna i systemet: Certifierad, Silver, Guld och Platinum.

Läs mer om LEED

Miljöbyggnad

Miljöbyggnad är ett svenskt system för miljöcertifiering av byggnader, administrerat av Sweden Green Building Council. För att certifieras som Miljöbyggnad mäts sexton olika värden i byggnaden – allt från energianvändning och vilka energislag som används till innehåll i byggmaterial och flera olika aspekter av innemiljö. Miljöbyggnad finns i nivåerna Brons, Silver och Guld. Alla mätresultat granskas av tredjepart innan certifieringen slås fast. En uppföljning sker också inom två år.

Läs mer om Miljöbyggnad

Produktkollen

Med en loggbok för en byggnad är det möjligt att spåra vilka produkter som använts under hela dess livslängd. Produktkollen är ett företag som erbjuder en digital loggbok för dokumentation av byggprojekt. Loggboken ger möjlighet att på ett och samma ställe samla skötselinstruktioner, Byggvarudeklarationer, säkerhetsdatablad, miljöintyg, produktdatablad (EDP:er), monteringsanvisningar, deltagarförteckning (vem som gjort vad) samt fastighetspärm och bopärm för de boende. Boverket presenterade hösten 2018 ett förslag på obligatorisk loggbok för byggnader och anläggningar. De nya kraven kan införas 1 januari 2021.

REACH

Grundprincipen i REACH-förordningen är att den som tillverkar eller importerar kemiska ämnen i mängder om minst ett ton per år ska registrera dessa hos Europeiska kemikaliemyndigheten. Ämnen som inte är registrerade får inte släppas ut på EU-marknaden. REACH står för engelskans ”Registration Evaluation Authorisation of Chemical substances”. 

Läs mer om REACH

SundaHus

SundaHus är ett bedömningssystem för byggmaterial och ett verktyg för fastighetsägare som vill göra medvetna och säkra materialval i allt från projektering och byggande till förvaltning och rivning.

Bedömningskriterierna i SundaHus är till största delen är baserade på Europaparlamentets CLP-förordning och kriterier i Kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO . Bedömningen baseras på olika egenskaper i produkterna som delas in i fem klasser D, C-, C+, B eller A, där A är bäst. 

Läs mer om SundaHus

Upphandlingsmyndigheten

Upphandlingsmyndigheten är en statlig myndighet med uppdrag är att verka för en rättssäker, effektiv och hållbar offentlig upphandling som gagnar både medborgare och näringsliv. På myndighetens hemsida finns guider med miljökriterier för upphandling inom ett femtontal områden som gäller bygg och fastighet.

Läs mer om Upphandlingsmyndigheten

Text: Madeleine Appelgren

Saknar du något begrepp inom hållbart byggande i denna ordlista? Hör av dig med förslag till kontakt@ichb.se