Introduktion

Varje år inträffar vattenskador som kräver renoveringar för miljardbelopp. Stora mängder material blir obrukbart och under renovering kan det krävas att bostäder evakueras. Denna guide ger vägledning i hur vattenskadorna kan undvikas genom att arbeten utförs på rätt sätt och att byggnadens status kontrolleras. Att undvika vattenskador är hållbart ur alla aspekter – ekonomiskt, miljömässigt såväl som socialt.

Vattenskador i bostäder

I Sverige ersätter försäkringsbolagen cirka 90 000 vattenskador varje år. Så har det varit de senaste 30 åren med undantag från några mycket kalla vintrar när frysskador gjorde att vattenskadorna ökade med så mycket som 30 procent. Den totala kostnaden för vattenskador är betydligt större än kostnaderna för brandskador eller inbrott och stöld.

I en- och tvåbostadshus vet man ganska väl vilka vattenskador som är vanliga. Orsaken är att villaförsäkringen ersätter en del av reparationen av en vattenskada. Vattenskador i flerbostadshus är däremot inte så väldokumenterade eftersom självrisken i en fastighetsförsäkring vanligen är så hög att försäkringen inte täcker kostnaden för skadan.

MIljardbelopp varje år

År 2017 betalade försäkringsbolagen ut cirka 3,5 miljarder kronor för vattenskador varav drygt 2 miljarder för vattenskador i småhus. Den totala kostnaden är dock betydligt högre. Självrisker och avskrivningar, som betalas direkt av de försäkrade, kan vara cirka 30 procent av reparationskostnaden. För småhus är den totala kostnaden därför ungefär 3 miljarder kronor. Medelskadeersättningen för reparationer i lägenheter är högre än för en- och tvåbostadshus.

Om vi tänker att det sker lika många vattenskador i lägenheter och i flerbostadshus som i en- och tvåbostadshus så är kostnaden för vattenskador i bostäder minst 6 miljarder kronor per år. Till denna kostnad kommer tid som läggs av de boende och ett lidande som är svårt att värdera i pengar.

 
Vad går sönder och var?

Vad är det som går sönder?

I försäkringsbolagens statistik fördelar sig vattenskador av utläckande vatten från rörinstallationer (ca 60%), utrustning som diskmaskiner eller kylskåp och frysar (ca 20%) och tätskikt på golv eller vägg i våtrum (ca 15%).

Skadorna kan bero på eftersatt underhåll av rörinstallationer och våtrum men också på renoveringar och ombyggnader som inte utförts på ett fackmässigt sätt.

Var i huset inträffar skadorna?

Risken för vattenskador i kök är ungefär lika stor som för skador i bad- och duschrum. Det som försäkringsbolagen kallar "annat utrymme" kan till exempel vara källarutrymmen eller installationer i bostadsrum.

Skador i kök
I kök orsakas de vanligaste vattenskadorna av:

  • rörinstallationer, ca 50%
  • diskmaskiner, ca 25%
  • kyl och frys, ca 10 %

Skador i våtrum
I våtrum orsakas de vanligaste vattenskadorna av:

  • rör och kopplingar, ca 35%
  • läckage vid tätskiktets anslutning till golvbrunnen, ca 22%
  • läckage genom tätskikt eller avsaknad av tätskikt, ca 28%

Skador i ”annat utrymme”
Skador i annat utrymme kan till exempel orsakas av:

  • läckande radiatorer
  • värmerör
  • radiatorventiler

Vattenskador orsakade av frysning ökar i antal under ovanligt kalla år. Även dessa skador inträffar ofta i andra utrymmen än kök eller bad- och duschrum.

Procentuell fördelning av vattenskador i kök, bad/duschrum och övriga utrymmen i bostäder. Källa: Vattenskadeundersökningen 2016.

Enkätundersökning av vattenskador 

Korrosionsskador, vatten och avlopp i kök och golvbrunnar i våtrum drabbar en mycket stor del av bostadsbolagen. Även tätskikt i våtrum, ledningar i våtrum, läckage i radiatorer och problem med ledningar i våtrum är sådant som drabbar många bostadsbolag. Samtliga av de större bolagen anser att vattenskador är ett betydande problem. 

I en undersökning gjord i Umeås kommunala flerbostadshusbestånd 2015 framkommer samma problembild. I en annan undersökning gjord i numera rivna lägenheter i Kiruna pekas golvbrunnar, tätskikt och delar av vattenrörsystemen ut som problematiska.

I en enkätundersökning 2018 till cirka 100 flerbostadshusförvaltare (som tillsammans förvaltade drygt 400 000 lägenheter) angavs följande byggdelar som ett problem. (Källa: Boverkets RAPPORT 2018:36 Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn)
 
Så mycket kostar en skada

Vattenskador innebär stora kostnader, onödigt arbete och förstört material och leder ofta till problem både för bostadsrättsföreningar och bostadsrättsinnehavare såväl som för hyresfastighetsinnehavare och villaägare.

Det finns förstås också andra aspekter att ta hänsyn till. Under renoveringen utsätts boende för praktiska och på andra sätt prövande påfrestningar då kök eller badrum blir tillfälligt obrukbara. Det kan bli tröttsamt att leva i ett oönskat renoveringskaos, eller i värsta fall evakueras från sitt boende. 

Vad kostar en vattenskada?

Nedanstående kostnadsuppskattningar är gjorda med hjälp av kalkylprogrammet MEPS. Priserna är ungefärliga och inklusive 25% moms. Kostnader för torkning är inte inräknat.


Reparation av vattenskada i kök

En typisk vattenskada i ett kök kan orsakas av ett droppläckage under diskbänken från anslutningen av kall- eller varmvattenledningen till köksblandaren. Delar eller hela golvbeläggningen måste bytas och golvkonstruktionen torkas. Eventuellt måste även delar av golvkonstruktionen bytas.

Här är ett kostnadsexempel för ett 14 kvadratmeter stort kök med måtten: längd 7 m, bredd 2 m, höjd 2,4 m.

Arbetskostnad: 18 500 kronor
Materialkostnad: 10 000 kronor
Transporter: 2 000 kronor
Totalt: 30 500 kronor

Reparation av vattenskada i bad- eller duschrum

En typisk vattenskada i ett våtrum kan orsakas av att vatten tränger ut i bjälklaget mellan golvets tätskikt och golvbrunnen. För att laga detta måste tät- och ytskikt bytas på både golv och vägg. Torkning av konstruktionen kan bli nödvändigt.

Här följer två kostnadsexempel för ett våtrum som är 12 kvadratmeter stort och har måtten längd 4 m, bredd 3 m, höjd 2,4 m.

1. Det första exemplet avser ett våtrum med keramiska material på golv och vägg. 

Arbetskostnad: 55 500 kronor 
Materialkostnad: 41 500 kronor 
Transporter: 4 000 kronor 
Totalt: 101 000 kronor 

2. Det andra exemplet avser ett våtrum med tät- och ytskikt av plastmatta. 

Arbetskostnad: 35 500 kronor 
Materialkostnad: 25 500 kronor 
Transporter: 3 000 kronor 
Totalt: 63 000 kronor 

 
Bestäm status och risk

Genom att göra regelbundna inspektioner kan man tidigt hitta fel och vattenskaderisker. Här kan bostadsrättsföreningen behöva hjälp av ett skadeutredningsföretag eller av sitt försäkringsbolag som har erfarenhet av vattenskador och vet var fel brukar uppstå. En fackman kan till exempel bedöma om synliga delar av avloppsrör av gjutjärn har allvarliga korrosionsskador.

Däremot är det normalt inte möjligt att se om avloppsrör av gjutjärn är korroderade med hjälp av invändig filmning av rören.

Håll koll på vitvarorna

Genom besiktningar i lägenheterna kan status kontrolleras på synliga installationer i kök och badrum, inklusive golvbrunnar. Man kan också se hur diskmaskiner, tvättmaskiner och andra vattenanslutna apparater är installerade och kontrollera om det finns vattentätt underlag under diskmaskiner. Dessutom får man reda på om bostadsrättsinnehavaren har gjort åtgärder med vattenskaderisker som föreningen inte godkänt.

För årlig statistik

En bostadsrättsförening bör föra årlig skadestatistik för att få en uppfattning om någon typ av fel, till exempel korrosion i avloppsrör eller läckage i våtrumsgolv, håller på att utvecklas till systematiska fel.

I en bostadsrättsförening är en underhållsplan förstås viktigt men den kan vara svår att använda som hjälp för att förebygga vattenskador. Installationer och riktigt utförda våtrum har en beräknad livslängd på 40–50 år, men stambyte med ombyggnad av badrum och kök är kostsamt och görs sällan innan risken för vattenskador bedöms som stor eller när en eller flera skador redan har skett.

 
Branschreglerna hjälper dig

Boverkets byggregler är samhällskrav som måste följas, men beskriver ofta bara krav på en övergripande nivå och inte hur arbetet ska utföras. Branschregler är frivilliga kvalitetsregler som bland annat syftar till att uppnå kraven i Boverkets byggregler genom att ett arbete blir fackmässigt utfört.

Det finns branschregler för tätskikt i våtrum och för rörinstallationer. Alla tät- och ytskikt och alla vatten- och avloppsinstallationer inklusive installation och anslutning av golvets tätskikt till golvbrunnen ska vara fackmässigt utförda och för att minska risken för vattenskador bör kraven i någon av branschreglerna för tätskikt och kraven i Branschregler Säker Vatteninstallation alltid uppfyllas. Ett utförande som inte uppfyller kraven i branschreglerna kan ofta innebära en nedsättning av försäkringsersättningen om man ser ett orsakssamband med skadan.

Branschregler för tätskikt i våtrum

Branschregler för tätskikt i våtrum ställer bland annat krav på att:
• företaget som utför arbetet är auktoriserat, dvs uppfyller vissa kvalitetskrav
• montören har dokumenterad kunskap
• tätskiktskonstruktionen är provad och godkänd enligt specificerade standarder
• tätskiktet ska monteras på det sätt som monteringsanvisning och branschregler anger

För tätskikt finns följande branschregler:
GVKs branschregler Säkra Våtrum, www.gvk.se

Byggkeramikrådets branschregler för våtrum, www.bkr.se, eller
MVK – Måleribranschens Branschregler för Våtrum, www.vatrumsmalning.se
Byggherren bestämmer vilken av branschreglerna som ska tillämpas, oftast genom att den entreprenör som anlitas är auktoriserad för något av branschregelsystemen.

Branschregler för rörinstallationer

För rörinstallationer finns branschreglerna Säker Vatteninstallation.
På liknande sätt som branschregler för tätskikt ställer dessa krav på att:
• företaget är auktoriserat
• VVS-montören har dokumenterad grundkunskap och kunskap om branschreglerna
• installationerna ska utföras med provade och godkända produkter
• installationerna följer särskilda installationsregler. Dessa är utformade mot bakgrund av kända risker för vattenskador, legionella och brännskador.

För rörinstallationer finns branschreglerna Säker Vatteninstallation, www.sakervatten.se

Intyget är en värdehandling

En ombyggnad eller reparation som är utförd enligt branschregler ska vara dokumenterad med intyg på detta. Det finns rutiner för detta i samtliga branschregler. Intygen är värdehandlingar och ska kunna visas upp i samband med en skada eller vid överlåtelse av lägenheten eller huset. Det är bara företag som är auktoriserade enligt respektive branschregler som har rätt att utfärda intyg. 

Bostadsrättsföreningens ansvar vid en vattenskada

Bostadsrättsföreningen med sin fastighetsförsäkring ansvarar för skador på byggnadens stomme och installationer innanför och utanför lägenheten. Vid vattenläckage från en lägenhet ansvarar bostadsrättsföreningen för skador som uppstår i andra lägenheter.

Bostadsrättsföreningen ansvarar för:

  • Undersökning och utredning av skador och skadeorsaker
  • Utrivning i samband med en skada
  • Uttorkning av fukt, inklusive el-kostnad
  • Återställande av byggnadsstomme fram till yt- och tätskikt

Det förekommer att bostadsrättsföreningen betalar merkostnader som kan uppkomma vid en reparation för att följa de branschregler som gäller. Det kan t ex vara att byta ut en golvbrunn eller flytta på värmerör som kommer upp genom badrumsgolvet.

Bostadsrättsinnehavarens ansvar vid en vattenskada

Bostadsrättsinnehavaren har enligt Bostadsrättslagen ett underhålls- och reparationsansvar för ”allt som syns” i lägenheten, till exempel tapeter, golvbeläggning, inredning och vitvaror. Ansvaret gäller även ytskikt med tätskikt i våtrum. Tätskikten ingår i bostadsrättsinnehavarens ansvar trots att de ”inte syns”. Bostadsrättsinnehavaren ansvarar inte för skador från brand och inte skador orsakade av utläckande tappvatten från rör.

I exemplet med köket ovan ansvarar bostadsrättsföreningen för kostnader orsakade av utläckande tappvatten under diskbänken. I exemplen med våtrum ovan ansvarar bostadsrättsinnehavaren för alla kostnader för byte av yt- och tätskikt i bad- eller duschrum samt återmontering av installationer och sanitetsporslin. Föreningen ansvarar för kostnader från torkning och eventuell reparation av stommen i våtrummet. Bostadsrättsinnehavaren kan försäkra sig mot kostnader genom ett så kallat bostadsrättstillägg till sin hemförsäkring. Det täcker dock inte åldersavdrag och självrisk.

Kvalitetskrav på renoverings- och ändringsarbeten

Enligt Bostadsrättslagen ska bostadsrättsinnehavaren ha tillstånd från föreningen för att bygga om kök eller badrum. En ombyggnad av ett kök eller ett badrum ska alltid utföras fackmässigt vilket också ska framgå av föreningens stadgar. Föreningen kan skriva in i stadgarna att renoverings- och ändringsarbeten ska följa de branschregler som är aktuella för arbetet. På så sätt blir det enklare för föreningen att bedöma om arbetet är fackmässigt utfört.

Styrelsen eller en representant för denna har alltid rätt att besiktiga byggarbetet. Det kan vara bra att göra besiktningar under arbetets gång, särskilt vid kritiska moment som inte kommer att synas när arbetet är klart. Det gäller till exempel inkoppling av rör, montering av golvbrunn och applicering av tätskikt.

 
Så undviker du skador: kök

Vad kan göras för att undvika skador och hur gör man det? I det här kapitlet beskriver vi förebyggande arbete och åtgärder i kök.

Åtgärder i kök

Som framgår av statistiken ovan är vattenskador i kök lika vanliga som vattenskador i bad- och duschrum. I ett kök är golvet vanligtvis inte vattentätt så vatten kan tränga ner i golvet och sprida sig. Det kan gå lång tid innan ett droppläckage under diskbänken upptäcks. I många lägenheter har man en öppen planlösning med kök och matrum/allrum ihop. Vattenläckage i ett sådant rum kan orsaka stora skador och medföra avsevärda kostnader. Genom att förse golvet i diskbänksskåpet och under vitvaror med ett vattentätt underlag blir det lättare att upptäcka ett droppläckage.

Kylskåp och frys

Om kylen eller frysen går sönder eller avfrostar okontrollerat på annat sätt, till exempel vid ett strömavbrott, är det vanligt att det blir vattenskador på golvet. Genom att lägga in ett droppskydd, ett vattentätt underlägg, under kyl och frys kan man lättare upptäcka ett vattenläckage. Detta bör man alltid göra om man byter kyl eller frys. Kostnaden är bara några hundra kronor.

Blandare och vattenanslutna apparater

I de flesta fall ansluter man vatten- och avloppsledningar till diskmaskinen och andra vattenanslutna apparater till ledningar under diskbänken. Rören för vatten- och avloppsledningarna ska vara utförda utan fogar från anslutningen i diskbänksskåpet fram till blandare eller apparater. Vattenrören ska vara godkända för vatteninstallationer.

I eller under diskbänkskåpet, under diskmaskinen och under andra vattenanslutna apparater ska det finnas ett droppskydd, dvs ett vattentätt underlägg som gör det möjligt att upptäcka ett vattenläckage. Droppskyddet ska tätas runt golvgenomföringar för rör och elledningar och vara uppvikt mot angränsade byggdelar.

Blandare - En köksblandare ska uppfylla kraven i Boverkets byggregler vilket innebär att den ska ha tillräcklig tryckhållfasthet och inte avge skadliga mängder av ämnen som till exempel bly eller kadmium. Det bästa sättet att kontrollera detta är att välja en typgodkänd blandare eller motsvarande, fråga leverantören av blandaren.

Köksblandarens pip ska inte kunna svängas utanför diskbänkens disklådor. Det kan man ofta ställa in med ett inbyggt stopp i blandaren.
Vattenledningarna till blandaren ska klamras (fästas mot väggen) på ett fackmässigt sätt. Det är viktigt för att minska risken för vattenläckage från kopplingarna som ansluter blandaren vilket är en vanlig orsak till läckage. Om en diskmaskin ska anslutas måste blandaren ha en avstängningsfunktion för detta.

Diskmaskin - Diskmaskinens vattenanslutning ska ha en avstängningsventil med en manöveranordning som är synligt placerad ovan bänk och lätt åtkomlig. Den vanligaste lösningen är en köksblandare med inbyggd avstängning. Om man installerar en diskmaskin i ett kök där det tidigare inte funnits någon kan det betyda att man även måste installera en ny köksblandare med avstängning. Diskmaskinens avloppsslang ska vara monterad enligt leverantörens monteringsanvisning. Normalt ska den fästas mot köksbänkens undersida.

Ismaskin och andra vattenanslutna apparater - Ismaskin, kaffebryggare eller andra vattenanslutna apparater ska ha en vattenavstängning med en lätt åtkomlig manöveranordning.

Tvättmaskin - En tvättmaskin kan installeras i ett kök om det finns ett vattentätt underlag på golvet kombinerat med en vattenfelsbrytare eller med en golvbrunn och vattenlarm. För anslutning av vatten- och avloppsledningar gäller samma krav som för diskmaskiner.

Bygga om ger goda förutsättningar

När man bygger om ett kök har man bra förutsättningar för att utforma installationerna vattenskadesäkert. Det gäller framför allt utförandet av diskbänksskåpet där de flesta installationerna är samlade. Anslutning av diskmaskin och apparater ska göras på samma sätt som beskrivits ovan. I det nya diskbänksskåpet ska det finnas ett utrymme avsett för installationer som är tillräckligt stort för anslutning av vatten och avlopp med kopplingar och ventiler.

Skåpet eller väggen bakom skåpet ska vara utformat så att det går att göra skruvinfästningar av klammer, ventiler och andra tillbehör till installationerna. Man måste också ta hänsyn till att utrustningen för sopsortering kan samsas med installationerna så att det inte finns risk installationerna kläms av behållare som skjuts in.

Skåpets botten eller golvet under skåpet ska vara vattentätt och utformat så att man enkelt kan upptäcka utläckande vatten. 

Här nedan ser du två bilder från Söker Vatteninstallation som visar exempel  på riktlinjer för utformning av köksskåp och utformning av tappvatteninstallationer i kök.

Det är viktigt att samordna plats för VVS-installationer och källsortering. Illustration: Martin Ek/Källa: Säker Vatten

 

Diskmaskinens anslutningsslangar tas upp via den indragna skåpbottnen. VVS-montören ansluter och färdigställer installationen i skåpet. Illustration: Martin Ek/Källa: Säker Vatteninstallation
 
Så undviker du skador: våtrum

Vad kan göras för att undvika skador och hur gör man det? I det här kapitlet beskriver vi förebyggande arbete och åtgärder i våtrum.

Åtgärder i våtrum

Att bygga om ett våtrum är ett tekniskt komplicerat projekt med många risker involverade. Golv- och väggkonstruktioner måste ge tillräckligt bra förutsättningar för hållbara tätskikt. Tät- och ytskikt måste vara fackmässigt gjorda vilket även gäller för golvbrunn, rörgenomföringar och infästningar i tätskikt. Planering och projektering bör utföras av någon som är sakkunnig, inte nödvändigtvis den entreprenör som ska utföra arbetet.

Detta bör ingå i en våtrumsombyggnad

Bedömning och eventuell förbättring av golv- och väggkonstruktioner.
Det kan till exempel gälla ett 1950-tals golv med klinker, membranisolering, överbetong och fyllning. Här kan man bygga ett nytt golv som är anpassat i höjd till omgivande golv och som ger bättre förutsättningar för infästning av golvbrunn och montering av ett modernt tätskikt. En eventuell tidigare vattenskada kan medföra att konstruktionen behöver torkas innan nya tätskikt monteras. 

Nya tät- och ytskikt. När kakel och klinker väljs behövs ett särskilt tätskikt eftersom dessa fogar inte är vattentäta i sig själva. När ett ytskikt av plastmatta eller ett målat ytskikt väljs kan dessa lösningar utgöra både tät- och ytskikt.

Byte av golvbrunnar som är installerade före 1990, eller golvbrunnar som inte är monterade enligt de branschregler som gäller idag eller som på något sätt kan misstänkas vara felaktiga. Byter man till en designbrunn, det vill säga en golvränna som monteras nära eller intill väggen, ska den ha en dokumentation som visar att den är provad och godkänd tillsammans med ett specifikt tätskikt. Det tätskiktet ska användas på golvet.

Byte av synliga tappvattenrör.

Flyttning av rörgenomföringar för tappvatten- och värmerör som är placerade så att de kommer upp genom våtrumsgolvet

Tänk-på-att för BRF-styrelse och BRF-medlem

Det kan vara svårt att ansluta nya tappvatten- och avloppsrör till de befintliga rören på ett vattenskadesäkert sätt. Enligt de krav som gäller idag ska alla fogar på tappvattenledningar vara monterade så att ett eventuellt läckage kan bli synligt och så att fogarna går att byta.

Byter man golvbrunn ska den nya golvbrunnen på något sätt anslutas till de befintliga avloppsrören. Bostadsrättsinnehavaren och hans entreprenör bör redovisa hur vattenrören och golvbrunnen ska anslutas innan ombyggnaden startar. 

Om föreningen genomför ett stambyte senare kan det vara svårt att ansluta till tappvatten- och avloppsrör i det ombyggda våtrummet med bra täthetsfunktion. I värsta fall kan det vara nödvändigt att bygga om våtrummet igen. Om det är aktuellt: informera om att bostadsrättsinnehavaren kan riskera att själv få bekosta ytterligare en ny ombyggnad i samband med ett stambyte.

Föreningen ska ställa krav på att tätskikt och rörinstallationer har dokumentation som visar att det färdiga arbetet uppfyller kraven i respektive branschregler.

 
Stambyte med våtrumsrenovering

Stambyte med våtrumsrenovering innebär att man byter vatten- och avloppsrör, renoverar våtrum och toalettrum samt byter installationer i kök.

I föregående kapitel beskrivs vad man bör tänka på vid planering av en våtrumsombyggnad. Vid stambyte och våtrumsrenovering är den vanligaste lösningen att man samtidigt byter vatten- och avloppsstammar till köken och toalettrum.

I kök bör man dessutom installera en ny köksblandare, vilket minskar risken för vattenläckage och dessutom ger både vatten- och energibesparing. Om diskmaskin installeras så väljs en köksblandare med avstängningsventil för diskmaskinen. Även nytt diskbänksvattenlås, med anslutningsmöjlighet för avloppsledning, vattentätt golv i eller under diskbänksskåpet och ett vattentätt underlag under diskmaskin.

Erfarenhet och särskild kompetens krävs av projektledaren

Planering, projektering, upphandling av entreprenörer och byggledning kräver kunskap och erfarenhet. Byggherren, vilket i fallet med bostadsrätter är bostadsrättsföreningen, ansvarar för renoveringen. Har man inte erfarenhet och särskild kompetens för detta är det lämpligt att anlita en konsult som projektledare.

Projektledaren ska vara fristående samt oberoende av entreprenörer och leverantörer och ha dokumenterad erfarenhet av den typ av renovering som ska genomföras.
Föreningens krav ska formuleras i ett genomtänkt ombyggnadsprogram som sedan kan bli förfrågningsunderlag för upphandling av en entreprenör.

Samordning av många yrkesgrupper

Ett stambyte med våtrumsrenovering kräver medverkan från en rad yrkesgrupper: byggnadsarbetare, VVS-montörer, elektriker, mattläggare, plattsättare och målare. Dessutom kan det krävas specialister för exempelvis håltagning. Samordning av de olika yrkesgruppernas arbete är en viktig förutsättning för att det ska bli ett bra resultat.
När arbetet är klart ska det avslutas med en fristående besiktning.

Exempel på samordningspunkter

  • Placering av håltagning för rör genom bjälklag.
  • Placering av golvbrunn och tillhörande fästutrustning.
  • Anpassad tröskelhöjd för tillgänglighet. Eventuell anpassning av dörrbredd.
  • Placering och klamring av avloppsrör i bjälklag
  • Underlag för tätskikt är tillräckligt torrt
  • Rätt golvfall innan tät-och ytskikt monteras
  • Tätskikt och läckageindikering i rörschakt
  • Förstärkningar i vägg, till exempel fixturer för upphängning av tvättställ eller toalettstolar
  • Placering av serviceluckor.
Rörgenomföringar i våtrum. Illustration: Martin Ek/Källa: Säker Vatteninstallation

 

Bilden visar ett exempel på riktlinjer för utformning av våtrum och tappvattenrör. Illustration Martin Ek/Källa Säker Vatteninstallation

 

Detta uppnår du med åtgärderna:

30 - 40 års livslängd för installationer och tätskikt i våtrum

hög säkerhet mot vatten- och fuktskador

legionella-säker tappvatteninstallation


Hur gör man då?

Stambyte kan göras på flera sätt. Traditionellt har de gamla rören bilats fram i samband med att våtrummet rivs. Sedan monteras de nya rören i samma lägen som de gamla. Idag gäller andra krav för rörstammar.

Fogar på tappvattenrör ska vara placerade så att eventuellt vattenläckage kan bli synligt och så att fogarna kan bytas ut. Det kan till exempel lösas genom att montera fogarna i särskilda kopplingslådor i väggen eller utforma rörschaktet med inspektionslucka, vattentät botten och läckageindikering. Allt detta kräver plats.

Alla rörgenomföringar för vatten- och värmerör i golvets tätskikt ska tas bort. Alla gamla värmerör i våtrumsgolv bör bytas. Rören har inget korrosionsskydd och i de våtrum där vatten läckt ner i golvet finns risk för utvändig korrosion.

När nya vatten- och avloppsrör monteras i de gamla rörschakten bör man utforma schaktet så att eventuellt utläckande vatten kan upptäckas och inte omedelbart orsakar skada och så att vattenrörens fogar är utbytbara. Man ska inte göra rörgenomföringar i våtrumsgolvet för tappvatten- eller värmerör, och inte heller onödiga rörgenomföringar i väggar i duschzonen.

Om det inte går att åstadkomma undersök om andra stamplaceringar kan väljas, som till exempel en alternativ placering av nya vatten- och avloppsrör. Det kan till exempel vara i en intilliggande hall eller garderob. Då kan man få bättre förutsättningar för en vattenskadesäker lösning.

Våtrumskassett

Det är också vanligt att dra rören i ett prefabricerat schakt, i så kallade våtrumskassetter, som placeras i våtrummet. Det kan vid bra planering ge ett mycket vattenskadesäkert utförande med ett litet antal rörgenomföringar i tätskikten, god utbytbarhet av installationer och en bra läckageindikering. Kan göras i många utföranden, till exempel med vägghängd toalettstol.

Våtrumskassett är en väl beprövad lösning för hus från 1950 till 1970-talet.

Egenkontroll och intyg

Egenkontroll innebär att entreprenören själv kontrollerar och dokumenterar resultatet av arbetet. Entreprenören ska alltid upprätta ett egenkontrollprogram. Begär att entreprenören redovisar sitt egenkontrollprogram innan arbetet startar. 

När arbetet är klart ska entreprenören lämna över intyg på att tätskikt och installationer är utförda enligt gällande branschregler. Vissa arbetsmoment är speciellt kritiska vid stambyte och våtrumsombyggnad.

Följande arbetsmoment bör finnas med i egenkontrollprogrammet:

  • Utförande av tätskikt på golv och väggar
  • Anslutning mellan väggens och golvets tätskikt
  • Kontroll av att alla golvbrunnar är monterad i rätt höjd och i våg
  • Kontroll av golvlutning innan golvets tätskikt monteras
  • Utförande av rörgenomföringar i tätskikt
  • Utförande av fästanordningar i tätskikt

Informera de boende

  • Hur och var man inte bör eller får göra hål i väggarnas tätskikt
  • Hur och av vem diskmaskin, tvättmaskin och torkutrustning får installeras
  • Hur vattnet stängs av i lägenheten

I en bostadsrättsförening kan denna information också skrivas in i stadgarna.

 
Relining

Relining är en metod för att renovera uttjänta avloppsledningar genom att förstärka dem invändigt med plastbeläggning. Det brukar diksuteras som ett alternativ till traditionellt stambyte.

Två metoder

Det finns två vanliga metoder; sprutmetoden och strumpmetoden. Sprutmetoden innebär att rörens insida sprutas med någon typ av plast. Strumpmetoden innebär att man för in en ”strumpa” som dränkts in med någon typ av plast. Plasten härdar när strumpan är på plats och strumpan fungerar då som armering.
De metoder som används idag har funnits på den svenska marknaden i 10–20 år. Relining är ett hantverk vilket innebär att resultatet till stor del beror på företagets och hantverkarens kunnande.

Tänk på det här vid relining

  • Gör en noggrann bedömning av behovet av renovering av våtrum. Om behovet bedöms som stort, utred olika alternativ samt ekonomiska konsekvenser. Är stambyte med våtrumsrenovering eller relining mest lämpligt?
  • Gör ekonomiska kalkyler av totalkostnaden om relining utförs med syftet att göra våtrumsrenovering och stambyte senare, till exempel om 5–10 år
  • Gör jämförelser mellan olika metoder. Ställ krav på redovisning av metodens kvalitetsegenskaper, garantier och dokumentation av resultatet (till exempel omfattning av arbetet, eventuella mätningar av tjocklek på beläggning och kommenterad filmdokumentation).

Tänk på det här vid upphandling av relining

  • Fråga efter provning och godkännande (exempelvis av ackrediterat provningsorgan eller motsvarande) samt förväntad livslängd av metoden
  • Efterfråga uppgifter om förväntat resultat, t ex materialtjocklek med toleranser för sprutmetoder och ytjämnhet för strumpmetoder
  • Ställ krav på kunskapskrav för montörer
  • Efterfråga kontrollmetoder och ställ krav på kontroller och dokumentation (inte bara filmning).
  • Klargör vilken garanti som lämnas
  • Låt göra en fristående besiktning av det slutförda arbetet. Skriv in detta redan i förfrågningsunderlag.

I skyddsrum är det tekniskt komplicerat och dyrt att byta ut avloppsledningar. Om det är möjligt kan dessa rör relinas istället för att bytas ut. Detsamma gäller avloppsvattenledningar som är förlagda under byggnadens bottenplatta, ofta under golvet i en källargång och servisledningen i marken.

Det är dock viktigt att kontrollera att rören inte har sprickor, sättningar eller inväxta trädrötter innan man fattar beslut om relining. Kriterier för servisledningar och ledningar under källargolv, finns i boken "Se rören inifrån", T25:2012, skrift utgiven av Sveriges TV-inspektionsföretags Förening, STVF.

 
Lästips

Så byggdes husen 1880–2000. Björk Cecilia m fl. Byggtjänst 2013. ISBN 9789173336185, www.byggtjanst.se

Renoveringshandboken för hus byggda 1950-75. VVS Företagen 2009. ISBN: 9789197661935. www.inforlag.se

Bygg Badrummet Rätt, Så här bygger du våtrum på ett säkert sätt. Webbskrift 2014, Säker Vatteninstallation mfl. www.sakervatten.se

Säkra köket mot vattenskador, Goda exempel på hur vattenskadesäkra kök kan byggas.

Webbskrift 2016, Säker Vatteninstallation. www.sakervatten.se

"Se rören inifrån", T25:2012. Webbskrift utgiven av Sveriges TV-inspektionsföretags Förening, STVF. www.stvf.se

Utbyte av golvbrunnar i våtrum – en handbok. Webbskrift 2012, SBUF.
ISBN 978-91-980097-2-9. www.sbuf.se

Vattenskaderapporten 2016. Vattenskadecentrums webbrapport. www.vattenskadecentrum.se

Branschregler Säker Vatteninstallation. Webbskrift 2015, Säker Vatten AB. www.sakervatten.se

BBV Byggkeramikrådets branschregler för våtrum. Webbskrift 2015, Byggkeramikrådet, www.bkr.se

SÄKRA VÅTRUM, GVKs branschregler för tätskikt i våtrum. Webbskrift 2016, AB svensk Våtrumskontroll. www.gvk.se

 
Faktagranskning

Denna guide är faktagranskad av Dennis Johansson, avdelningsföreståndare och docent i installationsteknik, Lunds tekniska högskola.