Introduktion

Introduktion

Alla husägare behöver med jämna mellanrum ta beslut om olika renoveringsåtgärder. Renovering innebär att det befintliga fräschas upp och förnyas. Att underhålla och renovera är en viktig del av att förvalta sin fastighet. Det kräver många beslut och god planering. Hur ska du tänka? Att byta ut om det befintliga kan renoveras har hög klimatpåverkan. Vad ska du tänka på för att göra det hållbart – både byggnadstekniskt, miljömässigt och inte minst för din egen plånbok? Ska du fixa renoveringen själv eller ska du anlita någon annan till jobbet? Om så, hur ska hela processen styras upp av dig som beställare och byggherre?

Låt dina beslut mogna och ta tid. Bestäm sedan i vilken ordning renoveringen ska göras. Den här guiden hjälper dig som är småhusägare att arbeta med renoveringsprocessen på ett strukturerat sätt och guidar dig hur du kan vara en bra beställare med hållbarhet och energi i fokus. Guiden beskriver de viktigaste stegen i en renoveringsprocess, vilka beslut du behöver ta som beställare och vilka roller och ansvar olika aktörer ska ha i processen.

Vi använder oss av en processmodell framtagen av forskningsnätverket SIRen (Sustainable Integrated Renovation) inom Nationellt Renoveringscentrum.

 
SIRens renoveringsprocess steg för steg

SIRens renoveringsprocess

SIRenprocessen beskriver de steg du bör följa vid en renovering och i vilken ordning saker och ting bör göras. Den hänvisar till befintliga dokument, metoder och rutiner som kan användas för inventeringar, analyser och beslut. Syftet är att göra renoveringsprocessen och slutresultatet av renoveringen mer hållbar med hänsyn till områdena teknik, miljö, ekonomi, sociala värden, arkitektur och kulturmiljö.

SIRens renoveringsprocess innehåller sex steg. I varje steg listas vilka arbetsmoment som bör göras. Du får också stöd i vad lagen säger och vilka inventeringar du bör göra redan i planeringsstadiet. I varje steg beskrivs också vem som ska göra vad – förutom du som husägare, kan det vara myndigheter och specialistkompetenser, entreprenörer och leverantörer som är inblandade. Processmodellen kan du använda som inspiration för din egen renovering och anpassa delarna efter ditt eget behov. Följer du denna process så vet du att du fått med de viktigaste delarna.

 

Dokumentera och skriv loggbok

Oavsett om du har ett nytt eller gammalt hus så är det bra att dokumentera allt du känner till om ditt hus. En byggnad kräver ständiga åtgärder, så den renovering som ska utföras är bara en i raden. För att nästa renovering ska gå så smidigt som möjligt är det därför vettigt att dokumentera dina erfarenheter. Vad gick bra, vad gick mindre bra, vilka var framgångsfaktorerna och så vidare.

Skapa en huspärm

En god idé som husägare är att skaffa en huspärm – fysisk eller digital – där du samlar information och dokument. Det blir snabbt mycket att hålla reda på och du får kanske också ta över vissa dokument från säljaren. Då blir det också enklare att planera underhåll och vara väl förberedd vid nästa renovering.

Förslag till innehållsflikar i registret:

  • Fakta och historik om huset
  • Löpande underhåll
  • Pågående projekt
  • Tekniska installationer och manualer
  • Övriga byggnader på fastigheten
  • Mark och trädgård
  • Ekonomi och försäkring
  • Ritningar
  • Kontakter
  • Kommun- och myndighetsinformation

Ytterligare en flik kan heta Inspiration. Att samla idéer är ovärderligt den dag du ska sätta in en kamin som du en gång sett någonstans, måla om i den där vackra kulören som någon hade hemma eller komplettera strömbrytarna som var tillverkade av någon du annars inte minns namnet på. Skriv ner dina tankar kring framtida renoveringar. Gör enkla skisser, notera materialval, hantverkstips, spara materialprover – ja, allt som kan vara till hjälp den dag arbetet ska realiseras.

Huspärmen följer dig genom hela ditt liv som husägare. De dokument som handlar specifikt om varje enskild renoveringsprocess i ditt hus, blir en viktig del i pärmen.

 
Steg 1 Förberedelse inför renovering

Steg 1 Förberedelse inför renovering

Var ska man börja? Steg ett handlar mycket om att samla fakta och inventera så att du vet vilka insatser som behövs. Illustration: Martin Ek

Om du inte själv behärskar renovering är det klokt att ta hjälp direkt. Se dock till att förbereda det du kan genom att sammanställa fakta och sådant du känner till lista behov det du känner till om husets status, vad du vill ha gjort och på ett ungefär vilken budget du har. Härifrån är det sen lättare att föra dialog med extern part.


Var nyfiken på ditt hus, läs på och gå på upptäcktsfärd i vrår och skrymslen där gamla tapeter kanske tittar fram eller gamla elinstallationer avslöjar sig. För att göra hållbara åtgärder som är bra på sikt för både dig, huset och miljön så är det bra ju mer du vet om byggår, arkitektur, material och tidigare renoveringar.

När är det dags att renovera?

Det finns två svar på frågan om när det är dags att påbörja en renoveringsprocess. Antingen är behovet akut, till exempel vid en vattenskada, eller så är det dina långsiktiga planer för att hålla huset i gott skick och ekonomi som styr.

Omfattningen på renoveringen kan i sin tur delas upp i två varianter; punktinsatser eller helhetsåtgärder. En vattenskada kan leda till punktinsats och att du behöver anlita någon som gör en insats just där röret sprungit läck, eller så leder det till att du drar om stammarna och bygger om hela badrummet eller kanske flera våtrum om du har det, på en gång. Planera åtgärderna så gott det går.

Läcker kranarna är det självklart att du kontaktar en auktoriserad VVS-firma. Om problemet inte är akut - stanna upp och reflektera och konsultera fackfolk med dokumenterad kunskap. Det kan vara resursbesparande både för din plånbok och för miljön.

Om du däremot kan planera en renovering i lugn och ro så har du friheten att fråga runt bland flera yrkesgrupper för att få stöd och idéer. Kontakta både specialister inom teknik och bevarande. Exempelvis kanske du har en tanke om att energieffektivisera ditt hus. Prata då både med en specialist inom energieffektivisering och med dem som kan bedöma hur det påverkar konstruktion och arkitektoniska värden. Här är det bra att bolla med expertis och tänka på att hus är system där allt hänger ihop: Är det nödvändigt att byta fönstren? Kanske räcker det att måla om, bättra på drevning och byta tätningslister.

Vad säger lagen?

Sveriges klimatlag trädde i kraft den 1 januari 2018. Det långsiktiga klimatmålet innebär att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Även du som småhusägare är viktig i denna strävan. Det är lika viktigt för privatperson som för större fastighetsägare att känna till skyldigheter och rättigheter vid planerad renovering. Utifrån dina renoveringsplaner är det klokt att tänka igenom vad som berör just ditt projekt.

Tre punkter som berör alla som äger en fastighet:

  • I Plan- och bygglagens åttonde kapitel, paragraf 13 och 17, står det att alla byggnader ska hanteras varsamt så att deras värden beaktas. Följer du det agerar du per automatik hållbart eftersom du då snarare gör det nödvändiga än tar i och byter ut det som i stället kan renoveras.
  • Riksdagen politiska mål från 2018 för arkitektur-, form- och designområdet i ”Politik för gestaltad livsmiljö (Prop. 2017/18:110)”. Budskapet är att arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle.
  • Miljöbalken säger att alla som bedriver en verksamhet ska planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa och miljö. Om du anlitar hantverkare ska du uppfylla detta.

Behöver jag bygglov?

Den lag som styr bygglov är plan- och bygglagen, 9 kap 2 §. På Boverkets webbplats kan du läsa om generella och övergripande bestämmelser, för detaljupplysningar frågar du din kommuns byggnadskontor.

Samma sak gäller om du ska göra någon form av tillbyggnad i samband med din renovering; ansök om bygglov hos byggnadsnämnden i din kommun.

 
Steg 2 Planering av renovering

Steg 2 Planeringen tar vid

Planeringen innhåller bland annat två viktiga ingredienser: inventering och skapandet av en vision. Tillsammans kommer de att bli ett dokument som följer med genom renoveringesprocessen. Illustration: Martin Ek.

Planering av renovering är något som kanske startar redan vid köpet av huset, eller till och med under visningen innan. Många väljer att genomföra sina idéer och renovera redan innan de flyttar in. Det är motiverat om huset är i akut renoveringsbehov, annars är rekommendationen att flytta in och känna efter om idéerna håller. Då har man tid att utvärdera om befintliga material och planlösning är bra och om det kanske räcker med att åtgärda ytskikt. Det är ett mycket mer hållbart förhållningssätt.

Inventera först, besluta sen

I inventeringen ingår att ta reda på hur ditt hus fungerar och att veta vilka bristerna är innan du börjar vidta åtgärder. Tänk på att varje hus är ett unikt system där allt hör ihop. En åtgärd kan påverka en annan – detta är kunskap du bör ha med dig i din renovering. Att till exempel byta till tätare fönster kan störa ventilationen och kräva nya ventilationsåtgärder.

Först när inventeringsresultaten finns - både vad gäller teknisk status och status befintliga arkitektoniska värden - är det dags att sammanfatta och förbereda beslut om renoveringsnivå. Nu är det också lägligt att eventuellt anlita arkitekt för skisser och ritningar.

Bevara befintlig eller byta ut?

För att en renovering ska kunna kallas hållbar bör den utgå ifrån att så mycket som möjligt renoveras i stället för att bytas ut. Utgå från när huset är byggt, vilka material det är byggt av och vilka renoveringar och ombyggnader som gjorts därefter. Är de väl gjorda? Utgår de från husets stil eller utgår de från sin egen tid? Att bevara är inte bara kulturhistoriskt värdefullt utan kan även visa sig ha en attraktion som ger ekonomiska fördelar i ett försäljningsläge. Var alltså försiktig med att renovera bort karaktären om kvaliteten medger renovering. Tidstypiskt värderas generellt högt.

Att renovera ett äldre hus betyder inte att man måste byta ut senare inredningar och gå tillbaka till ursprungsutseendet. Däremot är det klokt att fundera en extra gång på om hela köksinredningen måste bytas ut oavsett vilket årtal den är från. Är kvaliteten bra men kulören fel? Är bänkskivan för låg? Sådant går utmärkt att enkelt åtgärda och på köpet håller inredningen minst lika länge till.

Åtgärder att fundera kring

Det är klokt att se över olika möjligheter för energieffektivisering i samband med renovering av äldre byggnader. Exempelvis om fasaden och/eller taket har renoveringsbehov så kan det vara ett bra tillfälle att samtidigt se över befintlig isolering och eventuellt byta till effektiv och miljövänlig. Att kombinera olika energiåtgärder med vanligt renoveringsbehov kan i slutändan bli mer kostnadsoptimalt. Läs mer om detta i Guide Tilläggsisolering.

Ett nytt nätverktyg är Minhusguide.se där du som småhusägare får råd och tips om energiåtgärder som kan göras i samband med renovering.

Fundera också på om du kan ersätta eller komplettera uppvärmningen med andra system, såsom jordvärme, bergvärme, fjärrvärme eller luftvärmepump. Mer om detta finns i Guide Värmepumpar.

Se över din totala energianvändning innan du gör stora åtgärder på huset. Energideklarationen kan exempelvis ge dig en god överblick över byggnadens totala energistatus och inomhusmiljö. Äldre hus kan dock vara undantagna kravet på energideklaration. Läs mer om detta i Guide Energideklaration.

Materialval

Oavsett när huset är byggd är det klokt att vid en renovering använda material som dels passar med de material huset är byggt av och dels är giftfria och hållbara. Använd naturmaterial där du kan. Var medveten om att det inte finns underhållsfria material. Antingen kan de underhållas eller så måste de bytas ut efter sin livslängd. Planera dina åtgärder så hållbart det går och satsa på kvalitet och tidlöshet. Det som är modernt i dag är omodernt i morgon.

Riksantikvarieämbetet har publicerat rapporten Materialguiden. Där beskrivs utförligt allt från olika färger till gips, glas och asbest. Du kan också läsa mer i vår Guide Byggmaterial.

Vid all renovering och ombyggnad bör man ta hänsyn till livscykelperspektivet. Livscykelperspektivet innebär att man följer hur en byggnad och enskilda material påverkar miljön hela vägen från råvara till framställning av enskilda produkter under hela dess livslängd. Renovering minskar behovet av nytillverkat. Läs mer i Guide Byggmaterial.

Vad kostar det?

Det kostar alltid mer att renovera än man från början trodde. Det dyker upp oförutsedda händelser, det visar sig kanske att när en vägg ska flyttas att elsystemet är direkt farligt och behöver åtgärdas, du kommer på fler saker du vill ha gjort när renoveringen pågår och så vidare. Oavsett slutnota är det bra att ha marginaler.

Man skiljer på materialkostnad och arbetskostnad. Om du inte renoverar själv är arbetskostnaden ofta den stora posten och den skiljer sig mycket beroende på var du bor och vilken firma du anlitar. Som privatperson ska du begära priser inklusive moms. På kostnadsguiden.se anges generella priser för hantverkstjänster.

Vision och dokumentering

För att lyckas med en renovering bör du ha en vision, en bild av vad du vill uppnå, och dokumentera den. Efter inventeringen är dags att skapa det dokument som ska följa dig genom renoveringen. Det sammanställer du lämpligen i god tid när det inte brinner i knutarna. Den ska bygga på främst tre saker:

  • Renoveringshistorik. Hur har de senaste årens insatser sett ut? Hur många och vilka punktinsatser har gjorts?
  • Inventeringsfakta. Fastighetens tekniska och arkitektoniska status.
  • Ekonomi. Vilken budget har du?

Dokumentet ska kort sagt innehålla allt det som du samlat på dig under planering, inventering och de definierade besluten som är viktiga för nästa skede, det vill säga projekteringen. Det kan vara handskrivet lika väl som digitalt. Det viktigaste är att du är så tydlig som möjligt med instruktioner, mått, vilken typ av material du vill ha och vilka du inte vill ha. Kanske till och med vilka metoder du vill ska användas.

Komplettera dokumentet med inspirationsbilder, färgprover, förslag på tillverkare och leverantörer. Försök också att själv planera så mycket som möjligt, både åtgärdsplan och tidplan – kanske gör du själv vissa av förberedelsearbetena som att riva panel som ska bytas ut.

 
Steg 3 Projektering

Steg 3 Projektering

Dags att välja entreprenadform och anlita hantverkare. Oavsett vad och vem du väljer, se till att ställa krav på kompetens. Illustration: Martin Ek

Vill och kan du vara delaktig så mycket som möjligt? Om renoveringsprojektet är omfattande kan du annars överlåta delar av ansvaret till en eller flera entreprenörer. Som småhusägare kan du anlita en projektledare som tar hand om kontakter och sköter logistiken med hantverkare. Fråga en större byggfirma på orten om de tillhandahåller den typen av projektledning. Glöm inte att ta referenser inför varje upphandling.

Entreprenadformer

Vid större projekt är de två vanligaste entreprenadformerna totalentreprenad och utförandeentreprenad. Vid en totalentreprenad låter du som byggherre ett annat företag ta ansvar för hela bygget, från projektering med beskrivning och ritningar, till färdigt hus. Du överlåter alltså hela ansvaret och arbetet på någon annan. Det kräver att du vet vad det innebär.

Utförandeentreprenad innebär att du som byggherre ansvarar för projekteringen, det vill säga bygghandlingar med ritningar och beskrivningar, och entreprenören för utförande utifrån bygghandlingarna. Du bär då den fulla risken för projekteringens ändamålsenlighet men har också kontroll över helheten.
Oavsett vilken form du väljer är det du som är byggherre och ställer krav på att entreprenören har kompetens för de renoveringskriterier du har.

 

Anlita hantverkare

Rätt hantverkare är viktigt för en hållbar renovering, men rätt beställning är också en nödvändighet för ett gott resultat. Det dokument som du tar fram vid inventeringen är väldigt viktigt inför upphandling. Om alla potentiella utförare får samma dokument och uppgifter så är det lättare att jämföra deras offerter.

Ta kontakt med flera olika utförare för att kunna jämföra priser, kompetens och hur lång tid de beräknar att arbetet ska ta. Observera att priset inte alltid är avgörande. Du måste känna förtroende för den du ska anlita och rekommendationer är värdefulla.

Välj utförare och konsulter efter referenser och flera olika offerter. Ett bra tips är att höra med grannarna. Rekommendationer är värdefulla. Bestäm dig sedan för den som kan leverera det som rimmar bäst med dina uppsatta mål. Låt hållbarheten vara ledstjärnan. Det innebär lösningar där du till exempel minimerar materialanvändning och maximerar befintliga lösningar. En god och tät dialog med de olika utförarna skapar goda förutsättningar för ett bra resultat.

Se också till att de hantverkare och besiktningspersoner du anlitar är behöriga för att genomföra specifika arbeten och följer rådande lagar och bestämmelser.

 

3 tips när du ska anlita hantverkare

  1. ROT-avdrag. Om man vill anlita en hantverkare är det bra att känna till att man kan använda sig av ROT-avdraget.
  2. Skriftligt avtal. När man ingår ett avtal med en hantverkare bör man göra allt för att undvika framtida missförstånd. Därför är det bra att skriva ett skriftligt avtal om vad man kommit överens om. Avtalet bör även innehålla en paragraf om ROT-avdraget.
  3. F-skattsedel. Se också alltid till att det företag du väljer har en F-skattsedel.

Som stöd vid upphandling eller vid avtalet med den hantverkare du vill arbeta med har Konsumentverket, Villaägarnas Riksförbund och Sveriges Byggindustrier tagit fram en mall för hur kontraktet kan se ut. Det heter Hantverkarformulär 17 med tillhörande ifyllnadshjälp och fungerar både som offertförfrågan och avtal. Formuläret hittar du under Lästips och Källor.

 

 
Steg 4 Bygg

Steg 4 Bygg

Hantverkarna är på plats för att förverkliga det du fram till nu förberett. Renoveringen börjar! Illustration: Martin Ek

Renoveringen startar

Nu ska din vision genomföras och allt förarbete förverkligas! Lite beroende på vilken entreprenadform eller firma du valt finns det olika moment att hantera under själva renoveringsarbetet. Men en god regel är att ha täta avstämningar eftersom det med all säkerhet uppstår frågor. I äldre hus väntar alltid överraskningar bakom tapeten eller den rivna panelen.

Dialog med alla berörda

För en dialog med hantverkarna – de har erfarenhet av att lösa nyuppkomna situationer. Var samtidigt tydlig med att du vill bli kontaktad så fort det dyker upp liknande frågor så att du har kontroll över de beslut som tas. Ingen kan i förväg räkna ut vilka situationer som kan uppstå och hur de ska lösas. Om förutsättningarna förändras under arbetets gång, se till att också justera i avtalet så att det alltid är uppdaterat.

Tänk på att vi uppfattar budskap på olika sätt. Försök försäkra dig om att du och hantverkaren har samma målbild. Ta reda på att er renoveringsfilosofi överensstämmer. Var övertydlig och ställ alla dumma frågor du kan komma på. Svaren avgör hur arbetet kommer utföras. Anteckna och dokumentera.

God kommunikation med grannar eller andra berörda har vi ju nämnt redan i tidigare faser men nu i själva arbetsfasen blir det skarpt läge. Knacka på eller lägg en lapp i lådan så att kringboende är informerade om sådant som kan beröra dem: störande ljud, stora transporter som blockerar gatan till exempel. Kontakta i god tid kommunen om du behöver stänga av vatten eller el som måste skötas av dem.

Planera för materialspill och avfall

En renovering innebär alltid materialspill. Se till att du planerar för att ta hand om allt på ett lagligt sätt. Kommunerna har återvinningsstationer där du kan lämna avfall och om det är stora mängder är det klokt att hyra en container. Kostnader för containerhyra är låg jämfört med den tid det tar om du själv åker i väg med avfallet.

Det kan också förekomma så kallat farligt avfall som asbest, förorenade jordmassor och brandfarliga material som ska omhändertas separat och då är det en specialiserad firma du ska anlita.

Många byggarbeten som innefattar rivningsåtgärder kräver antingen rivningslov, bygglov eller anmälan till byggnadsnämnden. Två lagstiftningar för avfall gäller parallellt. I miljöbalken finns regler om hantering av avfall. Ytterligare regler om avfall som uppstår vid bygg- och rivningsåtgärder finns i plan- och bygglagen (PBL).

 

 
Steg 5 Överlämning

Steg 5 Överlämning

När renoveringen är genomförd ska ditt forsatta förvaltande av huset ta vid. Överlämningen är en viktig fas för husets framtid. Illustration: Martin Ek

När renoveringen är genomförd är det dags för överlämning. Detta är en mycket viktig fas i processen. Det är nu du och de eventuella externa parterna utvärderar resultatet, säkerställer att installationer fungerar som avsett och mottar alla de dokument och handhavandeinstruktioner som du behöver för att hantera ny teknik och kunna sköta det i vardagen.

Dokumentation från entreprenörerna är också värdefullt och du bör föra in den i det dokument som du tog fram i slutet av inventeringen, inför upphandling. Man glömmer fort.

Betala slutfakturan allra sist

Gå igenom resultatet med den eller de firmor du anlitat. Är resultatet godkänt kan du betala. Har ni haft täta avstämningar under arbetets gång bör det inte vara några överraskningar på slutet eller några tvister. Om du upptäcker byggfel ska du ta upp det med utförarna genast. Antingen löser ni det i godo eller så kontaktar du en oberoende besiktningsman. Oavsett är det viktigt att du inte betalar slutfakturan innan allt arbete är utfört.

 

 
Steg 6 Utvärdering

Steg 6 Utvärdering

Sista steget kan vara det första på din nästa renovering. Utvärderingen samlar erfarenheter som är värdefulla att dokumentera. Illustration: Martin Ek

Efter en renovering bör du utvärdera hur allt har gått till. Vad i din egen planering har varit bra eller mindre bra? Höll den ekonomiska kalkylen? Höll tidplanen? Var det mycket som tillkom underhand, som till exempel dyrare materialval, extra arbeten? Vilka anlitade firmor och konsulter kan du tänka dig att anlita igen?

Man glömmer fort, så skriv ner dina erfarenheter inför framtida behov i ditt dokument och din huspärm.

 
Checklista för renovering

Checklista för renovering

Nedan finns en sammanfattande checklista för olika arbetsmoment som du som husägare och beställare bör ta hänsyn till för en lyckad renovering.

Före renovering

  • Se till att ha en vision och ett mål för renoveringen. Vilket slutresultat vill du ha?
  • Fråga tidigare ägare om husets renoveringshistorik
  • Läs på i din huspärm eller samla information från tidigare åtgärder som tillsammans utgör ett underlag för helhetsbilden.
  • Sammanställ och analysera statistik: varmvattenanvändning, elanvändning och sådant som indikerar var energiläckorna finns.
  • Inventera. Ta reda på så mycket som möjligt om huset innan du handlar upp utförandekompetens; teknisk status och befintliga värden, för att kunna avgöra vad som kan renoveras och vad som behöver bytas ut.

Under renovering

  • Handla upp enskilda hantverkare eller entreprenad först när du har alla fakta på bordet.
  • Ha täta avstämningar, var tillänglig.
  • Välj material som går att underhålla.
  • Om du ändå vill byta ut fortfarande fungerande material eller maskiner – se till att någon annan får köpa det eller hämta det gratis i stället för att slänga på tippen.

Efter renovering

  • Gör en överlämning där du och en eventuell extern part utvärderar resultatet och säkerställer installationer. Se till att du mottar alla de dokument och handhavandeinstruktioner som du behöver.
  • Följ upp beslut och avtal. Blev det som det var tänkt?
  • Fira genomfört arbete och slutresultat!
 
Lästips och källor

Lästips och källor

Lästips

Min husguide, Sustainable Innovation, BeSmå, Energimyndigheten, WSP, 2020

Hitta rätt branschorganisation för renoveringen, byggmentor.se, 2020

Ett hus blir till, Byggmästareföreningen, 2020

Fönstren som inte kan underhållas, Henrik Ogstedt, Svenska Byggnadsvårdsföreningen, 7 januari 2009

BÖ 2017:06 Hantverkarformuläret 17, Konsumentverket, 2017

Håll taket tätt!, Kersti Lilja, Byggnadskultur nr 3/09

Materialguiden, Visby: Riksantikvarieämbetet, 2013

Vad kan en arkiktekt hjälpa till med?, Kerstin Eriksson, Byggnadskultur nr 3/09

Fel om fönsterbyte i Vi i villa, Stephan Fickler, Svenska Byggnadsvårdsföreningen, 2 september 2019 

Byggfirma, kostnader och tips när du ska anlita duktiga byggare, kostnadsguiden.se, 2018

Lagstiftning för bygg- och rivningsavfall, Henrik Sandström, Naturvårdsverket, 20 augusti 2019

Pärmregister:

Pärmregister för att skapa en huspärm kan printas ut från Svenska byggnadsvårdsföreningen.

 

Källor:

SIRen processen ger helhetssyn för hållbar renovering, Nationellt Renoveringscentrum för bebyggelse (NRC), Lunds Tekniska Högskola, 15 december 2019

Nationellt Renoveringscentrum, Nationellt Renoveringscentrum för bebyggelse (NRC), Lunds Tekniska Högskola, 2020

När du behöver bygglov, Boverket, 26 juni 2019

Kulturvärden, Boverket, 7 juli 2014

Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder – en översikt. Hans Lind. Institutionen för Fastigheter & Byggande, KTH. TRITA – FOB – Rapport 2014:5, ISBN 978-91-85783-41-0

Lagar och regler vid renovering – en översikt. Elisabeth Helsing, CBI Betonginstitutet AB. Sustainable Integrated Renovation. Rapport 2016:2.

Rebo. Strategier för hållbar renovering – fokus på perioden ”folkhemmet”. Liane Thuvander & Paula Femenías, Chalmers. Centrum för Management i Byggsektorn. Kortrapport om forskning, 2014: nr 1

Dags att renovera. Var rädd om detaljerna. Lena Sjöström Larsson & Kerstin Wergeni-Wasberg. Ica Bokförlag, 2007. ISBN 978-91-534-2781-0

Energiboken. Energieffektivisering för småhusägare. Svenska byggnadsvårdsföreningen, 2011. ISBN 978-91-633-9011-1