Inledning kontorskyla

Inledning kontorskyla

När det är varmt ute blir det ofta för varmt på kontoret. Mycket utrustning och många människor på liten yta bidrar också till att det blir extra varmt. För att kunna koncentrera sig och jobba bättre på kontoret kan man vilja kontrollera och sänka rumstemperaturen. Det görs med hjälp av kyla. Extra kyla kräver energi som både kostar pengar och påverkar miljön, precis som när man värmer upp byggnader när det är kallt ute. Det finns olika sätt att kyla. Här berättar vi om några.

 
Hur förs kylan in i rummet

Hur förs kylan in i rummet?

Är det varmare utomhus än man vill ha inomhus så hjälper det inte att öppna fönstren och vädra. Då behöver rummet hjälp att kylas. Det finns tre olika sätt:

  1. Kyla ventilationsluften. Oftast sätts ett kylbatteri i ventilationsaggregatet som servar hela eller delar av byggnaden. Det går också att kyla ventilationsluften i någon del av ventilationssystemet genom att sätta ett kylbatteri i en ventilationskanal. Hur mycket rummet kan kylas ned på detta sätt beror på hur stort ventilationsflöde man har samt hur kall luft som kan tillföras utan att det känns för kallt och dragigt.

  2. En tilluftsbaffel är ett kylbatteri som sitter i tilluftsdonet i rummet. Tilluftsbaffeln kyls av kallt vatten från ett köldbärarsystem och kyler ned luften när den kommer in i rummet. Med tilluftsbafflar kan temperaturen styras i varje rum.

  3. Fläktkonvektor eller kylbaffel är en annan sorts kylbatteri för rumskyla. Batteriet kan ha inbyggd fläkt för att bättre föra ut kylan i rummet, då kallas den fläktkonvektor. När batteriet inte har fläkt kallas det för kylbaffel. Skillnaden jämfört med tilluftsbaffeln är att den inte sitter tillsammans med ventilationen. Den inbyggda fläkten gör att rumskylaren får högre kapacitet och kan kyla bort mer värme, men ljudet kan bli starkt och störande. Kall luft är tyngre än varm luft, vilket gör att den kalla luften sjunker mot golvet. Det behöver man tänka på när man utformar kylningen i rummet.

 

 
Metoder för att producera kyla

Metoder för att producera kyla

Kylan behöver produceras på något sätt. Det finns tre huvudprinciper för detta:

  • Egen kylanläggning
  • Köpt fjärrkyla
  • Frikyla

Egen kylanläggning

Med en kompressorkylmaskin kan kallt vatten produceras och skickas ut i byggnaden via ett rörsystem, enligt samma princip som i ett vätskeburet värmesystem.

En kylmaskin drivs med el. Driften ger upphov till överskottsvärme, så kallad kondensorvärme, som behöver kylas bort. Oftast kyls överskottsvärmen bort utomhus antingen med en kylmedelskylare eller i en kondensor. Det är viktigt med bra luftcirkulation där värmen ska kylas bort. Då fungerar kylanläggningen bättre och drar mindre energi. Ibland går det att återvinna kondensorvärmen eller skicka ned den i ett borrhålslager.

En kylmaskin kan också vara gjord för att kyla luft. Då brukar den sitta i direkt anslutning till ett ventilationsaggregat som kan skicka in den kylda luften i byggnaden. När man har egen kylanläggning betalar man för elen som går åt för att göra kylan.

Köpt fjärrkyla

I större städer kan man i vissa fall köpa fjärrkyla från ett energibolag. Det fungerar på samma sätt som fjärrvärme. Man har en värmeväxlare i sin byggnad där man tar emot kyla från energibolaget och skickar ut den i ett eget kylsystem i sitt hus. Man betalar för den kylenergi som byggnaden använder. Precis som för ett fjärrvärmesystem levererar energibolaget kylan vid vissa temperaturer som kan variera mellan sommar och vinter.

Frikyla

Frikyla kan tas från uteluften om det är kallare ute än inne. Det fungerar alltså bara för kylbehov som beror på stora internlaster (förklaras längre ner) och inte när det är varmt ute. Om borrhål till värmepump finns kan man ibland använda kyla från borrhålet för att kyla byggnaden. Det fungerar så länge temperaturen i borrhålet är kallare än vad som behövs för att kyla inne. På detta sätt kan värmepumpens verkningsgrad bli lite bättre under vintern, eftersom hålet blir varmare.

 

 
Dimensionera kylbehov med energiberäkningar

Dimensionera kylbehov med energiberäkningar

Hur mycket kyla behöver installeras? Energiberäkningsverktyg är bra hjälpmedel för att dimensionera en kylanläggning. Beräkna hur stort behovet blir med och utan solavskärmning, och variera hur många människor och hur mycket utrustning som får vara i lokalen. Beräkna gärna hur varmt det blir om kylanläggning saknas och hur länge temperaturen håller sig och besluta utifrån det om kylanläggningen behövs eller inte.

Hur bra resultatet av beräkningen stämmer med verkligheten beror främst på hur verklighetsnära data som används för att göra beräkningen. Det beror också på kvaliteten på beräkningsprogrammet och erfarenheten hos den som använder det.

Varierande internlaster

Internlaster kommer från människor, utrustning och belysning som finns inne i byggnader och värmer upp dem. På vintern hjälper internlaster till så att det går åt mindre energi för att värma byggnaden. Men när det är varmare ute så behöver värmen från internlasterna kylas bort. Då går det åt energi två gånger - Först för att utrustning och belysning ska fungera, sedan för att kyla bort överskottsvärmen från dem.

Exempel på utrustning kan vara datorer, skrivare, spis, ugn, kyl- och frys med mera. Ju längre tid en apparat är påslagen desto mer bidrar den till att det blir varmt i rummet. Belysning är ofta en viktig del av internlasterna i kontor. Kan man se till att dagsljuset når in, utan att solen värmer för mycket, så kan belysningen minskas och därmed sparas el både för belysning och kylanläggning. Att vara många människor på en liten yta i ett kontor ger högre energianvändning på sommaren och lite lägre på vintern när det är kallare ute.

 
Effektivisera kylbehovet

Effektivisera kylbehovet

Att kyla en lokal kräver som sagt energi. Genom rätt styrning och rätt förutsättningar kan kylbehovet minskas.

Styrning av kyla

Fuktig luft och kyla Varm luft kan innehålla mer fukt än kall luft. Det gör att när man kyler varm luft kan fuktigheten i luften bli till vattendroppar. Det kallas kondens och uppstår när den varma fuktiga luften möter en kallare yta. Kondens från kylsystem kan hamna på olämpliga ställen, inne i ett rum, i en ventilationskanal med mera, och ställa till med fuktproblem. På lång sikt kan det också vara en grogrund för mögel och andra fuktproblem. Kondens behöver därför fångas upp och dräneras bort. Isolering av rör och andra delar behövs för att minska värmeförluster men också för att förhindra kondens.

Alternativet är att styra kylanläggningen så att det inte blir fuktutfällning. Det kallas för daggpunktsstyrning.  Det går åt mer energi att avfukta luften än för att enbart kyla den. Men upplevelsen av att det är för varmt inne beror inte bara på att temperaturen är hög utan också på fukten i luften. Därför kan avfuktning vara viktigt för att det ska kännas att kylan gör nytta.

Kyl och värm inte samtidigt!

Att kyla och värma samtidigt är energislöseri. Detta kan låta självklart, men styrning av värme och kyla hänger inte självklart ihop i en byggnad. Därför är det viktigt att se över sina system så att värme och kyla inte är igång samtidigt.

Steg ett är att se om styrningen av kylan och värmen kan styras av utomhustemperaturen. När det är kallt ute ska inte kylan vara igång utom för vissa specialfall. När det är varmt ska inte värmen vara på.

Steg två är att se över styrningen i rummen. Se till att det finns ett så kallat dödband mellan att kylan sätter igång och att värmen stänger av.

Solavskärmning minskar kylbehov

För att minska kylbehovet som beror på att solen skiner in i rummet kan man använda sig av olika sorters solavskärmningar. En solavskärmning är effektivast när den sitter på utsidan av fönstren så att solen inte kommer in i rummet. Det finns några olika sorters solavskärmningar:

Fasta solavskärmningar sitter oftast ovanför fönstren. De skuggar oavsett väder och har en fast utformning som ger skugga i förhållande till hur högt solen står. De kan göras stabila så att de inte blåser sönder. Fast solavskärmning påverkar byggnadens utseende, vilket bör beaktas. Det krävs ofta bygglov för att sätta upp dem.

Rörliga solavskärmningar finns i olika utformningar och kan styras på olika sätt. Oftast styrs de på hur mycket solen skiner och hur varmt det är ute. Dessa kan vara känsligare för vind och behöver underhåll. De som är inne i byggnaden kan störas av att solavskärmningarna åker upp och ned utan att de har möjlighet att påverka det.

 

 
Att installera kyla

Att installera kyla

Om du behöver hjälp med att utforma en kylanläggning för till exempelvis en kontorsbyggnad, är det bra att kontakta en VVS-konsult. De kan hjälpa till med att se på helheten för inneklimatet och ta fram underlag för en bra lösning för just din byggnad.

Kylanläggningar installeras och servas av kylentreprenörer. Men för att få ett komplett system som fungerar kan även rörläggare, ventilationsentreprenör, styrentreprenör, elektriker och byggföretag behövas.

Är du intresserad av fjärrkyla kan du höra med fjärrvärmebolaget om de har den tjänsten. Det förekommer också energiföretag som säljer färdig kyla på olika orter.

Solavskärmningar installeras ofta av särskilda företag som till exempel kan hittas via branschföreningen  ”Svenska solskyddsförbundet”. Se länk i slutet av guiden.

 
Underhåll kylsystemet

Underhåll kylsystemet

Har du egen kylanläggning som är lite större är det bra att ha ett serviceavtal med ett kylentreprenörsföretag för regelbunden översyn av själva kylmaskinen.

Se till att kylmedelskylaren eller kondensorn utomhus är ren från löv och annat skräp.

Då fungerar anläggningen effektivare och drar mindre energi.

Svenska Kyl- och värmepumpföreningen är en branschorganisation där man kan söka efter företag. Länk finns i slutet av guiden.