Introduktion

Introduktion

För att kunna arbeta med drift- och energiuppföljning behöver du kunskap om hur byggnaden och dess installationssystem fungerar tillsammans.

De system i byggnaden som överför mycket energi, kan vid felfunktioner få betydligt ökad energianvändning. Exempel på sådana system är ventilationens värmeåtervinning, värmepump, fjärrvärmecentral, men även större obalans i luftflödena ger en ökad värmeanvändning. Även onormal varmvattenanvändning kan spåras genom mätning.

Byggnadens energianvändning är summan av dess delsystems energianvändning. Om respektive delsystems energianvändning mäts separat så är det lättare att upptäcka om ett system har dålig funktion och energiprestanda.

 

Bilden visar exempel på byggnadens total energianvändning jämfört med olika delsystems energianvändning. Staplarna visar att uppmätt energi för delsystem E1 är 50% högre och delsystem E2 och E3 är 10 % lägre än beräknat. Delsystem E1 behöver kontolleras vidare för att utreda orsaken. På total energianvändning syns det knappt då den ökar med endast 10 %. Om endast total energianvändning analyseras är det betydligt svårare att inse att något är fel och att spåra problemet. Då uteklimatet varierar över året bör åtminstone månadsvärden användas för analyserna.

 

Vanliga orsaker till problemen

De flesta byggnader använder mer energi än vad de borde göra. Det beror främst på att energi- och installationssystemen inte fungerar som de ska. Här nedan finns 5 exempel på vanliga orsaker till problemen med energi- och installationssystem.

1. Unika byggnader.

Varje byggnad är unik och därför behöver komponenter till energi- och installationssystem också anpassas efter det. 

2. Osynliga funktioner.

Luftflöden i ventilationssystemet och värmeöverföring mellan frånluft och tilluft i en värmeväxlare är svåra att se med blotta ögat och därför är funktionsavvikelser svåra att upptäcka. Delsystemens styrning korrigerar ofta effekten av problem, vilket betyder att avvikelser i funktion oftast inte upplevs i byggnaden utan endast märks på ökad energianvändning (kostnad). I ett flerbostadshus i Mälardalen behövs exempelvis ca 50 kWh/kvm per år värmenergi för att värma inkommande uteluft och huvuddelen av den värmen bör återvinnas från frånluften. Vid större obalans mellan uteluft och frånluft kan mindre värme återvinnas från frånluft, vilket påverkar byggnadens energiprestanda. Samma gäller även om värmeväxlare inte fungerar som avsett.

3. Inneklimatåtgärd utan identifierad orsak

Problem i ett rum eller en lägenhet löses ibland genom åtgärder för hela byggnaden, utan felsökning. En sådan åtgärd kan vara enkel och snabb att genomföra. Ett exempel är att höja temperaturen på det värmevatten som skickas till radiatorerna för att det är för kallt i en lägenhet. Detta leder till att byggnadens energianvändning ökar för alla lägenheter fast det egentliga problemet var en dåligt fungerande radiator i en lägenhet.

4. Bristande driftsättning

Bland det sista som sker i ett ny- eller ombyggnadsprojekt är idrifttagning och samordnad funktionsprovning av installations- och energisystem. Förseningar i byggprojekt innebär ofta att tillgänglig tid för idrifttagning och samordnad funktionsprovning kan minska kraftigt. Tidsbristen påverkar noggrannhet och kvalitet i utförandet, vilket påverkar de olika delsystemens funktion och energiprestanda. Det kan även bero på brister i det som är beställt och brister i intresse från beställare, då entreprenören slarvar.

5. Drifttider ventilation

I lokalbyggnader är oftast ventilationen i drift under verksamhetstid. Om ventilationen har betydligt längre drifttider används energi i onödan. Ibland är ventilationen i drift dygnet runt de första månaderna för att vädra ur byggnaden, men därefter är det viktigt att anpassa drifttiderna efter verksamheten.

 
Viktiga system för driftoptimering

Viktiga system för driftoptimering

Byggnadens installationstekniska system bör regelbundet kontrolleras med avseende på energianvändning, för blir det fel i de systemen kan mycket energi förloras snabbt. De system som är aktuella är:

  • värme
  • ventilation
  • tappvarmvatten
  • varmvattencirkulation
  • fastighetsel

I den här guiden ges en genomgång av de system som är viktiga att ha koll på och trimma in i varje byggnad.

 
Värmesystem

Värmesystem

Värmesystemet i en byggnad består dels av en värmekälla (till exempel fjärrvärmecentral, värmepump, eller pelletspanna) och dels av ett distributionssystem (rörsystem). I ett flerbostadshus distribueras värmen normalt av ett vattenburet radiatorsystem.

Värmeavgivningen från radiatorer i lägenheter styrs primärt av värmevattnets temperatur och begränsas av termostatventiler. Värmetillskott från personvärme, solinstrålning och elektriska apparater hjälper till att värma byggnaden och då ska termostatventilerna minska eller stänga av värmeavgivningen från radiatorn.

Figuren visar principskiss för värmesystem, som består av värmekälla, framledning (röd) som transporterar värmevatten till radiatorerna (Rad). På framledningen vid radiatorn finns en radiatorventil som kan minska eller stänga av värmevattnet till radiatorn om det är tillräckligt varmt i rummet. Returledningen (blå) för tillbaka det avkylda värmevattnet till värmekällan.

Utgående temperatur på värmevattnet från värmekälla, det vill säga framledningstemperaturen styrs oftast mot utomhustemperaturen med hjälp av ett reglersystem. En parameter i denna reglering är valet av värmekurva, som visar förhållanden mellan värmevattens temperatur och utetemperatur. Generellt gäller att ju kallare det blir utomhus, desto varmare radiatorvatten krävs för att rumstemperaturen inte ska sjunka. Värmekurvan ser till att det blir rätt temperatur i huset med varierande utomhustemperatur. Se ett exempel i figur nedan.

Figuren visar hur temperaturen på värmevatten i radiatorsystemet kan bero av utomhustemperatur. Röd kurva visar utgående temperatur på värmevattnet från värmekälla och blå kurva visar returtemperaturen i värmevattnet vid normal dimensionering av radiatorerna (framledning 55 grader/returledning 40 grader).

Tänk på det här och minska värmeanvändning

Det är viktigt att värmekällans styrning av värmesystemets framledningstemperatur är stabil och på rätt nivå, annars ökar värmeanvändningen. Nedan är några punkter att tänka på för att minska värmeanvändning.

Pumpstopp. Värmesystemets cirkulationspump bör stanna vid utetemperaturer över +15-17 °C för att undvika uppvärmning när inte värmebehov föreligger. När utetemperaturen sommarnätter några timmar ligger under + 15 °C kan värme som lagrats i husets stomme dagtid nyttjas, det innebär att värmesystemets cirkulationspump inte behöver starta.

Radiator och radiatortermostat. Radiatorer bör inte stängas in bakom möbler eller liknande som begränsar dess värmeavgivning. Rumsluft ska fritt kunna cirkulera runt radiatorn.

Även radiatorns termostat bör placeras så att rumsluft kan cirkulera fritt runt termostaten. Radiatortermostaten styr radiatorns värmeavgivning mot den temperatur som termostaten känner.

Radiatortermostater bör ha en maxbegränsning, det vill säga högsta börvärde som kan ställas in på termostatventilen, på +21 - 22 °C. Radiatortermostater kan levereras från fabrik med maxbegränsningen +26 °C. Om de inte ställs om innebär det att de boende kan erhålla upp till +26 °C i lägenheten under vintern i stället för en normal temperatur på +21 - 22 °C. När de boende har vant sig vid hög innetemperatur tar det några uppvärmningssäsonger och en stor arbetsinsats från driftpersonal att få acceptans för lägre innetemperatur. Arbetet måste ske i flera små steg, för att undvika klagomål.

Radiatorers funktion kan verifieras med värmekamera. Detta måste göras när rummet har värmebehov och radiatortermostaten inte begränsar flödet av värmevatten genom radiatorn. Värmebilden ger information om radiatorn är rätt inkopplad samt har lämpligt temperaturfall.

En felkopplad radiator har minskad värmeavgivning, vilket innebär att värmeeffekten sjunker, så att det kan bli svalt/kallt i rummet. Felkopplingar kan åtgärdas med exempelvis en korskoppling. Korskoppling ser ut som ett lågt och brett ”H”, då den byter plats på framledning och retur till radiatorn.

Underhåll systemet. Se över värmesystemet inför värmesäsongen (september). Exempelivs kontrollera övertryck i expansionskärl. Övertrycket ska motsvara något mer än byggnadens höjd. Expansionskärlanvänds i ett värmesystem för att jämna ut trycket i systemet, eftersom vattnet expanderar när det värms upp till framledningstemperaturen. Kontrollera också radiatorerna. Om värmen inte kommer fram till radiatorerna högst upp i byggnaden kan de behöva luftas, har arbete utförts på värmesystemet kan silarna behöva rengöras. Om värmen ändå inte kommer till en radiator kan en rörmokare behöva kontrollera radiatorventilen och dess termostat.

Kalla rum - enkla förklaringar

Här är tre exempel på klagomål från hyresgäster att rummen är för kalla. Ofta ligger problemet i helt vardagliga handhavandefel och inte i systemet. 

"Det är svalt i vardagsrummet ." (uppmätt rumstemperatur +18 °C)
En stor hörnsoffa stod framför fönstret och radiatorn. Vid kontroll med värmekamera bakom soffan var det +24 °C på ytorna runt radiatorn. Soffan hindrade värmen från att spridas till rummet och termostaten styrde på temperaturen bakom soffan.

"Det är svalt i TV-rummet, trots golvvärme."
I TV-rummet fanns en stor hörnsoffa och en stor tjock matta som täckte huvuddelen av golvet, där golvvärmen fanns. Mätning visade att det var +23 °C på mattan och +26 °C under mattan. Mattan begränsade värmeavgivningen från golvvärmen i rummet, så därför blev det svalt i rummet när det var kallt ute.

"Konstigt fel på värmesystemet. Radiatorn i sovrummet blir kall på nätterna." Felsökning visade att sovrummet var ett barnrum där en nattlampa ställts i ett hörn, rakt under termostatventilen. När nattlampan tändes värmdes luften upp runt lampan, steg rakt upp och värmde termostaten, som då stängde av radiatorn.

Att ha koll på medeltemperaturen i byggnaden är ett bra sätt att ha kontroll över energianvändning för värmesystemet. Det är en fördel om samtliga lägenheter har en temperaturgivare för referenstemperatur eftersom driftansvarig då har historik på innetemperaturen i lägenheterna och lättare kan förstå vid klagomål samt har större möjlighet att göra rätt åtgärder.

Undvik att placera temperaturgivare i frånluftsflödet eftersom att frånluft huvudsakligen kommer från kök och badrum och därför ofta är varmare än lägenhetens genomsnittstemperatur. Det finns exempel på system för optimering av energianvändning i flerbostadshus som styrt på frånluftstemperaturer och därför erhållit kalla lägenheter bland annat på grund av golvvärme i badrummen. Dagens internet-of-things-teknik gör att det är ganska enkelt att till rimlig kostnad hålla koll på innetemperaturer.

Värmesystem i energieffektiva byggnader

Problem med uppvärmning i energieffektiva byggnader kan bero på kärvande radiatorventiler. Om det är normala temperaturnivåer i värmesystemet kan detta bero på små radiatorer med radiatorventiler med mycket liten öppningsgrad, vilket kan ge problem med smuts- eller rostpartiklar i värmevattnet. Det kan även bero på att radiatorventilerna har varit stängda under sommarhalvåret på grund av att det varit varmare i rummen än termostatventilens inställning. För att minska problemen med partiklar bör man om möjligt projektera med större radiatorer och lägre framledningstemperatur samt högre värmevattenflöde.

Lågtempererade värmesystem i energieffektiva byggnader har sämre förmåga att lösa luft i värmevattnet, vilket kan göra att luftbubblor inte transporteras bort och stör därmed funktionen. Problemet kan kraftigt reduceras med avluftare under några veckor i samband med drifttagning av systemet. Avluftare bör endast användas vid uppstart och idrifttagning av värmesystemet, för under drift finns en risk att luft läcker in via dem. Lågtempererade värmesystem innebär goda möjligheter att använda värmepump, spillvärme eller annan värmekälla med låg temperaturnivå.

 
Ventilation

Ventilation

Ventilationen i en bostadsbyggnad är huvudsakligen frånluftsventilation , frånluftsventilation med värmeåtervinning med frånluftsvärmepump, eller från- och tillluftsventilation med värmeåtervinning med värmeväxlare (FTX).

Kravet på minsta uteluftsflöde i bostäder är enligt Boverkets Byggregler 0,35 liter per sekund och per kvadratmeter. För äldre bostäder finns krav på  Boverkets sammanställning ”Utdrag ur äldre byggregler för OVK”.

Uteluften/tilluften tillförs normalt i sovrum och vardagsrum. Frånluft tas från kök, badrum och toalett, där luften inte är lika ren och har en högre luftfuktighet.

Olika typer av ventilationslösningar har olika aspekter som är viktiga att tänka på, men gemensamt är att det finns mycket energi att spara genom att se till att ventilationsutrustningen fungerar som den ska. Luften som kommer utifrån måste värmas till rumstemperatur, vilket kräver mycket energi.

Om återvinning av värme från frånluften finns kan en stor del av denna energi sparas, men ändå krävs normalt viss uppvärmning av tilluften, så kallad eftervärme, för att tilluften ska få rätt temperatur. Om exempelvis värmeväxlaren krånglar så ökar behovet av eftervärme kraftigt, vilket ökar byggnadens energianvändning. En separat värmemängdsmätare bör installeras för att få kontroll på eftervärmningen.

Då ventilationen utgör en stor del av byggnadens elanvändning är det viktigt att ha koll på driften. Genom att följa upp elanvändningen kan det avgöras om SFP-tal (Specific Fan Power: eleffekt per luftflöde i kW/(m3/s) är rimliga och som projekterat. Nybyggnad med god design av ventilationssystemet har ett SFP-tal på 1,2 – 1,5 och maxvärdet enligt Boverkets byggregler är 2,0. Vid designmissar måste injusteraren höja trycket i ventilationssystemet, för att få ut luftflödet. Då krävs mer fläktel och mer ljud skapas. I dessa fall stiger SFP-talet snabbt.


Frånluftsventilation

Frånluftsventilation innebär att ett frånluftskanalsystem finns som ansluter kök, bad, wc, klädkammare till en frånluftsfläkt och uteluft tas in via uteluftsdon eller tilluftsradiatorer. Uteluften som tas in värms av lägenheternas radiatorer. Det är ganska mycket värmeenergi som erfodras att värma inkommande uteluft till lägenheterna. Råd kring vad som kan göras för att spara en del av denna energi ges i Guide FTX.


Uteluftsdon är känsliga för blåst och problem med brandskydd i form av backströmningsskydd ökar luftläckaget och därmed byggnadens värmebehov. Även luftfilter vid frånluftsventilation byts ytterst sällan och när tryckfallet ökar över filtren i uteluftsdonen byggs större undertryck upp i lägenheterna. Då finns större risk att lukter börjar vandra mellan lägenheterna via exempelvis el- och datarör. Frånluftsventilation är även känsligare för vädring. Luftflödena genom uteluftsdonen bygger på att det är ett undertryck i lägenheten i förhållande till ute. När fönster öppnas i ett rum försvinner tryckdifferensen och inget luftflöde går genom uteluftsdonen i de andra rummen i lägenheten och luftkvaliten försämras i de andra rummen.

 

Frånluftsvärmepump

Frånluftsventilation kombinerat med frånluftsvärmepump har minst tre aspekter som är viktiga för byggnadens energianvändning. Dessa aspekter är:

  • Värmepumpen måste vara dimensionerad för det verkliga frånluftsflödet och frånluftstemperaturen. Många äldre frånluftssystem är otäta och luftflödet genom frånluftsvärmepumpen är betydligt högre än summa frånluftsflöden från lägenheterna.
  • Värmepumpen måste kunna avge värmen till värmesystemet eller tappvarmvattnet. Det vill säga temperaturnivån och vätskeflödet genom värmepumpens kondensor måste vara korrekta.
  • Temperaturnivån och vätskeflödet genom värmepumpens förångare måste vara korrekta.

Om vätskeflödet genom värmepumpens kondensor är för lågt eller om temperatur på inkommande vätska för hög så kan värmepumpen inte avge värme till värmesystemet eller tappvarmvattnet och då stannar värmepumpen. Under den tid som värmepumpen inte går används extra elenergi, så kallad spetsenergi, vilket innebär att ca tre gånger mer elenergi måste köpas än när frånluftsvärmepumpen är i drift.
Vid installation av frånluftsvärmepump för att spara värmeenergi är det viktigt att elanvändning för värmepumpen mäts separat eftersom den är del av byggnadens värmeanvändning och ingår i energideklarationen, men även att minskningen av köpt värme kontrolleras. Vid installation av frånluftsvärmepump för att minska värmeanvändningen ska köpt energi minska ungefär tre gånger.

 

FTX-ventilation

Från- och tilluftssystem med värmeväxling, så kallad FTX-ventilation, har åtminstone fem aspekter som är viktiga för byggnadens energianvändning: 

  • Värmeväxlarens styrning och funktion
  • Luftflödesbalans i ventilationsaggregatet
  • Luftflödesbalans i varje lägenhet
  • Kanalsystemets tryckgivares kalibrering
  • Referenstryck för tryckgivaren. Referenstryck för fläktrum och lägenheter ska stämma överens.

Luftflödesbalans i lägenheter

Vid FTX-ventilation är balans mellan till-och frånluft, för varje lägenhet väsentlig. I varje lägenhet bör det vara ett svagt undertryck. Undertryck erhålls genom ett något lägre tilluftsflöde i förhållande till frånluftsflödet. Om lägenheterna inte har undertryck finns risk att fuktig inneluft läcker ut genom väggar och tak där den kan kondensera och ge fuktskador under vinterhalvåret. Normal luftflödesbalans i en lägenhet är att ha ett tilluftsflöde på 90 - 95 % av frånluftsflödet.

När tilluftsflödet är 70 – 80 % av frånluften innebär det att mer uteluft läcker in i lägenheten och därmed ger ett ökat värmebehov i lägenheten. I energieffektiva byggnader kan värmeeffektbrist/ kalla lägenheter förekomma. Om lägenheterna har en tät byggnadskonstruktion så erhålls också ett väsentligt högre undertryck. Undertrycket bör vara 2-5 Pa, max 10 Pa (pascal, enhet för tryck enligt internationella måttsystemet). Undertryck högre än 25 Pa gör att det blir svårt för barn, äldre och andra med begränsad styrka att öppna dörrar.

Irriterande ljud eller drag från tilluftsdon kan resultera i att boende gör egna åtgärder, exempelvis sätter igen tilluftsdon, vilket orsakar ökat ljud och drag från andra tilluftsdon i lägenheten samt ökad obalans mellan till-och frånluft. Detsamma gäller uteluftsdon i frånluftsventilerade hus där igensatta don skapar undertryck och drag.

Luftflöde ventilationsaggregat

Obalans mellan till-och frånluft i ventilationsaggregat ger en försämrad värmeåtervinning och ökar därmed värmebehovet. Större obalanser i ventilationsaggregat kan delvis bero på separata fläktar för trapphus, hisschakt och soprum, men även brister i injustering av ventilationssystemet och läckande ventilationskanaler.

Tryckgivare används för att styra till- och frånluftsfläktar. Obalans mellan till- och frånluftsflöden som kommer efter något års drift kan bero på fel i tryckgivarnas nollkalibrering. Normalt sett styrs tilluftsfläkten, respektive frånluftsfläkten att hålla ett visst över- respektive undertryck i kanalerna, exempelvis 120 respektive 150 Pa. Dyrare tryckgivare har automatisk kalibrering där nollnivån korrigeras och då är detta inte ett problem, men ofta väljs billigare tryckgivare i entreprenad utan automatisk kalibrering. I drift- och underhållsinstruktionerna kan det stå att tryckmätarna ska kalibreras i samband med filterbyten var 6:e månad. Om kalibreringen glöms bort kan tryckavläsningen efter 1 – 2 år vara 30 – 50 Pa vid avstängt ventilationsaggregat (när det borde vara 0 Pa). Detta leder till att tilluftstrycket under drift visar 120 Pa, medan det i verkligheten är 70-90 Pa. Detta innebär att tilluftsflödet blir 15 – 25 % lägre än det borde vara och innebär risk för inneklimatproblem i lägenheterna såsom undertrycksproblem, drag, otillräcklig luftomsättning samt värmeeffektbrist. I det omvända fallet blir det risk för fuktskador i byggnadskonstruktionen.

Information om FTX-ventilationens grunder och hur konvertering till FTX går till hittar du i Guide FTX.

 
Tappvarmvatten och Varmvattencirkulation

Tappvarmvatten

Värmning av varmvatten är en stor del av energianvändningen för bostadsbyggnader, särskilt för energieffektiva byggnader. Mätstudier över varmvattenanvändning i bostäder visar på enormt stora skillnader mellan olika brukare. Det är därför viktigt att mäta varmvattenanvändningen (kallvatten som blir varmvatten), dels för kontroll, men också för uppföljning av byggnadens energiprestanda. Mätning kan månadsvis göras antingen med värmemängdsmätare för varmvatten, alternativt genom att mäta volymen kallvatten som blir varmvatten och kallvattentemperatur för att därigenom beräkna energin som går åt att värma varmvatten. Varmvattenenergin bör beräknas månatligt då inkommande kallvattentemperatur varierar över året och kan variera mellan +2 °C (februari) och +18 °C (augusti).

Individuell mätning och debitering (IMD) kan vara ett sätt att göra de boende medvetna om hushållets energianvändning för varmvatten och innebär samtidigt att man får tillgång till bra mätningar.

Varmvattencirkulation

Varmvattencirkulation (VVC, blå ledningar i figuren nedan) är till för att minska väntetiden för varmvatten (VV, röda ledningar i figuren nedan) i lägenheter. Energianvändningen för ett dåligt designat tappvarmvattensystem i ett flerbostadshus kan på årsbasis vara lika stor som värmeenergin för ett energieffektivt flerbostadshus. Under sommarhalvåret, när inget värmebehov föreligger bidrar förluster på grund av varmvattencirkulation till problem med övertemperaturer inomhus, särskilt i energieffektiva byggnader.

Bilden visar en principskiss av hur varmvattensystem förser tappställen i lägenheterna med varmvatten. Boverkets byggregler föreskriver att tappvarmvattensystemet med varmvattencirkulation skall utformas så att möjligheten för tillväxt av mikroorganismer i tappvattnet minimeras och att tappvarmvattentemperaturen inte får understiga 50 °C i någon del av installationen. Temperaturen vid tappställe får inte överstiga 60 °C, för att minska risken för skållning. Normalt brukar tappvarmvattentemperaturen styras mot 55 °C och flödet på varmvattencirkulation anpassas så att temperaturen på returledningen är 51-52 °C.

Minimera löpmeter och isolera rör

Värmeförluster från rören i tappvarmvattensystemet med varmvattencirkulation är princip konstanta över året och beror huvudsakligen på utformningen av varmvattensystemet. Det vill säga hur badrum och kök är placerade i förhållande till tappvattenschakt. Det viktigaste i minimering av förluster på grund av varmvattencirkulation är att minimera löpmeter varmvattenrör och säkerställa att rören är isolerade.

Varmvattenrör med isolering har normalt 3 – 5 W värmeförlust per löpmeter, medan ett oisolerat rör har ca 8 ggr högre värmeförlust. Ett väldesignat tappvarmvattensystem kan ha värmeförluster på i storleksordningen 5-8 kWh/kvm och år och ett dåligt designat och installerat system kan ha värmeförluster på 20-25 kWh/kvm och år  eller ännu högre.

Ett exempel på bristande isolering hittades vid inventering inför ombyggnation. I kulvert mellan hus var varmvattenrören endast isolerade 1 m in i kulverten i respektive ända, vilket betyder att kulvertförlusterna från tappvarmvattenröret har varit i storleksordningen åtta gånger större än vad de borde varit.

Storleken på förlusterna kan bestämmas genom momentan mätning i byggnaden. För nybyggnation bör det göras i samband med slutbesiktning och därefter i samband med garantibesiktning efter två år, samt vid energideklarationer eller systemförändringar.

I Boverkets byggregler 2006, skärptes kravet på väntetid på varmvatten från 30 sekunder till 10 sekunder. Detta påverkar hur tappvarmvattensystemen utformas och värmeförluster i varmvattencirkulation. Varmvattenanvändningen i äldre flerbostadshus påverkas av långa spoltider. Här kan även trasiga pumpar för varmvattencirkulation ge upphov till långa spoltider, och därmed hög varmvattenanvändning.

 
Elanvändning

Elanvändning

Elanvändningen i en byggnad bör delas upp i följande olika kategorier:

  • Fastighetsel
  • Hushållsel
  • Övrig elanvändning
  • Hushållsel gemensam

Om man inte mäter rätt kan byggnaden erhålla ett primärenergital som är 10 – 20 % högre på grund av fel betjäningsområden på elmätarna. Det vill säga att det ligger elanvändningar på elmätaren som inte är fastighetsel.

Principskiss elcentral

En principskiss av hur elcentral bör vara uppdelad och vilka undermätare som bör finnas visas på bilden nedan.

 

Fastighetsel

Fastighetsel är byggnadens elanvändning till exempelvis fläktar, pumpar, hissar och belysning i trapphus. Genom att välja energieffektiva produkter med rätt styrning kan mycket energi sparas.

Hushållsel

Hushållsel är den el som går till lägenheterna. Om det inte finns elmätare för summa hushållsel i flerbostadshuset och hushållen (lägenheterna) har egna elabonnemang kan det eventuellt vara möjligt att erhålla summa hushållsel till byggnaden från elleverantör. Elburen golvvärme kan finnas och ligger då på hushållets elcentral/elmätare, men är viktig att särskilja för att följa upp byggnadens energiprestanda.

Övrig elanvändning

Övrig elanvändning är exempelvis: Gårds/parkerings-belysning, elektriska motorvärmaruttag, och elbilsladdning.

Hushållsel gemensam

Hushållsel gemensam är exempelvis: Tvättstuga, gym, bastu och boendelokal.

 
Följ upp energianvändningen

Följ upp energianvändningen

Energianvändning i en bostadsbyggnad delas huvudsakligen upp i byggnadens respektive hushållens energianvändning.

Hushållsenergin är främst hushållens elanvändning. Byggnadsenergi är energi för värme, ventilation, varmvatten och fastighetsel. Det är viktigt att ha kontroll om byggnaden försöjer andra byggnader med energi (vidareleveranser) så att energianvändningen kan korrigeras. 

Det är en fördel om fastighetsägaren kan följa upp energianvändningen i sina fastigheter på minst månadsbasis, gärna med samma mätvärden som krävs för att redovisa byggnadens energianvändning i en energideklaration, det vill säga med korrigering för normalt brukande enligt Boverkets föreskrifter BEN.

Principskiss för värmemätning

Bilden nedan visar en principskiss av hur värmemätningen bör vara uppdelad och vilka undermätare som bör finnas för att kunna beräkna byggnadens värme- och varmvattenanvändning.

 

Följ upp mätvärden månadsvis

Värme, varmvatten (VV) samt eventuella värmeleveranser till andra byggnader kan mätas direkt men varmvattencirkulation är mättekniskt svårare, då det är en mindre temperaturdifferens och varmvattentemperaturen kan svänga något. Om varmvattencirkulation inte mäts så ingår det i totala värmeförluster och kan beräknas: Varmvattencirkulation= Köpt fjärrvärme – Värme – tappvarmvatten – värmeleveranser till andra byggnader.

Nedan ges förslag på mätvärden som bör följas upp på månadsbasis. Enligt Boverkets föreskrift BEN ska värmeanvändningen korrigeras för avvikelser i inomhustemperatur och hushållselanvändning när en energideklaration görs. Med fördel kan detta göras genom att addera ett par kolumner i Energiindex-normering av byggnadens värmeanvändning (se tabellen nedan). Uppmätt energi för varmvattencirkulation ska inkluderas med värme till uppvärmning som ska normalårskorrigeras enligt SMHI Energi index.

Tabellen ger förslag på struktur för insamling och korrigering av mätvärden som bör följas upp på månadsbasis. Rubrikerna står för: Värme- månatlig uppmätt värmeenergi till radiatorer, ventilation och eventuell vattenburen golvvärme badrum; VV- månatlig varmvattenenergi; VVC-varmvattencirkulation, mäts direkt eller beräknas som restpost; Hyresel-korr- eventuell korrektion av värmeenergin enligt BEN, för avvikelse i summa hyresgästel relaterat till normalt brukande under uppvärmningssäsongen; Temp-korr- eventuell korrektion av värmeenergin enligt BEN, för avvikelse i medeltemperaturen i lägenheterna (referenstemperaturgivare) under uppvärmningssäsongen; Värmenetto- värmeenergin korrigerad enligt BEN; EI-akt/EI-norm- aktuella och normala månatliga Energiindex-värden för orten från SMHI; Värme korr- normalårskorrigerad Värmenetto med SMHI Energiindex.

Byggnadens energianvändning= Värme korr + tappvarmvatten (korrigerad till normalt brukande) + fastighetsel + (eventuell komfortkyla)

 

 
Mätningar inför renoveringar

Mätningar inför renoveringar

Inför renovering behövs mätningar för att få en korrekt bild av byggnaden. Fördelningen av byggnadens energianvändning bör vara i enlighet med beskrivet i föregående kapitel. Om mätningar saknas när renoveringen startar finns ingen möjlighet att ta reda på utgångsläget.

När en byggnad ska renoveras bör mätningar på byggnadens energianvändning utföras redan i planeringsfasen. Mätningarna bör pågå minst 1 år helst 2 år innan åtgärdsförslag tas fram. Då bygger åtgärdsförslagen på verkliga grunder så länge byggnaden varit normalt använd under året/åren och ger en mer korrekt uppskattning om energibesparing och ekonomi. Energimätningarna möjliggör även att efter renoveringen utvärdera renoveringens påverkan på inneklimat och energianvändning.

En inventering av byggnadens status bör genomföras. Inventeringen kan visa att byggnaden inte uppfyller gällande krav på exempelvis luftflöden, inomhustemperatur, varmvattencirkulation eller att byggnaden har trasiga funktioner. I praktiken kan det innebära att energianvändningen kommer att öka för att uppfylla krav, trots att energibesparande åtgärder genomförs.

Mätning och inventering är grunden för att ta fram relevanta beräknings-, dimensionerings- och kalkylförutsättningar för nya installationer och byggnadens energiprestanda samt korrekta jämförelsetal för uppföljningen av renoveringen

Exempel på vad som bör mätas inför renovering är luftflöden i byggnaden, varmvattenanvändning, förluster i varmvattencirkulation och referenstemperaturer i lägenheterna.

 
Rutiner för drift och underhåll

Rutiner för drift och underhåll

Tydliga rutiner för drift och underhållsarbete hjälper till att hålla energianvändningen på avsedd nivå. Det finns några basala åtgärder som ofta glöms bort och därmed ökas energianvändningen.

Exempel på sådant är

  • Filterbyte i ventilationsaggregaten- filtren bör normalt bytas två gånger per år.
  • Kontrollera tryckgivarnas kalibrering avseende nollnivå  i ventilationssystem och justera vid behov. Felaktig justering av nollnivå gör att fläktarna styr mot fel tryck och en obalans mellan ute- och frånluftsflöde erhålls.
  • Rengöring av silar i värmesystem – Silarna bör rengöras tre månader efter arbeten i värmesystemet annars kan det bli problem med värmen.
  • Filterbyten vid frånluftsventilation - Filter i uteluftsdon eller i tilluftsradiatorer bör bytas åtminstone 1 gång per år.

Målstyrd Energiförvaltning

När egen driftorganisation inte finns kan ”Målstyrd Energiförvaltning” vara av intresse. Det är ett projekt som initierats av ett antal bostadsrättsföreningar i Hammarby Sjöstad i Stockholm.

För bostadsrättsföreningar har även BeBo, Energimyndighetens nätverk för energieffektiva flerbostadshus, tagit fram hjälpmedel för upphandling av driftföretag.

 
Driftoptimering redan i planeringsfasen

Driftoptimering redan i planeringsfasen

Redan i projekteringsfasen av nybyggnad och vid större renovering bör det bestämmas hur funktionskrav och energiprestanda ska verifieras och med vilken noggrannhet. Här bestäms förutsättningar för driftoptimering. I slutet av projekteringen ska samtliga funktioner i alla driftkort gås igenom gemensamt med alla discipliner. Detta för att kontrollera att alla funktioner kan verifieras, att delsystem kan kommunicera med varandra i tillräcklig utsträckning och att inget har blivit bortglömt. Mätsystemet med uppkoppling till överordnat styrsystem ska vara del av entreprenaden, så att det ingår i slutbesiktning.

Rutiner för verifiering

Det är viktigt att loggningen av mätdata från byggnadens olika system är i drift före slutbesiktningen, så att besiktningsmannen kan verifiera funktioner via mätdata. Driftoptimering bör startas direkt efter slutbesiktningen. Byggnadens energiprestanda skall verifieras för en 12-månadsperiod inom 24 mån. I princip innebär det att första året används för driftoptimering och andra året för verifiering av energiprestandan. Blir mätsystemet inte en del av slutbesiktningen är risken stor att det tar mer än 6 månader innan mätsystemet fungerar och värdefull tid för driftoptimering försvinner, det blir också svårt att identifiera brister hos delsystem.

I Energiavtal 12 är även det tredje årets drift viktig. Sveby Energiavtal 12 kan åberopas vid totalentreprenad, för avtal om energianvändning, för att få med juridik och rutiner för verifieringen. Energiavtal 12 är framtaget av Sveby och Byggandets KontraktsKommite.

Några exempel på verifieringar som bör göras:

  • Lufttäthet och termografering utförs på första lägenheten och därefter på var femte lägenhet enligt överenskommelse med beställaren.
  • Oberoende expert verifierar luftflöden, luftflödesbalans, till- och frånluftstryck, SFP-tal, temperaturverkningsgrad för värmeåtervinningen, undertryck i lägenheter samt tryck i fördelnings- och samlingslådor.
  • Täthet, brandkrav, ljuddämpning, injustering och märkning av fördelnings- (tilluft) och samlingslådor (frånluft).
  • Ljudmätning skall genomföras i var femte lägenhet efter injusteringen av ventilationssystemet.
  • Radiatortermostaters maxbegränsning kontrolleras.
  • Storleken på förluster för varmvattencirkulation verifieras vid slutbesiktningen och garantibesiktning.

Driftuppföljning av nya byggnader

Drift- och energiuppföljning av nya byggnader bör utföras och jämföras med energiberäkningen. Se till att energiberäkningen är uppdaterad till relationshandlingarna, dvs. hur det blev byggt. Se till att det finns goda förutsättningar för uppföljning, såsom mätare och rutiner.

När detaljerad energi- och driftuppföljning finns kan analys ge hur väl systemen fungerar i förhållande till driftkorten och därigenom kan åtgärdsbehov identifieras. Den detaljerade driftuppföljningen är en verifiering att beställda funktioner i byggnaden och dess installationssystem har erhållits. Det vill säga en verifiering att man fått de funktioner som beställts och betalats för.

 
Lästips och Källor

Lästips

Förstudie – Vidareutveckling av metoder för idrifttagning och driftuppföljning av installationssystem i flerbostadshus, Kempe, P., BEBO-rapport, 2014

Drift- och Energiuppföljning, Kempe, P., SBUF, 2016

Målstyrd energiförvaltning, BeBo fördjupningsområde, 2016

Installationssystem i energieffektiva byggnader - Förstudie, Kempe, P., SBUF, 2013

Källor

Boverkets föreskrifter och allmänna råd för fastställande av Byggnadens Energianvändning vid Normalt brukande och ett normalår, Boverket

Boverkets Byggregler, BBR, Boverket

Brukarindata bostäder 1.0, Sveby, 2012

Förstudie – Designguide ventilation i energieffektiva flerbostadshus, Kempe, P.,
BeBo-rapport, dec 2017

Sveby Mätföreskrifter, Sveby, Remiss 2018-09-20

Energiavtal 12, Sveby, 2012

Jämförelse av FX- och FTX-system för ventilation av flerbostadshus, Bergquist, B., Svensk Ventilation-rapport, mar 2018

Brukaranpassad, hållbar byggnadsdrift med fokus på inneklimat och energiprestanda i kontorsbyggnader – en kunskapssyntes, Martinac, I., Kempe, P., Wallbaum, H., Jin, Q., Johansson, D., Laike, T., Muld, A., SBUF/ Energimyndigheten,  2017

Brukarrelaterad energianvändning Mätning och analys av hushållsel och tappvarmvatten, Bagge, H., Johansson, D., Lindstrii, L., LÅGAN Rapport, mars 20

Kartläggning av VVC-förluster i flerbostadshus - mätningar i 12 fastigheter, Bergquist, B., BeBo-rapport, sep 2015

Erfarenheten, Installationer i energieffektiva byggnader – del 6,
Värmeförluster från distributionsrör, Kempe, P., Energi&Miljö Nr 11, 2014

Erfarenheten – Installationssystem i energieffektiva byggnader del 2 – Luftflödesbalans viktig i täta byggnader, Kempe, P., Energi&Miljö, Nr 6-7, 2014

 

 
Faktagranskning

Denna guide är granskad av Jan Kristoffersson, senior projektledare vid Sustainable Innovation med särskilt fokus på hållbara energisystem och effektiv energianvändning.

 
En liten film om Driftoptimering