Introduktion

Introduktion

För att kunna arbeta med drift- och energiuppföljning behöver du kunskap om hur byggnaden och dess installationssystem fungerar tillsammans. Energianvändning i en bostadsbyggnad delas huvudsakligen upp i byggnadens respektive hushållens energianvändning.

Hushållsenergin är främst hushållens elanvändning. Byggnadsenergi är energi för värme, ventilation, varmvatten och fastighetsel. Det är viktigt att ha kontroll om det finns vidareleveranser av energi till andra byggnader och vidareleveransernas storlek, så att energianvändningen kan korrigeras.

De system i byggnaden som överför mycket energi, kan vid felfunktioner få betydligt ökad energianvändning. Exempel på sådana system är ventilationens värmeåtervinning, värmepump, fjärrvärmecentral, men även större obalans i luftflödena ger en ökad värmeanvändning. Även onormal varmvattenanvändning kan spåras genom mätning och därefter korrigeras.

Byggnadens energianvändning är summan av dess delsystems energianvändning. Om respektive delsystems energianvändning mäts separat så är det lättare att upptäcka om ett system har dålig funktion och energiprestanda, men tyvärr finns oftast endast mätningar på total energi/köpt energi att tillgå. 

Staplarna visar att uppmätt energi för delsystem E1 är 50% högre och delsystem E2 och E3 10 % lägre än beräknat. Delsystem E1 behöver kontolleras vidare för att utreda orsaken. På total energianvändning syns det knappt då den ökar med endast 10 %. Om endast total energianvändning analyseras är det betydligt svårare att inse att något är fel och att spåra problemet. Då uteklimatet varierar över året bör åtminstone månadsvärden användas för analyserna. Men finns timvärden kan mer detaljerade analyser utföras.

 

Vanliga orsaker till problemen

Här nedan finns 5 exempel på vanliga orsaker till problemen med energi- och installationssystem.

1. Unika byggnader.

Byggnader byggs ofta i ett fåtal unika exemplar anpassade till tomten och beställarens önskemål och det är ständigt nya kombinationer av lösningar. Komponenter till energi- och installationssystemen varierar mellan byggnaderna. Jämför med bilindustrin som har standardiserade produktionsserier på i storleksordningen 100 000 bilar och uppåt.

2. Osynliga funktioner.

Luftflöden och värmeåtervinningens funktion är svåra att se med blotta ögat och därför är funktionsavvikelser svåra att upptäcka. Delsystemens styrning korrigerar ofta effekten av problem, vilket betyder att avvikelser i funktion oftast inte upplevs i byggnaden utan endast märks på ökad energianvändning (kostnad).
I flerbostadshus i Mälardalen behövs ca 50 kWh/m2, år för att värma inkommande uteluft och huvuddelen av den värmen bör vara värmeåtervinning från frånluften. En större luftflödesobalans eller dålig funktion för värmeåtervinningen kommer att kraftigt försämra energieffektiva byggnaders energiprestanda.

3. Inneklimatåtgärd utan identifierad orsak

Problem i ett rum eller en lägenhet löses ibland genom åtgärder för hela byggnaden, utan felsökning. En sådan åtgärd kan vara enkel och snabb att genomföra. Ett exempel är att höja framledningstemperaturen genom att höja den så kallade värmekurvan för att det är för kallt i en lägenhet, vilket leder till att byggnadens energianvändning ökar för alla lägenheter fast det egentliga problemet var en dåligt fungerande radiator i en lägenhet.

4. Bristande driftsättning

Bland det sista som sker i ett ny- eller ombyggnadsprojekt är idrifttagning och samordnad funktionsprovning av installations- och energisystem. Förseningar i byggprojekt innebär ofta att tillgänglig tid för idrifttagning och samordnad funktionsprovning kan minska kraftigt. Tidsbristen påverkar noggrannhet och kvalité i utförandet, vilket påverkar de olika delsystemens funktion och energiprestanda. Det kan även bero på brister i det som är beställt och brister i intresse från beställare, så entreprenören slarvar.

5. Drifttider ventilation

I lokalbyggnader är oftast ventilationen i drift under verksamhetstid. Om ventilationen har betydligt längre drifttider används energi i onödan. Ibland är ventilationen i drift dygnet runt de första månaderna för att vädra ur byggnaden, men därefter är det viktigt att anpassa drifttiderna efter verksamheten.

 
Viktiga system för driftoptimering

Viktiga system för driftoptimering

System som överför mycket energi bör regelbundet kontrolleras med avseende på energianvändning, för blir det fel i de systemen kan mycket energi förloras snabbt. De system som är aktuella är

  • värme
  • ventilation
  • tappvarmvatten
  • varmvattencirkulation
  • fastighetsel

Vid ny- eller ombyggnation bör respektive energipost jämföras med beräknad användning varje månad. I den här guiden ges en genomgång av de system som är viktiga att ha koll på och trimma in i varje byggnad.

 
Värmesystem

Värmesystem

Värmesystemet i en byggnad består dels av en värmekälla (till exempel fjärrvärmecentral, värmepump, eller pelletspanna) och dels av ett distributionssystem (rörsystem). I ett flerbostadshus distribueras värmen normalt av ett vattenburet radiatorsystem.

Värmeavgivningen från radiatorer i lägenheter styrs primärt av framledningstemperaturen och begränsas av termostatventiler. Värmetillskott från personvärme, solinstrålning och elektriska apparater hjälper till att värma byggnaden och då ska termostatventilerna minska eller stänga av värmeavgivningen från radiatorn.

Framledningstemperaturen styrs oftast kontinuerligt mot utomhustemperaturen med hjälp av ett reglersystem. En parameter i denna reglering är valet av värmekurva. Se ett exempel i figur nedan.

 

     

Figuren till vänster visar principskiss för värmesystem, som består av värmekälla, framledning (röd) som transporterar värmevatten till radiatorerna (Rad). På framledningen vid radiatorn finns en radiatorventil som kan minska eller stänga av värmevattnet till radiatorn om det är tillräckligt varmt i rummet. Returledningen (blå) för tillbaka det avkylda värmevattnet till värmekällan. 

Figuren till höger visar hur temperaturen på värmevatten i radiatorsystemet kan bero av utomhustemperatur. Röd kurva visar utgående temperatur på värmevattnet från värmekälla och blå kurva visar returtemperaturen i värmevattnet vid normal dimensionering av radiatorerna (55/40).

 

Tänk på det här och minska värmeanvändning

Det är viktigt att värmekällans styrning av värmesystemets framledningstemperatur är stabil och på rätt nivå, annars ökar värmeanvändningen. Nedan är några punkter att tänka på för att minska värmeanvändning.

Pumpstopp. Värmesystemets cirkulationspump bör stanna vid utetemperaturer över +15-17 °C för att undvika uppvärmning när inte värmebehov föreligger. När utetemperaturen sommarnätter några timmar ligger under + 15 °C kan värme som lagrats i husets stomme dagtid nyttjas, det innebär att värmesystemets cirkulationspump inte behöver starta.

Radiator och radiatortermostat. Radiatorer bör inte stängas in bakom möbler eller liknande som begränsar dess värmeavgivning. Rumsluft ska fritt kunna cirkulera runt radiatorn.

Även radiatorns termostat bör placeras så att rumsluft kan cirkulera fritt runt termostaten. Radiatortermostaten styr radiatorns värmeavgivning mot den temperatur som termostaten känner.

Radiatortermostater bör ha en maxbegränsning, det vill säga högsta börvärde som kan ställas in på termostatventilen, på 21 - 22 °C. Radiatortermostater kan levereras från fabrik med maxbegränsningen +26 °C. Om de inte ställs om innebär det att de boende kan erhålla upp till +26 °C i lägenheten under vintern i stället för en normal temperatur på 21 - 22 °C. När de boende har vant sig vid hög innetemperatur tar det några uppvärmningssäsonger och en stor arbetsinsats från driftpersonal att få acceptans för lägre innetemperatur. Arbetet måste ske i flera små steg, för att undvika klagomål.

Radiatorers funktion kan verifieras med värmekamera. Detta måste göras när rummet har värmebehov och radiatortermostaten inte begränsar flödet av värmevatten genom radiatorn. Värmebilden ger information om radiatorn är rätt inkopplad samt har lämpligt temperaturfall.

Underhåll systemet. Se över värmesystemet inför värmesäsongen (september): Kontrollera övertryck i expansionskärl (något mer än byggnadens höjd), om värmen inte kommer fram till radiatorerna högst upp i byggnaden kan de behöva luftas, har arbete utförts på värmesystemet kan silarna behöva rengöras. Om värmen ändå inte kommer till en radiator kan en rörmokare behöva kontrollera radiatorventilen och dess termostat.

En felkopplad radiator har minskad värmeavgivning, vilket innebär att värmeeffekten sjunker, så att det kan bli svalt/kallt i rummet. Felkopplingar kan åtgärdas med exempelvis en korskoppling. Korskoppling ser ut som ett lågt och brett ”H”, då den byter plats på framledning och retur till radiatorn. En värmekamera kan användas för att identifiera om en radiator kopplats in rätt.

 

Kalla rum - enkla förklaringar

Här är tre exempel på klagomål från hyresgäster att rummen är för kalla. Ofta ligger problemet i helt vardagliga handhavandefel och inte i systemet. 

"Det är svalt i vardagsrummet ." (18 °C)
En stor hörnsoffa stod framför fönstret och radiatorn. Vid kontroll med värmekamera bakom soffan var det 24 °C på ytorna runt radiatorn. Soffan hindrade värmen från att spridas till rummet och termostaten styrde på temperaturen bakom soffan.

"Det är svalt i TV-rummet, trots golvvärme."
I TV-rummet fanns en stor hörnsoffa och en stor tjock matta som täckte huvuddelen av golvet, där golvvärmen fanns. Mätning visade att det var 23 °C på mattan och 26 °C under mattan. Mattan begränsade värmeavgivningen från golvvärmen i rummet, så därför blev det svalt i rummet när det var kallt ute.

"Konstigt fel på värmesystemet. Radiatorn i sovrummet blir kall på nätterna." Felsökning visade att sovrummet var ett barnrum där en nattlampa ställts i ett hörn, rakt under termostatventilen. När nattlampan tändes värmdes luften upp runt lampan, steg rakt upp och värmde termostaten, som då stängde av radiatorn.

 

Värmesystem i energieffektiva byggnader

Problem med uppvärmning i energieffektiva byggnader kan bero på kärvande radiatorventiler. Om det är normala temperaturnivåer i värmesystemet kan detta bero på små radiatorer med radiatorventiler med mycket liten öppningsgrad, vilket kan ge problem med smuts- eller rostpartiklar i värmevattnet. Det kan även bero på att radiatorventilerna har varit stängda under sommarhalvåret på grund av att det varit varmare i rummen än termostatventilens inställning. För att minska problemen med partiklar bör man om möjligt projektera med större radiatorer och lägre framledningstemperatur samt högre värmevattenflöde.

Lågtempererade värmesystem har sämre förmåga att lösa luft i värmevattnet, vilket kan göra att luftbubblor inte transporteras bort och stör därmed funktionen. Problemet kan kraftigt reduceras med vakuumavgasning under några veckor i samband med drifttagning av systemet. Avluftare bör endast användas vid uppstart och idrifttagning av värmesystemet, för under drift finns en risk att luft läcker in via dem. Lågtempererade värmesystem innebär goda möjligheter att använda värmepump, spillvärme eller annan värmekälla med låg temperaturnivå.

Att ha koll på medeltemperaturen i byggnaden är ett bra sätt att ha kontroll över energianvändning för värmesystemet. Det är en fördel om samtliga lägenheter har referenstemperaturgivare eftersom driftansvarig då har historik på innetemperaturen i lägenheterna och lättare kan förstå vid klagomål samt har större möjlighet att göra rätt åtgärder.

Undvik att placera temperaturgivare i frånluftsflödet eftersom att frånluft huvudsakligen kommer från kök och badrum och därför ofta är varmare än lägenhetens genomsnittstemperatur. Det finns exempel på energioptimeringssystem för flerbostadshus som styrt på frånluftstemperaturer och därför erhållit kalla lägenheter bland annat på grund av golvvärme i badrummen. Dagens internet-of-things-teknik gör att det är ganska enkelt att till rimlig kostnad hålla koll på innetemperaturer och referenstemperaturer.

 
Ventilation

Ventilation

Ventilationen i en bostadsbyggnad är huvudsakligen frånluftsventilation (F), frånluftsventilation med värmeåtervinning med värmepump (FVP), eller från- och tillluftsventilation med värmeåtervinning (FTX).

Kravet på minsta uteluftsflöde i bostäder är enligt BBR 0,35 l/(s·m²), samt för äldre bostäder enligt Boverkets sammanställning ”Utdrag ur äldre byggregler för OVK”.

Uteluften/tilluften tillförs normalt i sovrum och vardagsrum. Frånluft tas från kök, badrum och toalett, där luften inte är lika ren och har en högre luftfuktighet.

Olika typer av ventilationslösningar har olika aspekter som är viktiga att tänka på, men gemensamt är att det finns mycket energi att spara genom att se till att ventilationsutrustningen fungerar som den ska. Luften som kommer utifrån måste värmas till rumstemperatur, vilket kräver mycket energi.

Om värmeåtervinning finns kan en stor del av denna energi sparas, men ändå krävs normalt viss eftervärme för att tilluften ska få rätt temperatur. Om exempelvis värmeåtervinningen krånglar så ökar behovet av eftervärme kraftigt, vilket ökar byggnadens energianvändning. En separat värmemängdsmätare bör installeras för att få kontroll på eftervärmningen.

Då ventilationen utgör en stor del av byggnadens elanvändning är det viktigt att ha koll på driften. Genom att följa upp elanvändningen kan det avgöras om SFP-tal (Specific Fan Power: eleffekt per luftflöde i kW/(m3/s) är rimliga och som projekterat. Nybyggnad med god design av ventilationssystemet har ett SFP-tal på 1,2 – 1,5 och maxvärdet enligt BBR är 2,0. Vid designmissar måste injusteraren höja trycket i ventilationssystemet, för att få ut luftflödet. Då krävs mer fläktel och mer ljud skapas. I dessa fall stiger SFP-talet snabbt.


Frånluftsventilation (F)

Frånluftsventilation innebär att ett frånluftskanalsystem finns som ansluter kök, bad, wc, klädkammare till en frånluftsfläkt och uteluft tas in via uteluftsdon eller tilluftsradiatorer.
Uteluften som tas in värms av lägenheternas radiatorer. Det är ganska mycket värmeenergi (50 kWh/m2,år i Mälardalen) som erfodras att värma inkommande uteluft till lägenheterna. Råd kring vad som kan göras för att spara en del av denna energi ges i Guide FTX.
Uteluftsdon är känsliga för blåst och problem med backströmningsskydd ökar luftläckaget och därmed byggnadens värmebehov.
Luftfilter vid frånluftsventilation byts ytterst sällan och när tryckfallet ökar över filtren i uteluftsdonen byggs större undertryck upp i lägenheterna. Då finns större risk att lukter börjar vandra mellan lägenheterna via exempelvis el- och data-rör. F-ventilation är även känsligare för vädring. Luftflödena genom uteluftsdonen bygger på att det är ett undertryck i lägenheten i förhållande till ute. När fönster öppnas i ett rum försvinner tryckdifferensen och inget luftflöde går genom uteluftsdonen i de andra rummen i lägenheten och luftkvaliten försämras i de andra rummen.

 

Frånluftsvärmepump (FVP)

FVP-ventilation har minst tre aspekter som är viktiga för byggnadens energianvändning. Dessa aspekter är:
• Värmepumpen måste vara dimensionerad för det verkliga frånluftsflödet och frånluftstemperaturen. Många äldre frånluftssystem är otäta och luftflödet genom FVP är betydligt högre än summa frånluftsflöden från lägenheterna.
• Värmepumpen måste kunna avge värmen till värmesystemet eller tappvarmvattnet. Det vill säga temperaturnivån och vätskeflödet genom värmepumpens kondensor måste vara korrekta.
• Temperaturnivån och vätskeflödet genom värmepumpens förångare måste vara korrekta.

Om vätskeflödet genom värmepumpens kondensor är för lågt eller om temperatur på inkommande vätska för hög så kan värmepumpen inte avge värme till värmesystemet eller tappvarmvattnet och då stannar värmepumpen. Under den tid som värmepumpen inte går används spetsenergi och det innebär att ca tre gånger mer energi måste köpas än när FVP är i drift.
Vid installation av FVP för att spara värmeenergi är det viktigt att FVP elanvändning mäts separat eftersom den är del av byggnadens värmeanvändning och ingår i energideklarationen, men även att minskningen av köpt värme kontrolleras. Vid installation av FVP för att minska värmeanvändningen ska köpt värme minska ungefär 3 ggr mer än köpt el till FVP.

 

FTX-ventilation

FTX-ventilation har åtminstone fem aspekter som är viktiga för byggnadens energianvändning: 

• Värmeåtervinningens styrning och funktion
• FTX-ventilationens luftflödesbalans för ventilationsaggregatet
• Luftflödesbalans för varje lägenhet
• Tryckgivares nolljustering
• Referenstryck för tryckgivaren. Referenstryck för fläktrum och lägenheter ska stämma överens.

Luftflödesbalans i lägenheter

Vid FTX-ventilation är luftflödesbalans för varje lägenhet väsentlig. I varje lägenhet bör det vara ett svagt undertryck. Undertryck erhålls genom ett något lägre tilluftsflöde i förhållande till frånluftsflödet. Om lägenheterna inte har undertryck finns risk att fuktig inneluft läcker ut genom väggar och tak där den kan kondensera och ge fuktskador under vinterhalvåret. Normal luftflödesbalans i en lägenhet är att ha ett tilluftsflöde på 90 - 95 % av frånluftsflödet.

När tilluftsflödet är 70 – 80 % av frånluften innebär det att mer uteluft läcker in i lägenheten och därmed ger ett ökat värmebehov i lägenheten och energieffektiva byggnader erhåller värmeeffektbrist/ kalla lägenheter. Om lägenheterna har en tät byggnadskonstruktion så erhålls också ett väsentligt högre undertryck. Undertrycket bör vara 2-5 Pa (max 10 Pa). Undertryck högre än 25 Pa gör att det blir svårt för barn, äldre och andra med begränsad styrka att öppna dörrar.

Irriterande ljud eller drag från tilluftsdon kan resultera i att boende gör egna åtgärder, exempelvis sätter igen tilluftsdon, vilket orsakar ökat ljud och drag från andra tilluftsdon i lägenheten samt ökad luftflödesobalans. Detsamma gäller uteluftsdon i frånluftsventilerade hus där igensatta don skapar undertryck och drag.

Luftflöde ventilationsaggregat

Luftflödesobalans hos ventilationsaggregat ger en försämrad värmeåtervinning och ökar därmed värmebehovet. Större luftflödesobalanser i ventilationsaggregat kan delvis bero på separata fläktar för trapphus, hisschakt och soprum, men även brister i injustering av ventilationssystemet och läckande ventilationskanaler.

Tryckgivare används för att styra till- och frånluftsfläktar. Obalans mellan till- och frånluftsflöden som kommer efter något års drift kan bero på fel i tryckgivarnas nollkalibrering . Normalt sett styrs tilluftsfläkten, respektive frånluftsfläkten att hålla ett visst över- respektive undertryck i kanalerna, exempelvis 120 respektive 150 Pa. Dyrare tryckgivare har automatisk nolljustering och då är detta inte ett problem, men ofta väljs billigare tryckgivare i entreprenad utan automatisk nolljustering. I drift- och underhållsinstruktionerna kan det stå att tryckmätarna ska nolljusteras i samband med filterbyten var 6:e månad. Om nolljusteringen glöms bort kan tryckavläsningen efter 1 – 2 år vara 30 – 50 Pa vid avstängt ventilationsaggregat (när det borde vara 0 Pa). Detta leder till att tilluftstrycket under drift visar 120 Pa, medan det i verkligheten är 70-90 Pa. Detta innebär att luftsflödet blir 15 – 25 % lägre än det borde vara och innebär risk för inneklimatproblem i lägenheterna såsom undertrycksproblem, drag, otillräcklig luftomsättning samt värmeeffektbrist. I det omvända fallet blir det risk för fuktskador i byggnadskonstruktionen.

Information om FTX-ventilationens grunder och hur konvertering till FTX går till hittar du i Guide FTX här på Informationscentrum för hållbart byggande, ichb.se.

 
Tappvarmvatten & Varmvattencirkulation

Tappvarmvatten

Värmning av varmvatten, VV, är en stor del av energianvändningen för bostadsbyggnader, särskilt för energieffektiva byggnader. Mätstudier över varmvattenanvändning i bostäder visar på enormt stora skillnader mellan olika brukare. Det är därför viktigt att mäta varmvattenanvändningen (kallvatten som blir varmvatten), dels för kontroll, men också för uppföljning av byggnadens energiprestanda. Mätning kan månadsvis göras antingen med värmemängdsmätare för varmvatten, alternativt genom att mäta volymen kallvatten som blir varmvatten och kallvattentemperatur för att därigenom beräkna energin som går åt att värma varmvatten. Varmvattenenergin bör beräknas månatligt då inkommande kallvattentemperatur varierar över året och kan variera mellan +2 °C (feb) och +18 °C (aug).
IMD (Individuell mätning och debitering) kan vara ett sätt att göra de boende medvetna om hushållets energianvändning för varmvatten och innebär samtidigt att man får tillgång till bra mätningar.

 

Varmvattencirkulation

Varmvattencirkulation , VVC, (blå ledningar i figuren nedan) är till för att minska väntetiden för varmvatten (VV, röda ledningar i figuren nedan) i lägenheter. Energianvändningen för ett dåligt designat VV/VVC-system i ett flerbostadshus kan på årsbasis vara lika stor som värmeenergin för ett energieffektivt flerbostadshus. Under sommarhalvåret, när inget värmebehov föreligger bidrar VVC-förluster till problem med övertemperaturer inomhus, särskilt i energieffektiva byggnader.

 

Bilden visar en principskiss av hur varmvatten/varmvattencirkulationssystem förser tappställen i lägenheterna med varmvatten. BBR föreskriver att VV/VVC-systemet skall utformas så att möjligheten för tillväxt av mikroorganismer i tappvattnet minimeras och att tappvarmvattentemperaturen inte får understiga 50 °C i någon del av installationen.Temperaturen vid tappställe får inte överstiga 60 °C, för att minska risken för skållning. Normalt brukar tappvarmvattentemperaturen styras mot 55 °C och VVC-flödet anpassas så att temperaturen på VVC-returen är 51-52 °C.

Minimera löpmeter och isolera rör

VVC-förlusterna, värmeförluster från VV/VVC-rören, är princip konstanta över året och beror huvudsakligen på utformningen av varmvatten- och varmvattencirkulationssystemet. Det vill säga hur badrum och kök är placerade i förhållande till tappvattenschakt. Det viktigaste i minimering av VVC-förluster är att minimera löpmeter VV/VVC-rör och att rören är isolerade.

VV/VVC-rör med isolering har normalt 3 – 5 W värmeförlust per löpmeter, medan ett oisolerat rör har ca 8 ggr högre värmeförlust. Ett väldesignat VV/VVC-system kan ha värmeförluster på i storleksordningen 5-8 kWh/(m2·år) och ett dåligt designat och installerat system kan ha värmeförluster på 20-25 kWh/(m2·år) eller ännu högre.

Ett exempel på bristande isolering hittades vid inventering inför ombyggnation, i kulvert mellan hus var varmvattenrören endast isolerade 1 m in i kulverten i respektive ända, vilket betyder att kulvertförlusterna från VV/VVC-röret har varit i storleksordningen 8 ggr större än vad de borde varit.
Storleken på förlusterna kan bestämmas genom momentan mätning i byggnaden. För nybyggnation bör det göras i samband med slutbesiktning och därefter i samband med garantibesiktning efter två år, samt vid energideklarationer eller systemförändringar.

I BBR 12, 2006, skärptes kravet på väntetid på varmvatten från 30 sekunder till 10 sekunder. Detta påverkar hur VV/VVC-systemen utformas och VVC-förlusternas storlek. Varmvattenanvändningen i äldre flerbostadshus påverkas av långa spoltider. Här kan även trasiga VVC-pumpar ge upphov till långa spoltider, och därmed hög varmvattenanvändning.

 
Elanvändning

Elanvändning

Elanvändningen i en byggnad bör delas upp i följande olika kategorier:

  • Fastighetsel
  • Hushållsel
  • Övrig elanvändning
  • Hushållsel gemensam

Om man inte mäter rätt kan byggnaden erhålla ett primärenergital som är 10 – 20 % högre på grund av fel betjäningsområden på elmätarna. Det vill säga att det ligger elanvändningar på elmätaren som inte är fastighetsel.

 

Principskiss elcentral

 

 

Bilden visar en principskiss av hur elcentral bör vara uppdelad och vilka undermätare som bör finnas.

 

Fastighetsel

Fastighetsel är byggnadens elanvändning till exempelvis fläktar, pumpar, hissar och belysning i trapphus. Genom att välja energieffektiva produkter med rätt styrning kan mycket energi sparas.

Hushållsel

Hushållsel är den el som går till lägenheterna. Om det inte finns elmätare för summa hushållsel i flerbostadshuset och hushållen (lägenheterna) har egna elabonnemang kan det eventuellt vara möjligt att erhålla summa hushållsel till byggnaden från elleverantör. Elburen golvvärme kan finnas och ligger då på hushållets elcentral/elmätare, men är viktig att särskilja för att följa upp byggnadens energiprestanda.

Övrig elanvändning

Övrig elanvändning är exempelvis: Gårds/parkerings-belysning, elektriska motorvärmaruttag, och elbilsladdning.

Hushållsel gemensam

Hushållsel gemensam är exempelvis: Tvättstuga, gym, bastu och  boendelokal.

 
Följ upp energianvändningen

Följ upp energianvändningen

Det är en fördel om fastighetsägaren kan följa upp energianvändningen i sina fastigheter på minst månadsbasis, gärna med samma mätvärden som krävs för att redovisa byggnadens energianvändning i en energideklaration, det vill säga med korrigering för normalt brukande enligt BEN.

Byggnadens energiprestanda = Värmekorr + VVC + VV normerad till normalt brukande + fastighetsel + (eventuell komfortkyla)

 

Principskiss för värmemätning

Bildtext: Bilden visar en principskiss av hur värmemätningen bör vara uppdelad och vilka undermätare som bör finnas för att kunna beräkna byggnadens värme- och varmvattenanvändning.

 

Följ upp mätvärden månadsvis

Värme, varmvatten (VV) samt eventuella vidareleveranser kan mätas direkt men VVC är mättekniskt svårare, då det är en mindre temperaturdifferens och VV-temperaturen kan svänga något. Om VVC inte mäts så ingår det i totala värmeförluster och kan beräknas: VVC = FJV – Värme – VV – Vidareleveranser.

Nedan ges förslag på mätvärden som bör följas upp på månadsbasis. Enligt Boverkets föreskrift BEN ska värmeanvändningen korrigeras för avvikelser i inomhustemperatur och hushållselanvändning när en energideklaration görs. Med fördel kan detta göras genom att addera ett par kolumner i Energiindex-normering av byggnadens värmeanvändning.

Tabellen ger förslag på struktur för insamling och korrigering av mätvärden som bör följas upp på månadsbasis. Rubrikerna står för:

Värme. Månatlig värmeenergi till radiatorer, ventilation och eventuell vattenburen golvvärme badrum. 

VV. Månatlig varmvattenenergi

VVC. Mäts direkt eller beräknas som restpost (FJV – värme - VV). Relativt konstanta över året.

Hyresel-korr. Eventuell korrektion av värmeenergin enligt BEN, för avvikelse i summa hyresgästel relaterat till normalt brukande under uppvärmningssäsongen.

Temp-korr. Eventuell korrektion av värmeenergin enligt BEN, för avvikelse i medeltemperaturen i lägenheterna (referenstemperaturgivare) under uppvärmningssäsongen.

Värmenetto. Värmeenergin korrigerad enligt BEN

EI-akt/EI-norm. Aktuella och normala månatliga Energiindex-värden för orten från SMHI

Värme korr. Normerad Värmenetto med Energiindex.

 
Mätningar inför renoveringar

Mätningar inför renoveringar

Inför renovering behövs mätningar för att få en korrekt bild av byggnaden. Fördelningen av byggnadens energianvändning bör vara i enlighet med beskrivet i föregående kapitel. Om mätningar saknas när renoveringen startar finns ingen möjlighet att ta reda på utgångsläget.

När en byggnad ska renoveras bör föremätningar på byggnadens energianvändning utföras redan i planeringsfasen. Mätningarna bör pågå minst 1 år helst 2 år innan åtgärdsförslag tas fram. Då bygger åtgärdsförslagen på verkliga grunder så länge byggnaden varit normalt använd under året/åren och ger en mer korrekt uppskattning om energibesparing och ekonomi. Föremätningar möjliggör även att efter renoveringen utvärdera renoveringens påverkan på inneklimat och energianvändning.

En inventering av byggnadens status bör genomföras. Inventeringen kan visa att byggnaden inte uppfyller gällande krav på exempelvis luftflöden, inomhustemperatur, VVC eller att byggnaden har trasiga funktioner. I praktiken kan det innebära att energianvändningen kommer att öka för att uppfylla krav, trots att energibesparande åtgärder genomförs.

Mätning och inventering är grunden för att ta fram relevanta beräknings-, dimensionerings- och kalkylförutsättningar för nya installationer och byggnadens energiprestanda samt korrekta jämförelsetal för uppföljningen av renoveringen

Exempel på vad som bör mätas inför renovering är luftflöden i byggnaden, varmvattenanvändning, VVC-förluster och referenstemperaturer i lägenheterna.

 
Rutiner för drift och underhåll

Rutiner för drift och underhåll

Tydliga rutiner för drift och underhållsarbete hjälper till att hålla energianvändningen på avsedd nivå. Det finns några basala åtgärder som ofta glöms bort och därmed ökas energianvändningen.

Exempel på sådant är

 • Filterbyte i ventilationsaggregaten- Filtren bör normalt bytas två ggr per år.

• Kontrollera tryckgivarnas nolljustering och justera vid behov. Felaktig nolljustering gör att fläktarna styr mot fel tryck och en luftflödesobalans erhålls.

• Rengöring av silar i värmesystem – Silarna bör rengöras tre månader efter arbeten i värmesystemet annars kan det bli problem med värmen.

• Filterbyten vid frånluftsventilation - Filter i uteluftsdon eller i tilluftsradiatorer bör bytas åtminstone 1 gång per år.

Målstyrd Energiförvaltning

När egen driftorganisation inte finns kan ”Målstyrd Energiförvaltning” vara av intresse. Det är ett projekt som initierats av ett antal bostadsrättsföreningar i Hammarby Sjöstad i Stockholm, och BeBo, Energimyndighetens nätverk för energieffektiva flesbostadshus, har tagit fram hjälpmedel för bostadsrättsföreningar att handla upp driftföretag som kan sköta driften av deras flerbostadshus energieffektivt.

 
Driftoptimering redan i planeringsfasen

Driftoptimering redan i planeringsfasen

Redan i projekteringsfasen av nybyggnad och vid större renovering bör det bestämmas hur funktionskrav och energiprestanda ska verifieras och med vilken noggrannhet. Här bestäms förutsättningar för driftoptimering. I slutet av projekteringen ska samtliga funktioner i alla driftkort gås igenom gemensamt med alla discipliner. Detta för att kontrollera att alla funktioner kan verifieras, att delsystem kan kommunicera med varandra i tillräcklig utsträckning och att inget har blivit bortglömt. Mätsystemet med uppkoppling till överordnat styrsystem ska vara del av entreprenaden, så att det ingår i slutbesiktning.

Det är viktigt att loggningen av mätdata från byggnadens olika system är i drift före slutbesiktningen, så att besiktningsmannen kan verifiera funktioner via mätdata. Driftoptimering bör startas direkt efter slutbesiktningen. Byggnadens energiprestanda skall verifieras för en 12-månadsperiod inom 24 mån. I princip innebär det att första året används för driftoptimering och andra året för verifiering av energiprestandan. Blir mätsystemet inte en del av slutbesiktningen är risken stor att det tar mer än 6 månader innan mätsystemet fungerar och värdefull tid för driftoptimering försvinner, det blir också svårt att identifiera brister hos delsystem.

Rutiner för verifiering

I Energiavtal 12 är även det tredje årets drift viktig. Sveby Energiavtal 12 kan åberopas vid totalentreprenad, för avtal om energianvändning, för att få med juridik och rutiner för verifieringen. Energiavtal 12 är framtaget av Sveby och Byggandets KontraktsKommite.

Några exempel på verifieringar som bör göras:

  • Lufttäthet och termografering utförs på första lägenheten och därefter på var femte lägenhet enligt överenskommelse med beställaren.
  • Oberoende expert verifierar luftflöden, luftflödesbalans, till- och frånluftstryck, SFP-tal, temperaturverkningsgrad för värmeåtervinningen, undertryck i lägenheter samt tryck i fördelnings- och samlingslådor.
  • Täthet, brandkrav, ljuddämpning, injustering och märkning av fördelnings- (tilluft) och samlingslådor (frånluft).
  • Ljudmätning skall genomföras i var femte lägenhet efter injusteringen av ventilationssystemet.
  • Radiatortermostaters maxbegränsning kontrolleras
  • VVC-förlusternas storlek verifieras vid slutbesiktningen och garantibesiktning

Driftuppföljning av nya byggnader

Drift- och energiuppföljning av nya byggnader bör utföras och jämföras med energiberäkningen. Se till att energiberäkningen är uppdaterad till relationshandlingarna, dvs. hur det blev byggt. Se till att det finns goda förutsättningar för uppföljning, såsom mätare och rutiner.

När detaljerad energi- och driftuppföljning finns kan analys ge hur väl systemen fungerar i förhållande till driftkorten och därigenom kan åtgärdsbehov identifieras. Den detaljerade driftuppföljningen är en verifiering att beställda funktioner i byggnaden och dess installationssystem har erhållits. Det vill säga en verifiering att man fått de funktioner som beställts och betalats för.

 
Referenser & Fördjupning

Referenser och fördjupning

Kempe, P. 2014. Förstudie – Vidareutveckling av metoder för idrifttagning och driftuppföljning av installationssystem i flerbostadshus, BEBO-rapport, sep 2014

Martinac, I., Kempe, P., Wallbaum, H., Jin, Q., Johansson, D., Laike, T., Muld, A. 2017.
Brukaranpassad, hållbar byggnadsdrift med fokus på inneklimat och energiprestanda i kontorsbyggnader – en kunskapssyntes, SBUF 13293; Energimyndigheten 42639-1, Nov 2017

Kempe, P., 2013. Installationssystem i energieffektiva byggnader - Förstudie, SBUF 12541, Nov 2013

Boverkets Föreskrift BEN (Boverkets föreskrifter och allmänna råd för fastställande av Byggnadens Energianvändning vid Normalt brukande och ett normalår)
https://www.boverket.se/Resources/constitutiontextstore/BEN/xml/Konsoliderad_BEN_BFS_2016_12.pdf [Accessed 2018-10-29]

Kempe, P., 2016, Drift- och Energiuppföljning, SBUF 12746, Apr 2016

Boverkets Byggregler, BBR
https://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/konsoliderad_bbr_2011-6.pdf [Accessed 2018-10-29]

Brukarindata bostäder 1.0, 2012, http://www.sveby.org/wp-content/uploads/2012/10/Sveby_Brukarindata_bostader_version_1.0.pdf [Accessed 2018-10-29]

Kempe, P., 2014. Erfarenheten, Installationer i energieffektiva byggnader – del 6,
Värmeförluster från distributionsrör, Energi&Miljö Nr 11, 2014

Bergquist, B., 2015. Kartläggning av VVC-förluster i flerbostadshus - mätningar i 12 fastigheter, BeBo-rapport, sep 2015

Kempe, P., 2014. Erfarenheten – Installationssystem i energieffektiva byggnader del 2 – Luftflödesbalans viktig i täta byggnader, Energi&Miljö, Nr 6-7, 2014

Kempe, P., 2017. Förstudie – Designguide ventilation i energieffektiva flerbostadshus
BeBo-rapport, dec 2017

Bagge, H., Johansson, D., Lindstrii, L., 2015. Brukarrelaterad energianvändning Mätning och analys av hushållsel och tappvarmvatten, LÅGAN Rapport, mars 2015

Sveby Mätföreskrifter (Remiss 2018-09-20)

Energiavtal 12, http://www.sveby.org/wp-content/uploads/2013/06/Sveby_Energiavtal_12_version_1.0.pdf , Sveby 2012,
[Accessed 2018-10-29]

Bergquist, B., 2018. Jämförelse av FX- och FTX-system för ventilation av flerbostadshus, Svensk Ventilation-rapport, mar 2018

Målstyrd energiförvaltning, 2016, BeBo fördjupningsområde, http://bebostad.se/om-bebo/foerdjupningsomraaden/maalstyrd-energifoervaltning/ [Accessed 2018-10-29]

 
Faktagranskning

Denna guide är granskad av Jan Kristoffersson, senior projektledare vid Sustainable Innovation med särskilt fokus på hållbara energisystem och effektiv energianvändning.

 
En liten film om Driftoptimering

Film: Madeleine Appelgren