Stolthet och trygghet i centrala Gävle

Miljonprogramsområdet Nordost i Gävle har genomgått en stor förändring. Från slitet och otryggt till färgglatt, rent och trivsamt. Genom Bodemokrati och envist dörrknackande har beteenden förändrats och ny gemenskap skapats. Det har gett kommunala Gavlegårdarna guld i klassen Årets Renovering 2020.
Renoverat flerfamiljshus från 70-talet med färgglad klätterställning och grön gräsmatta framför. Fasaderna har fått ny puts och balkongerna nya glasfronter för att släppa in mer ljus i lägenheterna. Dessutom har områdets alla gårdar rustats upp med nya lekplatser och nya grönytor. Foto: Gavlegårdarna
Marit G Engstedt
Publicerat: 2020-10-27

Bara några hundra meter från Gävles stora torg ligger området Nordost. För några år sedan var det en sluten miljö dit få gävlebor tog sig, om man inte bodde i något av de sju sexvåningshusen. Nu har Cirkusgården blivit ett utflyktsmål, som lockar med sina färgglada lekplatser och prunkande blomsterrabatter.

Omvandlingen började 2014 då Hans Lundberg, projektledare på kommunala Gavlegårdarna, var på plats för att inventera balkongerna för löpande underhåll. Det han möttes av fick honom att direkt kontakta sitt förvaltningsutskott för att få ett snabbt beslut på en mer omfattande upprustning.

- Det var ett problemområde och väldigt eftersatt. Redan 2009 hade vi tänkt göra något men andra stora projekt kom emellan. Här fanns ett stort behov av renovering, inte bara av balkonger, säger Hans Lundberg.

Grupperingar bland de boende

Området var slitet och otryggt med mycket klotter, skräp och ogästvänliga mörka gårdar med trasiga lekplatser och buskiga planteringar. Fiona Tranberg, som då bodde i ett av husen, berättar att det bildats grupperingar i det stora och mångkulturella området.

– Man hälsade inte på grannarna. Man höll sig till sin egen grupp och det fanns ingen integration mellan dem, säger Fiona Tranberg som senare blev anställd som ansvarig för projektet Hållbart Nordost, vilket vi kommer till lite längre fram.

Redan dagen efter att Hans Lundberg lagt fram sitt förslag till förvaltningsutskottet fick han ett ”ok – kör igång”.

Fiona Tranberg är projektledare för Hållbart Nordost och Hans Lundberg är projektledare på Gavlegårdarna. Foto: Gavlegårdarna

Inte bara fasad och balkonger

Man började 2015, med ett första hus och tilläggsisolerade och putsade om fasaden. De röda tegelväggarna behölls men putsen fick ny och varierad färgsättning för att bryta upp de långa huskropparna. Balkongerna var täckta med plåt och fick nya fronter av glas och entréerna gjordes om för att även de, släppa in mer ljus. När första huset var klart kunde man dra lärdom av några små misstag och göra upphandling för resten av området.

Genom boendeundersökningar hade man fått in klagomål på utemiljön och när nu fasad och entréer gjordes om blev det än mer uppenbart. Nedervåningarnas altaner var egensnickrade uteplatser, rangliga och ruttna och buskagen gjorde gårdarna otrivsamma.

– Hade vi bara gjort balkonger och fasader men inte något åt markarbetena så hade vi kastat pengarna i sjön. Ska vi göra det, ska vi göra det på riktigt, sa jag till mina chefer, berättar Hans Lundberg.

Balkonger och fasad innan renovering. Foto: Gavlegårdarna Balkong och fasad efter renovering. Foto: Gavlegårdarna

Bodemokrati initieras

Projektet för att få nya fina gårdar blev ett led in i Gavlegårdarnas Bodemokrati. En lördag satte bolaget upp ett tält på gården, där de hade planscher med idéer om vad de kunde göra. Man frågade och samlade in fler förslag. Efteråt delades de intresserade upp i referensgrupper som träffades under ett år.

– Det var först svårt att initiera Bodemokratin och att få delaktiga hyresgäster. Det fanns hyresgäster som tvivlade på att de skulle få gehör för sina idéer. Men denna gång kände de att de blev lyssnade på, säger Hans Lundberg.

Marktäckare och blommor gör sitt jobb

Alla planteringsgropar kontrollerades innan plantorna kom på plats, för att hålla hög jordkvalitet. Foto: Gavlegårdarna

För att skapa en mer trivsam utemiljö anlitades både trädgårdskonsult och landskapsarkitekt. I förslaget på omvandling ökade kostnaden för plantering och mark, från tidigare 750–800 kronor till 2 000 kronor per kvadratmeter.

– Det har kostat mycket pengar initialt. Men numera rensar vi inget ogräs eftersom marktäckande växter och blommor gör sitt jobb, det har vi sparat pengar på, säger Hans Lundberg och framhåller en framgångsfaktor i planeringen av utemiljön; Gavelgårdarnas landskapsarkitekt utbildade markentreprenörens personal och besiktigade alla planteringsgropar innan de fick börja plantera.

Hans Lundberg berättar att markpersonalen kände sig uppmärksammade i sin yrkesroll och tog stort eget ansvar. Det blev en yrkesstolthet hos dem och efteråt var de glada och stolta över att ha åstadkommit något fint, som den uppmärksammade lekplatsen Cirkusgården.

Kvarstående problem

Men trots de nya, fina miljöerna fanns det vissa kvarstående problem bland de boende.

– Vi såg att folk fortsatte att bete sig illa när det gällde soporna; det dumpades möbler på gårdarna och man slängde sopor från fönstren. Det behövdes en beteendeförändring, berättar Fiona Tranberg, som blev ansvarig för projektet Hållbart Nordost.

Fiona Tranberg och hennes kollega började med att ställa sig vid återvinningsrummen för att lära känna folk och fråga om deras sopsorteringsvanor. De blev kallade för ”sopspioner” och ”soppoliser”, men fick kontakt. Därefter knackade de dörr till 100 hushåll för att få mer information om orsaker till det bristande beteendet. Samtalen sköttes ofta på svenska. I de fall det rådde språkförbistring bad teamet de boende att ringa någon bekant som kunde svenska och det gick alltid bra.

Orsaker och åtgärder

Efter den första omgången skapades en projektgrupp i samarbete med det lokala aktivitetscentret för unga, Rapatac, ett konsultbolag, avfallsentreprenören och Gavlegårdarna. Genom workshops med både vuxna och barn kom flera orsaker och hinder till sopsorteringen upp på bordet; ”man gjorde bara som alla andra” och återvinningsrummen ansågs ogästvänliga. Dessutom fanns inte möjlighet att sortera i hemmet. När Nordost byggdes sorterade man inte som man gör i dagsläget.

En av de första åtgärderna var att bygga om sopsorteringsrummen så att de fick större fönster och mer lättanvända dörrar. Men den största bedriften och åtgärden var att Fiona Tranberg och hennes team knackade på vartenda hushåll i området för att informera och ha med sig speciella kassar för att lösa problemet med sortering i hemmet.

– Vi gick till alla 722 hushåll – ofta flera gånger. Var de inte hemma så kom vi på kvällen, var de inte där då, kom vi på helgen. Vi rörde oss efter hur folk var hemma. Det var inget 7 till 16-jobb. För att förändra ett beteende måste man möta de boende där de är, säger Fiona Tranberg.

För att förändra ett beteende måste man möta de boende där de är. 

Fiona Tranberg, projektledare för Hållbart Nordost

Och visst har beteenden förändrats. Sopsortering är nu en självklarhet. De utdelade kassarna används flitigt och folk viftar med dem på gården för att visa att de är duktiga när de ser Fiona Tranberg.

– En del säger att de kommer till sopstationen och sorterar åt andra som har gjort fel. De gör mer än vad man vet eller tror. Men det är viktigt att fortsätta vara ute och prata och svara på frågor, säger Fiona Tranberg.

De nya återvinningsrummen är ljusare och mer inbjudande. Foto: Gavlegårdarna

Stolthet över Nordost

Ett bevis på att det skett en förändring i området är att klottret har förvunnit. 2015 syntes det sista och det togs bort dagen efter. Tryggheten har ökat och de boende interagerar mer.

– Vi har skapat mötesplatser. Vid entréerna finns sittbänkar och breda trappor. På gårdarna står grillplatser där människor från hela världen sitter och pratar med varandra. Vi blev bjudna på julbord och där var det somalisk och kurdisk mat på samma bord. Det hade inte varit möjligt tidigare, säger Hans Lundberg, och fortsätter:

– Bodemokratin har engagerat dem som bor i här. ”Vi har fått vara med att bestämma och då blir det mer angeläget att ta hand om det. Det är vi som har gjort det här!” säger de.

Fiona Tranberg fyller i:

– Den största vinsten är ökad integration och att fler har börjat samtala. Nu är man stolt över att bo på Nordost.


Erfarenheter och lärdomar från Nordost:

  • Dörrknackning är ett effektivt sätt att nå de boende. Muntlig information ger bäst resultat.
  • Samtalen sker oftast på svenska. Erfarenheten säger att alla har tillgång och kan ringa till någon som kan svenska och kan hjälpa till med att tolka.
  • Skriven information sker på enkel svenska och engelska. Man arbetar mer med bilder än med text i sin information.
  • Tidigare lejde Gavlegårdarna bort arbeten till olika entreprenörer. Nu har man egen personal som skapar igenkänning och hyresgästerna känner sig trygga när de ser Gavlegårdarnas emblem på bilarna.
  • Tryggheten skapar samtal mellan hyresgäster och personal, som sedan kan föra information och önskemål vidare till företaget.
  • I upphandlingen av markarbete ingick krav på 1–2 timmars utbildning av personalen hos landskapsarkitekten. Alla gropar besiktigades innan plantering, då man mätte pH-värde och mullhalt på jord. Det har gett mer hållbara planteringar.

MGE

Fakta Nordost

Vad: Upprustning av bostadsområdet Nordost, projekten Bodemokrati och Hållbart Nordost
Var: Centrala Gävle
När: 2014 – 2019
Belönad med: Utsedd till Året bästa renovering 2020 av Sveriges Allmännytta
Området byggdes: 1970–1979
Antal hushåll: 722, fördelat på sju sexvåningshus
Åtgärder:

  • Renovering och ommålning av fasader/balkonger
  • Ommålning av entréer och trapphus
  • Ombyggnad av entréer, bredare trappor med sittplatser
  • Upprustning av gårdsmiljöerna
  • Förstärkning av all belysning
  • Fyra hus, som sedan tidigare saknade ramp vid entrén, har via nybyggnation fått en ökad tillgänglighet 
  • Upprustning av källare
  • Anläggning av nya parkeringsplatser med Gävles första regnbäddar där vattnet tas upp i marken för biologisk rening
  • Anläggning av två tankar vardera 15 kubikmeter i återvunnen plast som grävts ner för att återanvända regnvatten till planteringar
  • Renovering av parkeringshus som fått glasfasad och väggmålning
  • Plantering av 15 000 buskar, träd, perenner och lökväxter
  • Anläggning av Bigård

Total kostnad: 130 miljoner