Växtbäddar för att hantera dagvatten i stadsmiljö

Gamla fastigheter är sällan rustade för ett framtida klimat med kraftigare och mer frekventa skyfall. Framförallt blir det svårt när staden förtätas och grönytor försvinner. Att anlägga växtbäddar är ett sätt att tillvarata regnvatten och samtidigt minska översvämningsrisken.
bilden visar växtbädden hos Stockholmshem i Solberga. Vatten cirkulerar och rinner ner i en växtbädd på grus. Foto: Jessica Kriström
Författare: Jessica Kriström, IVL Svenska Miljöinstitutet
Publicerat: 2020-11-28

- På 1950-talet när området byggdes ledde man ner regnvatten via stuprören in under husen och vidare till dagvattenbrunnar. Dessa ledningar är nu gamla och börjar läcka. Samtidigt ställer staden krav på långsammare avrinning för att minska belastningen på ledningsnätet som får kapacitetsproblem när staden förtätas samtidigt som klimatförändringarna förväntas leda till kraftigare skyfall. Dagvattenhantering är helt klart en utmaning för dagens städer och fastighetsägare, säger Mikael Olshammar, ansvarig för dagvattenfrågor på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Förr i tiden samlades regnvatten upp och togs till vara på men i dagens städer leder vi istället bort det så fort som möjligt, även om den utvecklingen nu börjat vända. Kombinationen av allt tätare städer, färre grönytor där vatten kan tränga ner, och i en tid när skyfallen förväntas bli allt kraftigare, har vattnet ingenstans att ta vägen. Det gör att dagvattensystemen svämmar över, reningsverk blir överbelastade och fastigheter kan få vattenskador och sättningar.

Lena Hanses, projektledare på Stockholmshem

I Solberga i södra Stockholm är många hus från 50-talet och vatten i källare har blivit ett återkommande problem. Fastighetsbolaget Stockholmshem som äger majoriteten av fastigheterna i Solberga gjorde en kartläggning över vilka hus som låg i riskzonen för skador vid kraftiga regn. Området där man sedan valde att anlägga växtbädden var ett tydligt riskområde där de även haft återkommande problem med vatten i källare.

- Utöver kartläggningen var platsen också passande eftersom många av våra hyresgäster passerar den dekorativa installationen dagligen via gångväg, cykelbana och bilväg, säger Lena Hanses, projektledare på Stockholmshem.

Att nyttja dagvatten istället för att det rinner bort

Växtbädden är en installation och ett sätt att demonstrera hur man kan leda ut regnvatten och nyttja det till något bra istället för att det rinner ner i brunnar.

- Förutom att växtbädden är estetiskt tilltalande med växter och porlande vatten så används vattnet till växter i området och har även blivit en favoritplats för områdets bin, säger Lena och fortsätter.  Det är företaget Virbela Ateljé som har byggt bädden och som drev den från start. Nu har våra områdestekniker tagit över skötseln och ser till så att växterna mår bra och att vattnet stängs av inför vintern.

Så här fungerar växtbädden

Från ett av stuprören på ett närliggande hyreshus leds regnvattnet ner till växtbädden. När vattnet når en viss nivå i bädden leds det vidare till en regntank under mark. Här finns en pump installerad som cirkulerar vattnet till en vattentrappa där det sedan silas ner genom växter och grus i bädden. På så vis syresätts vattnet, växterna får kontinuerlig bevattning och anläggningen hålls frisk. På sidan finns en kran där man kan tappa vatten för att vattna rabatter och odlingar.

Regnvatten pumpas till en vattentrappa där det sedan silas ner genom växter och grus i bädden. På så vis syresätts vattnet, växterna får kontinuerlig bevattning och anläggningen hålls frisk. Foto: Jessica Kriström

Reaktionen från boende i området

- Reaktionerna från boende i området har varit positiv, både från hyresgäster och insekter. Installationen är vacker och har blivit som en liten minioas mellan väg och fastighet, säger Lena Hanses.

Stockholmshem har sett växtbädden som en bra kombination av dagvattenhantering, trivsel och ökad biologisk mångfald.

Trög avrinning kan minska problemen för fastighetsägare och städer

- Som en konsekvens av att dagvatten leds bort snabbt i städer kan det utöver översvämningar leda till att grundvattennivåerna sjunker. Detta i sin tur kan orsaka sättningar och skador på byggnader. Grundvattnet håller också saltvatten borta från att tränga in i våra dricksvattenbrunnar i kustområden, säger Mikael Olshammar.

När nya fastigheter och områden byggs är det viktigt att se till att det finns så kallad trög avrinning. Det vill säga att vattnet inte leds direkt till brunnar och dagvattenledningar utan på olika sätt bromsas upp eller ges möjlighet att infiltrera i marken på vägen, eller tas upp av växter. Några exempel på hur man kan åstadkomma det är att ha stenkrossmagasin, i vissa fall även kallat regnbäddar, under gräsytor där vatten samlas och sedan rinner bort långsamt, ha vattentankar under jord som fylls upp vid regn eller ha växter på taken för att bromsa upp vatten på vägen ner.

Några tips och råd

  • Om du är fastighetsägare, se över den egna kommunens regler gällande dagvattenhantering.
  • Se över lokala förutsättningar och undersök vilken lösning som är mest relevant för just ert område.
  • Tänk igenom hur växtbädden ska skötas. Det kan bli lite pyssel med att se till så att alla växter mår bra och att vattnet är avstängt under vintern.
  • En växtbädd löser sällan hela utmaningen med dagvattenhanteringen men det kan vara en del av lösningen och även bli en uppskattad oas för både boende och insekter.
  • Regnvatten från tak är relativt rent och kan användas för odling medan om man leder in trafikdagvatten i en växtbädd kan den också hjälpa till att rena vattnet från föroreningar som metaller och oljor. Då ska man dock inte använda vattnet till ätbara växter.

Vad: Växtbäddar för att hantera dagvatten i stadsmiljö

Läge/Var: Nära Folkparksvägen, Solberga

Fastighetsägare: Stockholmshem

Projekt: Gröna Solberga