Passivhusrenovering av svenska småhus från 60- och 70-talet.

I projektet utvärderas kostnadseffektiva och energieffektiva renoveringsåtgärder till svensk passivhusstandard, FEBY12, för småhus i Sverige byggda mellan 1961 och 1980.

För att Sverige ska uppfylla målet att minska den totala energianvändningen med 50 procent till 2050, måste energieffektiviteten i byggnader öka. År 2050 kommer största delen av energianvändningen i byggnader att komma från byggnader som redan finns idag, så energieffektiviteten måste förbättras i befintliga byggnader. Syftet med forskningsprojektet är att öka kunskapen om hur byggsektorn kan säkerställa kostnadseffektiva renoveringar till passivhusnivå med en förbättrad inomhusmiljö. Den övergripande metoden som använts för att utvärdera kostnadseffektiva renoveringspaket till passivhusnivå är livscykelkostnadsanalyser(LCC). Metoden fokuserade på numeriska beräkningar baserade på simuleringar som tillämpades på representativa referenshus. Dessa användes i studien för att bestämma effekterna av renoveringspaketet på byggbeståndet från 1960 och 1970-talet. Samma steg användes i alla utvärderingar: sammanställa information och data, bearbeta insamlad information och anpassa den till referenshusen för utvärdering. Bedömningen delades in i fyra huvuddelar (Paper I-IV) och några genomför barhetsbedömningar.

1) Paper I: Bakgrunds- och energibesparingspotential.

2) Paper II: Känslighetsanalys av parametrar för att utvärdera deras inverkan på energibesparingspotentialen.

3) Paper III: Kostnadseffektiva renoveringspaket till passivhus nivå.

4) Paper IV: Utvärdera möjligheten att uppnå en netto-noll energibyggnad genom lokal produktion av förnybar energi, i samband med att renovering till passivhusstandard genomförs.

5) Genomförbarhetsbedömningar: Påverkan på termisk komfort och fuktsäkerhet utvärderades.

Resultat

Paper I: Bakgrunds- och energibesparingspotential: resultaten visade en minskning av den slutliga energianvändningen mellan 65% och 75% för alla referenshus. Dock visade steg-för-stegsimuleringen att endast referenshusen RH1: Malmö och RH2: Umeå kunde nå passivhusnivå efter renovering, då det är svårt att tekniskt och ekonomiskt motivera förbättringen av husens grund till passivhusstandard. 

Paper II: Känslighetsanalys av parametrar för att utvärdera deras inverkan på energibesparingspotentialen: Detta paper bygger på resultaten från paper I genom att utvärdera resultaten och osäkerheter som härrör från den tidigare studien. Resultaten visar att den slutliga energianvändningen kan minskas ytterligare, till mellan 75% och 80%, varav rumsuppvärmningen reduceras med mellan 80% och 90% genom att införa ytterligare eller mer energieffektiva renoveringsåtgärder. 

Paper III: Kostnadseffektiva renoveringspaket till passivhus nivå: Detta är en komplex studie att göra och det är svårt att kort beskriva olika alternativ mot varandra. För fullständig information om resultatet för paper III behöver avsnittet i avhandlingen läsas. 

Paper IV: Utvärdera möjligheten att uppnå en netto-noll energibyggnad genom lokal produktion av förnybar energi, i samband med att renovering till passivhusstandard genomförs: Baserat på resultaten från tidigare paper ställdes frågan om en NZEB skulle kunna uppnås vid renovering till passivhusstandard genom att implementera ett solcellssystem för elproduktion. Sammantaget visade bedömningen att det inte är kostnadseffektivt att sträva efter NZEB vid implementering av ett solelsystem, baserat på utvärderade alternativ. Det var dock i många fall möjligt att uppnå NZEB nivå men det beror på lokalisering och typ av värmesystem i husen. 

Genomförbarhetsbedömningar: Påverkan på termisk komfort och fuktsäkerhet utvärderades: Resultatet i utvärderingen bekräftade problemet med överhettning i lågenergibyggnader och visade på ökade temperaturer efter renovering. Resultaten visar också att installera något som ger skugga, i detta fall persienner, mildrar problemet till ett ännu mindre problem än före renovering. Baserat på resultaten förbättras fuktsäkerhet genom att genomföra renoveringsåtgärderna i samtliga fall. 

 

Projektet finns även sammanfattat på svenska i en rapport för forskningsprogrammet E2B2. Läs rapporten här.

Nytta

Resultaten visar tydligt fördelarna med detaljerade beräkningar av energieffektiviseringspaket och LCC. De utvärderade renoveringspaketen i referenshusen skulle sannolikt kunna genomföras i många liknande hus och vara kostnadseffektiva, om husen behöver en renovering för att återställa skick och funktionalitet vill säga, vilket innebär att endast marginalkostnaden för att sänka energianvändningen beaktas. Detta borde idealiskt göras för varje enskild byggnad, eftersom villkoren skiljer sig åt och påverkar resultaten.

Det finns dock vissa hinder för att genomföra detta för samtliga husägare som lokalisering och priser. Lokaliseringen har stor inverkan på vilka de nödvändiga renoveringsåtgärderna är för att uppfylla passivhusets krav. För referenshuset i Umeå behövdes lokal förnybar energiproduktion installeras för att klara passivhusstandard.

Ladda ner
Valideringsnivå
A

Information som är granskad externt, har ett tydligt objektivt syfte och relevant innehåll, där slutsatserna bygger på analys, samt är relevant för andra bygg- eller renoveringsprojekt.


Läs mer

Fakta

Titel

Passive house renovation of Swedish single-family houses from the 1960s and 1970s - Evaluation of cost-effective renovation packages

Författare

Ekström, Tomas

Publiceringsår

2017

ISBN

978-91-85147-62-5

Annat rapportnummer

Report No EBD-T--17/22

Kontaktuppgifter författare

ebd@ebd.lth.se 

Deltagande organisationer

Lunds Universitet

Rapportör

Per-Johan Wik

Kontaktuppgifter rapportör

per-johan.wik@kfsk.se

Byggårsintervall start

1961

Byggårsintervall stopp

1980
Publicerat: 2017-12-28