Varsam renovering och återbruk på IVL:s kontor

När IVL skulle lokalanpassa sina kontor till nytt arbetssätt uppstod idén att återbruka lös och fast inredning. Det hela blev ett forskningsprojekt med positiva resultat för både miljö och plånbok. Man sparade till exempel 20 % av den totala budgeten och 30 ton i avfallsmängd.
Moderna kontorsmöbler i ett rum med höga, välvda fönster. IVL behövde renovera sina kontor och bestämde sig för att  använda återbrukade kontorsmöbler och utbytbara nålfiltsmattor av återvunnet material. Foto: Jason Strong/ Spectrum arkitekter
Marit G Engstedt
Publicerat: 2020-09-08

Forskningsinstitutet IVL har två av sina kontor i kulturminnesmärkta byggnader i Sverige. Ett är placerat på Chalmers Campus i Göteborg och det andra i KTH:s gamla bibliotek på Valhallavägen i Stockholm. Biblioteket uppfördes i rött tegel 1935 och ritades av arkitekten Erik Lallerstedt. Det blev klassat som minnesmärke redan samma år. KTH behövde så småningom mer yta och 1961 gjordes en tillbyggnad på baksidan, med arkitekten Nils Ahrbom vid pennan. 

KTH:s gamla bibliotek ritades 1935 och fick en lådliknande tillbyggnad på baksidan 1961. Foto: Johan Fredriksson

För några år sedan insåg ledningen för IVL att antalet anställda hade vuxit till den grad att det var läge att se över hur man kunde optimera sina lokaler. IVL anlitade en konsult som hjälpte dem att föra dialog med fastighetsägarna Chalmers Fastigheter och Akademiska Hus om ny lokalanpassning. Konsulten lyfte på locket för att IVL skulle börja arbeta i aktivitetsbaserade kontor istället. Det innebar ett nytt arbetssätt med ökad digitalisering och mer flexibla arbetsplatser. Tidigare hade varje medarbetare eget rum och skrivbord, nu skulle man välja bord när man kom till arbetsplatsen.

Vårdprogram ställer krav på bevarande

Lokalerna behövde således byggas om för att innehålla zoner för olika typer av arbetsmiljö; tyst för eget arbete, en mellanzon där man kan prata och en zon där man kan ha möten och prata i telefon.
Jan Kron är fastighetschef för Akademiska hus i Stockholm som förvaltar IVL:s kontorsbyggnad och han berättar:

Jan Kron är fastighetschef på Akademiska Hus i Stockholm.

– IVL kom till oss för 15 år sedan så vi hade redan gjort en omfattande ombyggnad och renovering av KTH:s tidigare bibliotek. Nu behövde de mer ändamålsenliga lokaler för att få in mer folk. Eftersom huset är ett byggnadsminne kunde vi inte bygga ut och de ville inte flytta eftersom läget är så bra.

– Vi har ett vårdprogram för huset och det ställer krav på bevarande vid en renovering. Det finns kvaliteter som vi och IVL ville ha kvar för att behålla karaktären på huset.

Idé om återbruk från medarbetarna

Så en varsam renovering fanns redan på agendan inför lokalanpassningen. Men när man kommit en bit in i projektet uppkom även tanken på återbruk i stor skala. Jonas Henriksson var projektchef för lokalanpassningen och berättar att idén kom från medarbetarna på IVL.

Jonas Henriksson var projektchef för IVL:s kontorsanpassning. Foto: IVL

– Många hos oss arbetar med att ta fram hållbara byggmaterial och forskar kring energi- och klimatprestanda. De vet att den största miljövinsten gör man genom att renovera gamla hus. Det är ju där vårt största fastighetsbestånd finns i Sverige. Många av dessa byggnader står inför att renoveras och hur kan man göra det på ett hållbart sätt?

Frågan ledde till att IVL tog initiativet till ett forskningsprojekt tillsammans med Chalmers fastigheter och Akademiska Hus. Projektet skulle ge svar på hur mycket CO2 som kunde sparas i de här lokalanpassningarna. Inriktningen lades på att försöka återbruka lös och fast inredning i möjligaste mån.

Kompromisser

Projektet fick således ett nytt fokus och genom att göra en inventering av lokalerna kunde de inblandade parterna fastställa vad man önskade att återanvända.

Entrén och glaspartier i Stockholm var specifikt kulturhistoriskt värdefulla och självklara att behålla. Invändiga dörrar måste också vara kvar, trots att de inte håller dagens akustiska standard. Men man fick kompromissa med kraven och dessutom uppskattades de för att de hade utseendemässiga kvaliteter.

I Göteborg fanns glaspartier med inramning av björk som man från början hade tänkt att ta bort men som behölls, en estetisk utmaning för arkitekten som tänkt sig något annat, enligt Jonas Henriksson. Däremot behövde man byta glasrutor i glaspartierna för att ljudkraven har skärpts med tiden.

Varsam demontering

Ljudabsorberande plattor demonterades i Göteborg och fick ny användning i Stockholm. Foto: Jason Strong/ Spectrum arkitekter

Eftersom man hade två projektplatser på gång samtidigt kunde även material återbrukas mellan dessa. I Göteborg satt ljudisoleringsplattor av träullit i taket. De togs ner och transporterades till Stockholm för att ljudisolera väggarna där. Jonas Henriksson berättar att den anlitade byggfirman var mer van vid att bara källsortera rätt, men här krävdes en varsam demontering så att plattorna kunde återbrukas – en arbetsinsats utöver det vanliga för dem.

Förutom återbruk av inredning ville man även föra in produkter av återanvänt material. Därför valde man att lägga in nålfiltsmattor tillverkade av återvunnen plast. De är lagda i mindre rutor vilket gör att de enskilt kan plockas bort om någon blir förstörd eller behöver tvättas.

Lång livslängd är viktigt

Den stora miljömässiga och ekonomisk vinsten i projektet blev att man dessutom valde att ta in begagnade kontorsmöbler. I forskningsrapporten som skrevs efter projektet konstateras att störst återbrukspotential, om man tittar på mängden material, ekonomiska besparingar och miljövinster har glaspartier, höj- och sänkbara skrivbord och kontorsstolar.

– Man kan förbättra prestandan genom att klä om, måla om och redesigna så att det får en ny fräsch yta. Att en produkt har lång livslängd är viktigt. Den bästa klimatnyttan vi kan göra är att använda en produkt så länge som möjligt, säger Jonas Henriksson.

Han konstaterar också att återbruket höll nere kostnaderna för projektet. Man sparade cirka 30 % av budgeten för inredning genom att använda återbrukade produkter. Däremot blev det högre upphandlingskostnader på grund av mer hantering och konsulttimmar. Men totalt sparade man drygt tre miljoner kronor, vilket motsvarade 20 % av budgeten för projektet.

Mattor i återvunnet material är lagda i plattor för att lätt kunna bytas ut. Foto: Jason Strong/ Spectrum arkitekter

Förbättrad energiprestanda

Förutom återbruk förbättrades även energiprestandan vid lokalanpassningen. Eftersom det är en äldre byggnad med kulturvärde var det svårare att göra alla åtgärder som behövdes för att få en så energieffektiv byggnad som möjligt. Målet var att klara nivån brons i miljöcertifieringssystemet för fastigheter.

– Vi har gjort så gott vi har kunnat genom att bygga om undercentralen med nya effektivare pumpar och värmeväxlare för värmesystemet, sätta isoleringsrutor på insidan av fönstren och byta ut all armatur till led-belysning. Är det ett byggnadsminne måste man anpassa sig efter de förutsättningar som finns. Man får inte göra vad som helst och förvanska byggnaden så det går inte att jämföra energianvändning med en helt ny byggnad, säger Jan Kron.

Att en produkt har lång livslängd är viktigt. Den bästa klimatnyttan vi kan göra är att använda en produkt så länge som möjlig.

Jonas Henriksson

Proppfulla förråd

Jonas Henriksson, på IVL, uppskattade att fastighetsägaren Akademiska Hus var öppna för att använda återbruk i lokalanpassningen. Jan Kron, å sin sida, säger att de inte gjorde något revolutionerande. De inventerar i alla sina projekt och ser vad de kan dra nytta av från det som redan finns. Dessutom har Akademiska Hus en egen depå där de samlar material som tillhör deras byggnader.

– Vi har skaffat oss förråd som är proppfulla. Så fort vi river i murar, trappor eller tak samlar vi det för att kunna ha att laga med på andra platser. Vi har bland annat sparat handslaget tegel och gamla spegeldörrar och plåtdörrar som vi har register och förteckning på.

De har även en ”miljöstation för yttre mark”. Där förvaras gamla gatstenar och återplanterade häckar, i väntan på att få en ny plats runt någon av KTH:s alla byggnader. Dessutom bidrar man till ekosystemet i en närbelägen glänta genom att skapa insektshotell av ved från murkna träd som man har behövt fälla.

Samma värderingar

I det gamla biblioteket på Valhallavägen säger Jonas Henriksson på IVL att han och hans medarbetare känner stolthet över att arbeta i lokaler där fastighetsägaren har samma värderingar som de själva.

– Som hyresgäst kan man stå ut med att det inte är senaste modeller eller designen eftersom återbruk gör nytta för samhället och miljön. Det finns pengar att spara och en stolthet att upprätta, vilket gynnar både fastighetsägare och hyresgäster.

Akademiska Hus sparar material för att kunna återanvända på nytt. De fyller sina förråd med allt från innerdörrar till gatstenar. Foto: Pixabay

Jan Krons och Jonas Henrikssons tankar kring återbruk:

  • Det behövs en partner i byggbranschen som man kan höra av sig till och få hjälp med förvaring och logistik vid återbruk.
  • En utmaning är att hitta tillräckligt mycket inredning för att kunna fylla ett helt kontor och få det att se enhetligt ut.
  • Den bästa klimatnyttan gör vi om vi använder produkter länge, därför är återbruk viktigt.
  • Ska man som företag använda sig av återbruk bör man ha med sig medarbetarna. Råd till fastighetsägaren är att inte bara lyssna på ledningen utan gräva djupare och göra förfrågningar bland medarbetarna också.
  • En uppmaning till formgivare är att göra produkter mer återbruksvänliga. Till exempel kan en kontorsstol ha armstöd som kan bytas ut mot stål, trä eller plast så att det motsvarar rådande mode.

Läs mer om IVL:s renovering med återbruk i rapporten här intill.

MGE

Fakta Återbruk på kontor


Vad: Lokalanpassning av IVL:s kontor med återbruk
Var: Stockholm och Göteborg
Fastighetsägare: Chalmers Fastigheter och Akademiska Hus
Konsult: Tenant & Partner
Arkitekt: Spectrum arkitekter
Minskade avfallsmängder:
Göteborg: 18 ton
Stockholm: 12 ton
Minskade växthusgasutsläpp:
Göteborg: 53 ton CO2-ekvivalenter
Stockholm: 41 ton CO2-ekvivalenter
Minskade projektkostnader:
Göteborg: 1,4 miljoner kronor
Stockholm: 1,9 miljoner kronor