Stacken gick från energislukare till passivhus

När miljonprogramshuset Stacken i Bergsjön skulle renoveras skedde det helt utan hyreshöjning. Tack vare lägre uppvärmningskostnader och fasadtäckande solceller kunde man finansiera projektet när byggnaden bytte skepnad till ett passivhus.
Flerbostadshus med vinklad fasad. Det stjärnformade bostadshuset Stacken omvandlades till passivhus efter installation av solceller och FTX-system. Foto: Stacken.org
Anna-Klara Aspegren, publicerad på Renoveringsinfo.se, 2016 / Marit G Engstedt 2020
Publicerat: 2020-02-06

Det finns ofta praktiska orsaker till att saker blir som de blir. Så var det även för stjärnhusen på Teleskopgatan i Bergsjön i Göteborg då de byggdes 1969. Arkitekten Lars Ågren hade exakta mått och en tight tidplan att förhålla sig till.

Givna mått blev en stjärna

Maxhöjden var 22 meter – det var så långt som brandkårens stegar nådde– vilket räckte till åtta våningar. Hiss godkändes ur lönsamhetsperspektiv bara om minst 40 lägenheter delade på den. Så för att få plats med fyrtio lägenheter på åtta våningar utformade Lars Ågren byggnaden med så kallad ”turbinlösning”, det vill säga fem likadana lägenheter kring ett femkantigt trapphus med öppen trappa i mitten. Så uppstod stjärnformen.
Det byggdes nio sådana hus på Teleskopgatan. 1980 var bostadssituationen annorlunda och huset omvandlades av Lars Ågren till ett kollektivhus. Det var då det fick namnet Stacken. Ytterligare 20 år senare köptes det av ett hyreskooperativ, skapat av de boende som bodde i huset då, och det är i den formen huset drivits sedan dess.

Prioriterar miljö och låg boendekostnad

Idag är huset en stjärna som lyser lite starkare än andra. Med hjälp av expertis från Intressegruppen Passivhus Sverige och Passivhusbyrån genomfördes en renovering som var unik i sitt slag i landet. Förarbetet började redan 2008 med att de boende beslutade sig för att genomföra vissa energieffektiviseringar och fortsatte 2016 med det sista (och största) renoveringen till passivhus. Metoden som användes förespråkas av det internationella  passivhusprojektet EuroPHit; åtgärderna gjordes stegvis och tog hänsyn till att inte byta ut material som fortfarande var gångbara. 

– Vi som bor här prioriterar en miljövänlig livsstil och lägre boendekostnader, inte i första hand nya ytskikt och inredning. Vårt mål var att renovera ett snart femtio år gammalt höghus till en standard som energimässigt motsvarar ett nybyggt passivhus, berättar Dan-Eric Archer, då boende i Stacken och en av initiativtagarna till renoveringen.

Tillfälligheter som avgör

Inne i lägenheterna har de boende fått nya kolfilterfläktar, induktionsspisar, behovsstyrning av frånluft och så förstås nya passivhuscertifierade fönster med vacker, trären karm. De boende bodde hela tiden kvar i huset. 

Precis som med stjärnhusens tillkomst så fanns det också vid renoveringen praktiska förhållanden som spelade roll. Förutom det allmänna miljömedvetandet bland de boende i Stacken, så arbetade ett par av dem med solceller i sina yrkesliv.

Man fick kännedom om ett större parti solcellsmoduler som blivit över vid ett bygge i södra Europa och det var en tillfällighet som blev avgörande. Solcellsmodulerna var lika billiga som att köpa vanligt fasadmaterial så det fanns ingen anledning att inte välja solcellsmoduler. Man klädde in hela huset, även norrgaveln, av just den anledningen. Det blev ingen extra utgift utan snarare en besparing.

Solceller på fasad och tak

Hela huset dränerades och fick en isolering som går djupt ner på grunden. Man tätade ventiler och andra hål i fasaden och klädde sedan in alltsammans med en speciell sorts mineralullssystem, Rockwool RedAir, utanpå originalfasaden. Det är styvt och klarar tyngden som solcellsmodulerna innebar. Läkten som ingår i isoleringssystemet användes för att fästa modulerna. Fasaden kläddes in i sin helhet och sedan täckte man med passbitar på de ytor där en hel solcellsmodul inte fick plats. Även på taket ligger solceller. Modulerna i sig är utan aluminiumram, vilket annars är vanligt, och det är förstås ett extra plus ur miljöhänsyn. 

Eftersom det har funnits en del barnsjukdomar med solcellsanläggningen har produktionen under 2019 varit cirka 54 000 kWh istället för de önskade 80 000 kWh per år. När alla problem är åtgärdade hoppas man att kunna uppnå målet på 80 000 kWh, vilket motsvarar 90% av den förväntade årliga elkonsumtionen efter renoveringen.

Renoverar utan hyreshöjning

Redan 2009 installerades FTX-system i huset och 2013 isolerades vinden. 2016 ville de boende gå hela vägen och energieffektivisera till passivhusstandard, vilket innebär max 15 kWh/m² och år i uppvärmning. Men det skulle inte påverka hyran.
De totalt 12,5 miljoner kronorna som renoveringen beräknades kosta finansierades med ett lån på 8,5 miljoner som kooperativet tog i Ekobanken, samt ca 4 miljoner från olika bidrag.
Kooperativet har en avbetalningstid på 15 år för lånet. Vissa i huset har känt en oro för att kooperativet inte ska klara det ekonomiskt, men man ser redan stora besparingar i fjärrvärmekostnaderna. 

Energianvändningen för uppvärmning (exklusive varmvatten) 2019 gick ner från tidigare 287 000 kWh per år till 48 000 kWh per år, vilket gett en besparing på 239 000 kWh per år.

Samarbete med mättekniken

Kooperativet hade ett samarbete med Energimyndighetens program för mätning och demonstration av nya lågenergibyggnader.

– De bekostade installation av mätteknik överallt i huset för att kunna analysera resultatet av vår renovering. De stod för kostnaden men vi fick ta del av resultaten. Det var en bra överenskommelse, säger Dan-Eric Archer.

Så undviker du fällor

Ett råd som kooperativet gärna delar med sig av är att det går att göra stora besparingar om man är mycket noggrann i förberedelser av anbudsförfrågningsunderlag och pressar entreprenörer att redovisa kostnader i sina kalkyler för att hitta onödiga kostnader.
Man fick in offerter på över 20 miljoner för de utvändiga arbetena. Den kooperativet valde till slut låg på 10,5 för de utvändiga arbetena. Tänk på samma sätt när det gäller upphandling och inköp av material. Rådet är att göra grundlig research så undviker man onödiga fällor. 


FAKTA

HYRESKOOPERATIVET STACKEN
Byggår: 1969
Arkitekt: Lars Ågren
Adress: Teleskopgatan 2, Göteborg
Lägenheter: 35, storlekarna 1:or till 7:or
Utformning: Gemensamma utrymmen som matsal, kök och lekhall ligger på våning fem. I bottenvåningen finns en cafélokal och även en verkstad och en bastu.
Förväntade energibesparingar: minskning av energianvändningen för uppvärmning: 238 000 kWh per år (från 287 000 kWh till 49 000 kWh)
Solcellerna kommer att generera ca 80 000 kWh el per år, vilket motsvarar ca. 90% av den förväntade årliga elkonsumtionen.

Källa: Stacken.org; Dan-Eric Archer; Zack Norwood