Inledning - vad är ventilation och varför är det viktigt?

Inledning - vad är ventilation och varför är det viktigt?

Vi behöver frisk luft för att må bra och ventilationen kan dessutom hjälpa till att förhindra fuktproblem och skapa hållbara välmående hus med mindre skador. Om inte ventilationen fungerar blir det snart instängt och fuktigt, dessutom kan vi känna matos och andra lukter i bostaden.

Tanken med ventilation är att frisk luft (tilluft) ska komma in i rum som sovrum och vardagsrum, och därefter försvinna ut genom ventiler i kök och badrum eller upp i skorstenen (frånluft) när luften är ”använd”. Vilken sorts ventilation som finns i ett hus beror oftast på hur gammalt huset är och vad det är för sorts hus. Det går att energieffektivisera ventilationen. Här berättar vi hur det går till.

 
Olika sorters ventilation

Olika sorters ventilation

Det finns tre huvudtyper av ventilation, självdragsventilation, frånluftsventilation och tilluftsventilation. Här går vi igenom principerna:

Självdragsventilation

Den enklaste sorten är självdrag och benämns ibland som S-ventilation. Då finns det inga fläktar i huset. Självdrag är vanligt i äldre hus. I hus med varm skorsten fungerar självdraget bra eftersom luften sugs ut dels genom rökgaskanalen (termisk drivkraft), dels genom särskilda, uppvärmda ventilationskanaler.

Men om det inte eldas i skorstenen så blir den kall och utsuget av luft minskar kraftigt. Då krävs fönstervädring. När det blåser eller är kallt ute ökar ventilationen i självdragshus. Det innebär samtidigt att ventilationen minskar ju varmare och mindre blåsigt det är ute. En varm, vindstilla sommardag kan ventilationen i ett självdragsventilerat hus upphöra helt.

Frånluftsventilation

För att ventilationen ska fungera ungefär lika bra oavsett vad det är för väder eller temperatur ute kan man installera en eller flera fläktar som hjälper till att suga ut luft ur huset. När fläkten suger ut luft ska det komma in ny frisk luft genom ventiler i väggarna i huset. Denna typ av ventilation kallas Frånluftsventilation eller F-ventilation.

I småhus har det sedan början av 1990-talet varit vanligt att kombinera denna typ av ventilation med en frånluftsvärmepump. Man kan då ta vara på värmen i den gamla luften innan den skickas ut. Återvunnen värme kan användas till både tappvarmvatten och värmning av radiatorer/golvvärme. Denna variant kallas FX-ventilation.

Tilluftsventilation

På vintern är luften som kommer in i huset genom ventiler kall och ouppvärmd. Detta gör att det kan kännas kallt och dragigt i huset. För att minska problemen med drag behöver man värma luften som kommer in. Då behöver man ha en fläkt också till den luft man tar in i huset. Den luften brukar kallas för Tilluft.

Har man fläktar både för luften som tas ut och tas in i huset har man FT-ventilation. Dessa fläktar kan sitta tillsammans i ett ventilationsaggregat. Man kan då med en värmeväxlare ta vara på värmen i den gamla luften innan den skickas ut och värma den kalla luften som kommer in. Detta kallas för värmeåtervinning.

Ett ventilationsaggregat som har värmeåtervinning kallas för FTX-aggregat. När man har en fläkt för tilluft som fungerar behöver man inga ventiler i väggarna för att ta in friskluft. Man kan då spara energi om man ser till att alla ventiler är stängda eller täta huset bättre så att det inte kommer in uteluft på många ställen.

Forcerad ventilation

Ibland behöver man öka ventilationen, till exempel när man lagar mat eller duschar. En köksfläkt, spiskåpa eller badrumsfläkt ger möjlighet till forcerad ventilation. Det innebär att ventilationsflödet vid behov kan ökas. När man ska steka mat på spisen sätter man på köksfläkten eller öppnar ett spjäll i spiskåpan. På toaletten eller i duschutrymmet kan det finnas en fläkt som man sätter på när man är där för att få bort fukt och lukt. Badrumsfläkten kan också styras automatiskt på fukt eller närvaro. I kombination med S-ventilation kallas detta fläktförstärkt självdrag. Även vid F-, FX- och FTX-ventilation finns ofta olika möjligheter att forcera ventilationen.

Vilken typ av ventilation är vanlig?

Småhus

I äldre småhus som är byggda fram till och med 1960-talet är det vanligast med självdragsventilation. I småhus som är byggda på 1970-talet är det vanligast med F-ventilation. Under 1980-talet var det vanligt med FTX-ventilation. I början på 1990-talet kom frånluftsvärmepumparna och då blev det vanligt med FX-ventilation i småhus.

Flerbostadshus

Även i flerbostadshus är det vanligast med S-ventilation till och med 1960-talet. F-ventilation vanligast är i hus från slutet av 1960-talet till början av 2010-talet. Från och med 2013 har de flesta flerbostadshus FTX-ventilation på grund av ökade energikrav i BBR19.

Lokaler

De allra flesta kontorslokaler, även i äldre hus, har idag FTX-ventilation. Men det finns stora variationer och blandningar med olika system i samma hus, särskilt i äldre byggnader och när det finns olika sorters lokaler i samma byggnad. Äger man eller tänker köpa en byggnad med lokaler är det extra viktigt att ta hjälp av en expert för att få koll på ventilationen.

 
Riktlinjer och standarder för ventilation

Riktlinjer, standarder och normer för ventilation

Det finns flera olika riktlinjer, standarder och normer för ventilation. De skiljer sig åt mellan olika typer av byggnader. I Boverkets byggregler (BBR) finns krav på att ventilationssystem vid nybyggnation eller större renoveringar ska utformas för ett lägsta totalt uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per m2 golvarea. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (AFS 2009:2) anger därutöver att tillägg bör göras per person. Samma sak gäller Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation (FoHMFS 2014:18). Där nämns även ett antal indikatorer på att luftkvaliteten kan vara bristfällig och att ventilationen inte fungerar tillfredsställande, exempelvis omfattande kondensbildning på fönsters insida.

För vissa byggnader finns det krav på att genomföra Obligatorisk Ventilations Kontroll, OVK, regelbundet. Det är en kontroll som ska utföras av en certifierad kontrollant. Vilka byggnader det gäller för och hur ofta det ska göras kan man läsa mer om på Boverkets hemsida.

 
Ventilation och energianvändning

Ventilation och energianvändning

Drar ventilationen mycket energi? Ja, det går åt energi på två sätt för att ventilera en byggnad:

  • Fläktar till ventilation drar el
  • Uppvärmning av utomhusluft kräver energi

Har man självdragsventilation krävs det ingen el till fläktar. Men den mesta av energin som krävs för ventilationen är för att värma upp den kalla luften som kommer in i huset utifrån. Har man självdrag eller frånluftsventilation får elementen eller golvvärmen i värmesystemet värma upp uteluften.

Om man har fläktar för både tilluften och frånluften är det vanligt att man har FTX-ventilation med värmeåtervinning. Detta gör att det går åt mycket mindre energi för att värma upp uteluften men det går också åt lite mer el till fläktarna. Vid behov kan man värma upp tilluften mer. Man kan bestämma hur varm luften ska vara när den kommer in i rummet. Det gör man med ett värmebatteri, antingen vätskeburet eller via direktel.

Värmeåtervinningen i ett FTX-aggregat kan göras med olika typer av värmeväxlare. För vissa typer, plattvärmeväxlare och roterande värmeväxlare, måste till och frånluften sitta tillsammans i ett ventilationsaggregat på samma plats i huset. Om man inte kan ha tilluften och frånluften på samma ställe kan man också flytta värmen med ett rörsystem med vätska i och en pump. Det kallas för vätskekopplat system.  

Kyla med ventilationen

På sommaren blir det ofta varmt inomhus, då kan man kyla ner tilluften om man har ett kylaggregat, men det drar en hel del energi. Ett energisnålare alternativ är då frikyla från borrhål eller närliggande vattendrag.

Fjärrkyla kan ibland också vara ett alternativ. Många gånger kan man dock kyla med uteluften i sig, detta under förutsättning att luftintaget är lämpligt placerat eller att man utnyttjar nattkyla. För att kylning med tilluften skall räcka till krävs vanligen att den kombineras med effektiv solavskärmning.

Behovsstyrning av ventilation

Ett sätt att påverka energianvändningen är att styra ventilationsflödet efter behov. Det kan göras på flera olika sätt och är framförallt vanligast i lokalbyggnader. Det första sättet är att ha drifttider för när ventilationen är på med fullt flöde som är anpassat till hur byggnaden används. Det kan göras för hela byggnaden eller för delar av den. Med en modern ventilationsanläggning kan man styra ventilationsflödet i varje rum genom att ventilationen anpassas till behovet när någon är i rummet.

 
Underhåll ditt ventilationssystem!

Underhåll ditt ventilationssystem!

För att ventilationen ska fungera bra behöver man se över och underhålla den regelbundet, inte bara i samband med eventuella ventilationskontroller. Här är fem saker att tänka på:

  • I köksfläkten eller spiskåpan finns ett fettfilter som behöver bytas eller rengöras regelbundet. Har man en spisfläkt som recirkulerar luften via ett kolfilter måste också detta bytas eller regenereras regelbundet. Läs på i manualen till din köksfläkt!
  • Har man ett ventilationsaggregat för hela huset har detta också filter som behöver bytas eller rengöras regelbundet.
  • Luftkanalerna för frånluften som suger ut luft ur huset blir ofta smutsiga och igensatta. Då fungerar ventilationen sämre och drar mer energi. Blir det mycket smuts i kanalerna behöver man be om hjälp med rengöringen. Var särskilt uppmärksam på detta i utrymmen där det rökigt eller smutsigt på annat sätt.
  • Ventilerna som man ser i rummet kan man torka av.
  • Har man en lite större fastighet med ventilationsaggregat är det bra att ha ett serviceavtal med en ventilationsfirma som kommer regelbundet och byter filter och ser över anläggningen.

I hus med fläktventilation är ventilationsflödet inte beroende av uteklimatet på samma sätt som i ett självdragsventilerat hus. Det är viktigt att hålla tilluftsöppningar och frånluftsdon rena och öppna så att luften kommer in där det är tänkt och sprids överallt i byggnaden. Om du vill öka ventilationen eller få in uteluft kan du fönstervädra på samma sätt som beskrivs ovan.

Det är viktigt att ventilationen alltid är påslagen. Att helt stänga av fläktventilationen på natten när lokaler inte används kan innebära att luften går fel vägar. Uteklimatet kan då påverka byggnaden så att frånluftskanaler blir tilluft, vilket innebär att föroreningar i kanalerna kan blåsa tillbaka in i huset. Ventilationen kan minskas men inte stängas av helt.

 
När behöver ventilationen förbättras?

När behöver ventilationen förbättras?

Om man ofta upplever att det är dålig och instängd luft eller att det är mycket fukt och kondens inomhus kan ventilationen behöva förbättras. En annan orsak att förbättra ventilationen kan vara att den befintliga installationen drar mycket energi.

Radon

Radon förekommer i byggnader antingen för att det finns radon i marken där huset är byggt eller för att det är radon i byggnadsmaterialet. Radonhalten går att mäta och det är viktigt att göra om man misstänker att det finns. Om man har radon är ett vanligt sätt att hantera det att ventilera bort det.

Problem vid kamineldning

Har du en kamin eller eldstad och tycker att det är svårt att få elden att ta sig? Då kan det vara så att för lite friskluft tillförs eldstaden. För att det skall brinna behöver det nämligen tillföras syre för att elden ska ta sig. Vid FTX-ventilation och framför allt F-ventilation skapas ett undertryck som motverkar denna tillförsel. I många nyare småhus har man därför en separat tilluftskanal till eldstaden som inte påverkas av ventilationssystemet.  I avsaknad av en sådan behöver det finnas extra friskluftsintag som minskar undertrycket när man använder sin eldstad.

Vissa FTX-aggregat har speciella eldningslägen som kan aktiveras för att minska undertrycket vid eldning. Vid F-ventilation kan en separat rökgasfläkt på skorstenen vara en lösning.

Underkänd OVK-besiktning

Har byggnadens ventilation underkänts vid en OVK-besiktning så behövs åtgärder för att komma tillrätta med problemet.

 
Förbättra ventilationen

Förbättra ventilationen

Har man ventilation med fläktar kan man byta till energieffektiva fläktar. Om man har självdragsventilation kan man undersöka om det går att sätta in en fläkt för att få bättre kontroll på ventilationen.

Att byta till FTX-ventilation när man bara har frånlufts- eller självdragsventilation kan vara komplicerat och dyrt, men sparar mycket energi och förbättrar inomhusklimatet. Det behövs ventilationskanaler för tilluften till många av rummen och de tar mycket plats. Man behöver också plats för ventilationsaggregatet på till exempel en vind där det ska gå att serva aggregatet. Man behöver ha luftintag på ett bra ställe där luften är så ren som möjligt. 

Det är trots allt värt att undersöka, speciellt om man planerar att bygga om eller renovera huset av andra orsaker.

I en större byggnad med flera bostäder eller lokaler kan byte av ventilationssystem även leda till tillkommande krav på brandcellsindelning m.m. Ljudkrav är också något man bör beakta.

Bli en bra beställare!

Har man en större byggnad eller ska göra större ingrepp bör man ta hjälp av en VVS-konsult eller ventilationsinstallatör som har nödvändig kompetens. De som utför OVK-besiktningar kan ofta komma med bra råd. Kom ihåg att ta referenser. Det är viktigt att den du anlitar har bra kunskap om lagar, branschspecifika regler, garantier och kompetens om den aktuella renoveringen. Om ni har en bostadsrättsförening och tillhör ett företag som hjälper till med förvaltningen, till exempel HSB, Riksbyggen eller SBC, kan de ha folk som kan hjälpa till med upphandlingen.

Kolla gärna ICHBs enkla checklista för upphandling från guide takrenovering.

 
Tips för energieffektiv ventilation som ger bra innemiljö

Tips för energieffektiv ventilation som ger bra innemiljö

Här följer några råd om hur du själv kan påverka ventilationen, så att din innemiljö blir så bra som möjligt: 

  • Vädra korta stunder när det är kallt ute

    Om ett fönster står på glänt under flera timmar kyls hela rummet ner, och det kommer kännas kallt länge efter att fönstret stängts. Genom att istället vädra rejält under kort tid, byts den gamla luften snabbt ut mot ny, frisk luft.
  • Låt inte badrumsfönstret stå på glänt

    Om badrumsfönstret står på glänt kommer ventilationen i hela bostaden att bli sämre och badrummet att bli kallt. Vädra istället ordentligt (10-15 minuter) efter bad eller dusch och stäng sedan badrumsfönstret.
  • Minska matoset i lägenheten

    Vid matlagning ska matoset försvinna genom köksventilen, inte ut i bostaden. Om köksfönstret öppnas finns en stor risk att matoset sprids. Ett bra sätt att undvika detta är att stänga till köksdörren med en liten springa, och samtidigt öppna ett fönster i ett sov- eller vardagsrum. Glöm inte att stänga fönstret när matlagningen är klar!
  • Använd friskluftsventilerna

    När det är kallt ute kan det kännas dragigt från ventilerna i sovrum och vardagsrum. Då är det bra att stänga till dem, men samtidigt lämna en liten springa. En liten springa påverkar inte temperaturen i rummet men behövs för att ventilationen ska fungera. Om ventilerna i sovrum och vardagsrum är helt stängda finns en stor risk att det kommer in lukt från trapphus och grannar. Se därför till att alltid ha åtminstone en liten del av ventilerna öppna.

    Glöm inte att öppna ventilerna när det blir varmare. Ju varmare det är ute, desto mer behöver ventilerna vara öppna.
  • Reglera värmen på elementen

    Stäng av elementen om det är för varmt, istället för att vädra. Då sparar du både energi och på miljön.
  • Var uppmärksam på att ventilationen fungerar

    Var uppmärksam på att ventilationen fungerar som den ska. Är det ofta instängd och dålig luft? Kommer det lukter från andra delar av huset? Om du tycker att något inte fungerar eller undrar om ventilationen är tillräckligt bra, tveka inte att anlita en expert.