Vita Örn håller hållbarhetsfanan högt i Limhamn

Privatägda fastighetsbolaget Vita Örn har en uttalad hållbarhetsstrategi. Genom att använda teknik på ett okonventionellt vis och tänka på helheten har de blivit prisade med Gröna Lansen av Malmö stad de två senaste åren. Läs mer om hur bilhissar i garaget hänger ihop med grönytor på gården.
Nybyggt flerbostadshus med två olika fasadbeklädnad; en vit del i putsad betong och en med rött tegel. Genom att satsa på en hållbar helhet med låg energianvändning, gröna ytor, social hållbarhet och arkitektonisk hållbarhet har Vita Örn AB prisats för Gjuteriet 23 i Limhamn. Foto: Vita Örn AB
Marit G Engstedt
Publicerat: 2020-08-25

Orten Limhamn ligger strax söder om Malmö och har med åren vuxit samman med den stora staden. Cementfabrik, sillfiske och industrilokaler har bytts ut mot sanerad mark och i den före detta hamnen byggs nu havsnära boenden med milsvid utsikt. Många av de nya fastigheterna blir bostadsrätter. Men det privata fastighetsbolaget Vita Örn har hittat sin egen nisch: hyreslägenheter i attraktiva lägen med hög bostadsrättsstandard – men utan att hyrorna skenar iväg. Hur är detta möjligt? Enligt Joakim Feldt, vd för Vita Örn, handlar det bland annat om att anstränga sig lite extra, visa intresse för detaljer och samverka med leverantörer.

Joakim Feldt, VD för Vita Örn AB

– Man kan kalla det för samverkansprojekt – vi är med vid alla inköp och kan då få bättre kvalitet till bra priser. Det går när man har en bra organisation, säger han och fortsätter:

– De flesta fastighetsutvecklare köper en tomt, utvecklar och säljer det sedan färdigt till en förvaltare eller nyttjare. Vi fortsätter äga och förvalta våra byggnader vilket ger incitament att bygga något som kan stå länge och som vi är stolta över.

Detta förhållningssätt har lett fram till hållbara byggnader med god ekonomi. Joakim Feldt konstaterar att hyresgästerna trivs vilket innebär mindre utflyttning och minimalt med skadegörelse. Vidare uppstår andra fördelar som att exempelvis banker och byggentreprenörer gärna deltar i bolagets projekt och vill ha dem som referensobjekt.

Helhetstänk gällande hållbarhet

Vita Örn har blivit belönad med Gröna Lansen för sitt hus Gjuteriet 23 i Limhamn. Anledningen till detta är att man har byggt en fastighet med ett helhetstänk när det gäller hållbarhet. Med annorlunda tekniska lösningar har man minimal energianvändning i byggnaden, materialen är valda utifrån att de ska åldras värdigt och kunna återbrukas, gröna ytor har prioriterats och man har sett till att de boende har en trygg miljö.

Hyreslägenheterna är byggda med brf-standard och alla lägenheter har balkong. Foto: Vita Örn AB

Gammal teknik på nytt sätt

I den energisnåla byggnaden har man installerat ett värmesystem med luftvärmepumpar. Genom att placera dem i källaren, istället för som konventionellt på taket, får man ut mer effekt och sparar energi och pengar.

– För att inte ta av grönytor i markplan har vi byggt bilparkering i källaren. Källaren värms upp av grundvattnet som håller 5–6 grader och bilarna som kommer ner i garaget. Vi återvinner även restvärmen från lägenheternas frånluft via källaren. Dessutom har lokalhyresgästerna sina kylenheter som alstrar värme i källaren. Värmepumparna tar därför in uppvärmd luft och omvandlar det till varmvatten och värme till hela huset.

– På så sätt fungerar luftvärmepumparna bra även när vi behöver dem som mest – på vintern. De ger en COP på nära 5, en verkningsgrad som innebär att vid tillförd energi på 1 kW får vi ut 5 kW. Det enda el vi tillför fastigheten kommer från vindkraft varför man kan säga att vi har nära koldioxidneutral drift, säger Joakim Feldt.

Material och design som kan åldras

Ledningen för Vita Örn är intresserad av att använda teknik och material som är beprövat och hållbart men gärna på nytt och innovativt sätt. Hade så kallad miljöbetong funnits på marknaden när detta hus projekterades hade de gärna använt det, eller trä som Joakim Feldt känner står på tur för hållbart byggande. I detta fall blev det prefabricerad sandwich-betong för att få en snabbare byggprocess och slippa långsam platsgjutning. Företaget bygger enligt Miljöbyggprogram Syd, en numera nerlagd miljöbyggmetodik, och använder material enligt kriterierna för Basta och Svanen. Det viktiga är att materialen är hållbara över tiden och att de går att återanvända. En del av Gjuteriet 23s fasad har målad betong medan en annan är klädd med rött tegel.

– Vi väljer klassiska material som kan åldras med behag. En målad och putslik betongyta håller i många år. Ett solitt tegel kan stå sig flera hundra år, man behöver bara tvätta av fasaden och foga om så blir det som nytt. Är det bra material kan huset stå länge. När huset ändå måste rivas har vi valt att inte blanda materialen för mycket så att de kan separeras och återanvändas, säger Joakim Feldt.

Med ett varierat uttryck i form av olika material på fasaden och storlek på balkonger anser Vita Örn att Gjuteriet 23 även är arkitektoniskt hållbart. Foto: Vita Örn AB

Dagvattenhantering i fyra steg

Mer mjuka, men minst lika viktiga material finns på byggnadens alla tak. Vita Örn har en strategi i fyra steg för att hantera dagvatten och eventuella skyfall.

  1. Genom att ha extra tjocka sedumtak kan fastigheten hantera normala regn. Takens ytskikt sväller som en svamp och fukten dunstar sakta bort efter regn. En varm dag kyler det dessutom ner taket och på vintern har sedumtäcket en viss isolerande effekt. 
  2. Skulle det regna än mer finns det vattenrännor på gården där vattnet porlar fram och leder ut regnvattnet i sidokanaler till buskar och rabatter. 
  3. Om det svämmar över även där finns en underjordisk tank på 20 000 liter där vattnet samlas och sakta sjunker ner och blir grundvatten.
  4. Som slutsteg hamnar eventuellt översvämningsvatten i det kommunala breddavloppet. Gården har grillplatser, planteringar och gräsmattor. De hårda ytorna har plattor istället för asfalt – för att kunna hantera regnvatten. Foto Vita Örn AB

Bilarna åker hiss

En del i att ta hand om dagvatten är att inte asfaltera och hårdgöra markytor. Istället för att ha parkering ovan jord har Vita Örn placerat bilarna i källaren och i ett hissystem i två höjder. Man kör ner i källaren och parkerar sin bil i en hissficka. När bilen ska användas igen ger man signal via sin telefon eller en tagg och bilen förs fram via ett Paternoster-system.
Tack vare detta är Gjuteriet 23s gård grön och levande med många sociala ytor. Alla markplanslägenheter har en egen täppa med träterrass där det odlas tomater och blommor. Dessutom finns buskage, rabatter, sandlåda och gemensamma grillplatser. Här finns inga hela asfalterade ytor, istället ligger plattor inlagda i de gröna gräsytorna. Vita Örn har just inlett ett integrationsprogram med Malmö kommun där trädgården sköts av nyanlända, vilket gör att rabatterna är fina och prunkande i sommarvärmen.

Trygg boendemiljö

Gården och andra allmänna ytor nås genom öppna och synliga passager, vilket skapar trygghet för de som vistas här. Vita Örn har även andra strategier som bidrar till en trivsam miljö för de boende.

– Vi har valt att ha boendenära verksamheter i våra kommersiella lokaler i bottenplan som de boende kan ha nytta av med långa öppettider. Det är gym, restaurang, café och en närbutik med paketutlämning. Det gör att det rör sig människor i området, det är upplyst och känns tryggt, säger Joakim Feldt.

– Vi bygger och förvaltar själva, då kan vi göra något som vi är stolta över och som fungerar över tiden.

Joakim Feldt, VD för Vita Örn

Hyresgästen bidrar till miljöarbetet

Han berättar att när en ny hyresgäst flyttar in informeras den om att detta är ett miljöhus och att man som hyresgäst kan bidra till miljöarbetet. Till exempel finns lånecyklar- och bil för att minska behov av eget fordon. En display i entrén visar i realtid när bussarna går och som nyinflyttad får man ett gratis busskort. Dessutom finns individuell mätning för värme, vatten och el i varje lägenhet och tydlig redovisning på hyresavin av åtgången.

– Vi har ett luftvärmesystem och inte radiatorer. Vi tar ut luft från lägenheterna och tillför ny och styr temperaturen med hjälp av den. Det är grundvärme på 19–20 grader men det är upp till hyresgästen om de vill ha varmare. De boende kan styra själv och med information på hyresavin kan de ta över stafettpinnen för miljöarbetet och använda huset så effektivt som möjligt. Och dessutom sänka hyran för egen del, säger Joakim Feldt.

Framgångsfaktorer för Gjuteriet 23, enligt Joakim Feldt:

– Framgången till ett hållbart hus handlar om helheten, vi har satsat på låg energianvändning, gröna ytor, social hållbarhet och arkitektonisk hållbarhet.
– Vi bygger och förvaltar själva, då kan vi göra något som vi är stolta över och som fungerar över tiden.
– Vi har låga kostnader för värme och varmvatten tack vare vårt luftvärmepumpsystem. Effektkostnaden ligger på cirka 14 kr/kW/år.
– Vår el kommer från vindkraftverk och utöver det är det endast vatten som tillförs huset. Vi lämnar i princip inget dagvatten, producerar egen värme och eget varmvatten. Vi är i stort sett CO2-neutrala. 

MGE

Fakta Gjuteriet 23


Läge: Limhamn, söder om Malmö
Fastighet: Hyreshus med kommersiella lokaler
Ägare: Vita Örn AB
Byggår: Färdigt 2019
Projektkostnad: cirka 1 miljard (i projektet ingår även Gjutformen 2)
Driftkostnad: cirka 200 kr/kvm/år (underhåll, el, vatten, avlopp, skatt)
Total energianvändning per år: 14 kW/kvm
El: Från vindkraft
Varmvatten och värme: Luftvärmepump i källare med COP 5
Antal lägenheter: 84, samtliga med balkong/uteplats (i hela projektet 275 lgh)
Lägenhetsstorlekar: 1 rok – 5 rok, 28 – 140 kvm
Total yta: 9 532 kvm (i hela projektet ca 30 000 kvm)
Garageplatser i Paternostersystem: 47 (i hela projektet 180)
Cykelplatser: 625, ute och inne