Ny värmepump – utvärdering ur ett livscykelperspektiv

Är det bättre att använda värmepump än fjärrvärme ur klimatsynpunkt? Svar kan fås genom att studera livscykeln för båda systemen och jämföra resultaten.
BIlden visar ventiler i en värmeanläggning. En för kalla flöden och en för varma flöden. Bild av Werner Weisser, Pixabay

I takt med att byggnader använder mindre energi, blir klimatpåverkan från byggfasen allt större. I ett projekt har man undersökt vad konvertering från fjärrvärme och fjärrkyla till en värmepump inneburit ur klimatsynpunkt, inklusive inbyggda växthusgasutsläpp för tillkomna material för den nya värmepumpanläggningen.

Resultat

Anläggningen som har studerats finns på KTHs campusområde i Stockholm där Akademiska Hus har installerat en värmepump, för att minska mängden köpt fjärrvärme och fjärrkyla för byggnaderna på området.

Projektet visar att det viktigaste ur miljösynpunkt är att kylmaskiner och värmepumpar har högsta möjliga effektivitet (COP), eftersom det påverkar energianvändningen under driftsfasen och fortfarande står driften för den klart största delen av anläggningens totala klimatpåverkan under livscykeln. 

Projektresultaten visar att den inbyggda klimatpåverkan i denna typ av anläggning är liten i förhållande till klimatpåverkan till följd av energianvändning under driftsskedet. Beräkningarna tyder på att ”återbetalningstiden” för klimatpåverkan (det vill säga inbyggd klimatpåverkan dividerat med årlig minskning av klimatutsläpp) är ca 2 år. Den initiala inbyggda klimatpåverkan är ca 640 ton CO2-eqvivalenter vilket ska jämföras med ca 15 000 ton CO2-eqvivalenter från energianvändning under hela driftsskedet (beräknat för 30 år). Detta är under antagandet att medelproduktionsmix används för el och fjärrvärme.

Nytta

Resultat från projektet ger beslutsunderlag inför investeringsbeslut i energitekniska åtgärder ur ett hållbarhetsperspektiv. Här kan ni ta del av klimatkonsekvenserna av att konvertera från existerande fjärrvärme och fjärrkyla till en kyl-och värmepumpsanläggning.

Fakta

Titel

Ny värmepump – utvärdering ur ett livscykelperspektiv

Författare

Stefan Olsson (KTH), Xenofon Lemperos (KTH), Joakim Nordemo (Bengt Dahlgren) och Nils Brown (KTH)

Publiceringsår

2017

Annat rapportnummer

Rapport 2017:07

Kontaktuppgifter författare

nils.brown@abe.kth.se

Deltagande organisationer

Kungliga Tekniska Högskolan Samfinansiärer: Akademiska Hus, Climacheck, Bengt Dahlgren Stockholm, Fortum Värme samägt med Stockholms stad

Rapportör

Björnsson, Lars-Henrik

Kontaktuppgifter rapportör

lars-henrik.bjornsson@ri.se
Läs mer
Valideringsnivå
B

Information som innehåller tydligt objektivt syfte och innehåll med slutsatser baserade på analys.


Validering

Publicerat: 2020-08-18