Solenergi och passivhus i Vallda Heberg

Genom att spänna bågen lite extra träffade kommunala bostadsbolaget Eksta och VD Christer Kilersjö sitt högt uppsatta mål. Med gott partneringsamarbete och 40 års erfarenhet av solenergi skapades ett helt bostadsområde med passivhus och energiförsörjning från 100 procent förnybara källor.
Nybyggt område med skog och åkrar i bakgrunden. Bostadsområdet Vallda Heberg ligger i Halland och består av passivhus med energiförsörjning från 100 procent förnybara källor. Foto: Eksta Bostads AB
Marit G Engstedt
Publicerat: 2020-05-08

Sydväst om Kungsbacka i Halland, brer åkrar och skogspartier ut sig. Mitt i detta bondelandskap ligger ett bostadsområde, eller snarare ett litet samhälle i miniatyr, med blandad bebyggelse. Det är villor, kedjehus, flerbostadshus, seniorboende och äldreboende tillsammans med några verksamhetslokaler. Till största delen är husen byggda i trä och färgsatta i rött, vitt, grått och gult med traditionella sadeltak och sedumväxter på bodar och carportar. Det unika med området är dess utvidgade nyttjande av solen. 

Solfångare sedan 70-talet

Området heter Vallda Heberg och är byggt av det kommunala bostadsbolaget Eksta i Kungsbacka. Bolaget sticker ut när det gäller att arbeta med solenergi bland landets fastighetsföretag. Redan under oljekriserna på 1970-talet installerades de första solfångarna och sedan 1982 används solvärme, som komplement till biobränsle, i nästan all nyproduktion. När ett nytt bostadsområde i Vallda Heberg skulle byggas 2014, ville man spänna bågen lite extra. Förutom omfattande produktion av el och varmvatten via solen och energi från en biobränslepanna är också byggnaderna konstruerade som passivhus. Det vill säga att husens energianvändning hålls på en så låg nivå som möjligt genom kraftig isolering i det yttre skalet som golv, tak och väggar och med lågt luftläckage. Husen värms sedan upp av eluppvärmda golv, uppvärmd tilluft och de boendes kroppsvärme och maskiner i hemmen.

Christer Kilersjö, VD på Eksta Bostads AB

Christer Kilersjö är VD för bostadsbolaget Eksta och engagerad i energifrågor:

- Vi ville utmana oss själva och branschen och satte målet att bygga ett helt område med passivhus, oavsett upplåtelseform. Vi satte också målet att 40 procent av värme och varmvatten skulle komma från solen och resterande 60 procent från en pelletspanna.

Solfångare sprider värme i området

Mitt i området ligger fyra fyrbostadshus med totalt 16 hushåll. De är klädda i ockragul träpanel och takens sida som vetter mot söder har solfångare som bidrar till värmeförsörjningen i området. Värmen transporteras till två panncentraler för att sedan fördelas mellan äldreboendet, radhuslängorna och en del av villorna.
Precis som de övriga passivhusen i området är flerbostadshusen välisolerade, har minimalt luftläckage och värmeåtervinning. Ventilationen sker via ett FTX-aggregat, där en fläkt tillför ny och frisk luft och transporterar bort använd luft. Innan den uppvärma frånluften åker ut så passerar den ett värmeåtervinningsaggregat som använder energin till att värma upp den kalla inkommande luften till 21 grader. Varje lägenhet har ett eget ventilationsaggregat som förser lägenheten med från- och tilluft.

Flerbostadshusen har solfångare på taken som bidrar till värmeförsörjningen i området. Foto: Eksta Bostads AB

Genererar el för egen del

Förutom solfångare som producerar varmvatten finns även solcellspaneler som genererar el. De är placerade på taken på äldreboendet och på verksamhetslokalerna (ett gym och ett café). I de husen är elbehovet lika stort sommar som vinter vilket ger störst balans mellan produktion av el och efterfrågan. Christer Kilersjö påpekar att man ska tänka på helheten och inte bara få ut så många kvadratmeter paneler som möjligt utan maximera egenanvändningen och hitta egennyttan.

- Det är ingen mening med att producera el, skicka ut det på nätet och få dåligt betalt och sedan köpa tillbaka det dagen efter med energiskatt pålagt, säger han.

Dyrare med passivhus

Enligt Bostadsbolaget Eksta kostar det cirka 10 procent mer att bygga passivhus. Det är planering, material och fler moment som fördyrar.

- Man måste vara mer noggrann med allting och det kan inte finnas slarv eller missar. I ett konventionellt byggt hus, som har en dåligt isolerad vägg, kan man ha ett element som eldar på och då märker man inte av det. Men i passivhus märks det direkt om något har blivit fel för då blir inte verkningsgraden korrekt på ventilationen.

Även om det är dyrare att bygga hus med passivhusstandard har bostadsbolaget, i och med projektet i Vallda, funnit ett koncept som går att upprepa. Det gör att de kan bygga passivhus lite billigare och lite bättre och därmed mer kostnadseffektivt framöver, enligt Christer Kilersjö.

Vindfång som extrarum

Man har även lärt sig av sina misstag i projektet. Ett av dem kom fram först vid en utvärdering av energiprestandan. Man kunde konstatera att det var högre energianvändning i flerbostadshusen än i villorna. Anledningen var att man hade ritat och byggt vindfång vid ytterdörren för att förhindra kallras vid ingångarna till varje lägenhet.

- Men vi byggde dem nog för ”bra” så de boende upplevde att de hade ett extra rum. De flyttade ut möbler och ställde upp dörren, ungefär som till en inglasad balkong. Vi fick berätta för de boende att klimatskalet till lägenheten gick vid dörren, berättar Christer Kilersjö.

Han konstaterar att det var ett incitamentsproblem eftersom de boende inte betalar för den värmen som läcker ut ur lägenheterna, jämfört med värmen i villorna där de boende själva betalar för att värma upp sin bostad. Fastighetsbolaget har valt att inte ha individuell mätning och debitering (IMD) för värme i flerbostadshusen, däremot på kall- och varmvattnet.

- Hade vi haft IMD för värmen hade kanske energianvändningen blivit lägre, men det är en lärdom vi tar med oss - att inte bygga vindfången så bra, säger han och ler.

Hade vi haft IMD för värmen hade kanske energianvändningen blivit lägre.

Christer Kilersjö, VD Eksta Bostads AB

En annan malör i projektet uppdagades först när människor flyttat in och man hade boendemöten i området. I byggprocessen hade det använts ett högpresterande isoleringsmaterial med aluminiumfolie i väggarna och det störde signalerna för de boendes mobiltelefoner. Det krävdes en mobilnätsförstärkare i området för att råda bot på problemet som man inte hade förutsett eller tänkt på.

Alla är inte nöjda

Några hyresgäster i flerbostadshuset, som ICHB har varit i kontakt med, säger att de i dagsläget upplever att det drar från FTX-ventilerna och att de behöver ha varma kläder på sig inomhus under höst, vinter och vår. Christer Kilersjö berättar att det kontinuerligt görs nöjdhetsundersökningar om inomhustemperatur och att denna kommentar är hittills okänd från hyresgäster i Vallda Heberg.

- Det finns säkert någon som är mindre nöjd med inomhustemperaturen, likt i alla områden som Eksta förvaltar. Men generellt är man mer nöjd i passivhusen jämfört med vanliga lägenheter. Accepterar man inte 21 grader och förväntar sig 25 grader, då tycker man det är kallt.

Bostadsbolaget har dock bestämt att i kommande byggen ska kunder ha möjlighet att styra sin egen värme. Det är mentalt viktigt att själv kunna reglera och därmed bli mer nöjd med innetemperaturen, säger Christer Kilersjö.

Det är mentalt viktigt att själv kunna reglera och därmed bli mer nöjd med innetemperaturen.

Christer Kilersjö, VD Eksta Bostads AB

Framgångsrikt samarbete

Det kommunala fastighetsbolaget Eksta hade inte kunnat göra detta fullskaliga solcell- och passivhusprojekt själva utan ett omfattande partneringsamarbete med byggföretaget NCC, enligt Christer Kilersjö.

- För att det ska bli ett bra förvaltningsobjekt måste allas kompetens tas tillvara. Det gäller att få ut det bästa av var och en oavsett om det är på personnivå eller som företag.

Farhågorna fanns från början att det lilla bostadsbolaget inte skulle kunna ”stå upp mot” ett gigantiskt bolag som NCC men arbetsplatsen blev familjär berättar Christer Kilersjö. Däremot var det inte helt konfliktfritt och en lärdom som han tar med sig är att man från början måste kalibrera gemensamma normer. Vad menar var och en med öppenhet till exempel? I detta fall var öppen ekonomiredovisning och transparens viktigt för Eksta och vid något tillfälle uppstod irritation då efterhandrabatter inte redovisats. Men överlag var partneringsamarbetet bra i Vallda konstaterar Christer Kilersjö.

En av framgångsfaktorerna var att alla inblandade parter arbetade mot ett gemensamt mål och med energifrågan i fokus vilket ökade medvetandet hos alla aktörer. Som en följd av det hade man nära noll garantifel som behövde rättas till eller kompletteras i efterhand. Det var tack vare att de som ”skruvat och spikat” var så noggranna och engagerade i projektet, som Christer Kilersjö uttrycker det. 

  • Sätt högre mål än bara BBR (Boverkets byggregler). Om man inte når ända fram har man ändå spänt bågen och man skaffar sig lärdomar. - Om BBRs standard är lägre och vi har byggt passivhus känns det väldigt konstigt att gå tillbaka i standard till nästa gång.
  • Det är inte krångligt med energi. Börja i liten skala.
  • Solfångare ger tre gånger mer effekt än solceller och investeringskostnaderna är hälften mot solceller. Men det kräver mer kunskap om projektering, installering och drift. Vi har hållit på med solvärme i 40 år i Eksta men började en gång på noll. Mer information om solvärmesystem finns på Svensk Solenergi.
  • Tänk på att maximera egenanvändningen av solceller som skapar el. Hitta balans mellan huset och behovet så att man inte skapar mer el än man behöver.
  • Se till att partneringsamverkan görs i samförstånd och kom överens om vad varje part menar med till exempel öppen ekonomiredovisning och transparens.
  • Låt hyresgästen få möjlighet att styra egen värme. Det är mentalt viktigt att kunna reglera själv och därmed bli nöjd med innetemperaturen. Det tar vi med oss till nästa bygge.

MGE

Fakta

Var: Vallda Heberg, sydväst om Kungsbacka.

Vad: Nytt bostadsområde där samtliga hus har passivhusstandard. Energi till värme och tappvarmvatten kommer från förnybara källor.

Byggår: Färdigställt 2014

Antal hushåll: Bostadsområdet har totalt 128 hushåll; 26 villor, sex radhuslängor med plats för 22 seniorboenden, fyra fyrbostadshus med totalt 16 lägenheter samt ett äldreboende med 64 lägenheter. Villorna ägs av de boende och övriga bostäder utgörs av hyresrätter.

Ekonomiska fakta: Passivhus är uppskattningsvis 10 % dyrare att framställa än standardhus med BBR-standard. 

Energi fakta: 100 % av energi för värme och tappvarmvatten kommer från förnybar energi från lokalt närvärmesystem: 40 % av energin kommer från solfångare och 60 % från pelletspanna

Energianvändning i flerbostadshusen: 53,6 kWh/m2, men då har det inte tagits hänsyn till att husen inte kräver köpt energi utifrån och att de har solfångare som fördelar värme till andra hus.

Framgångsfaktor: Samtliga involverade; byggherre, entreprenör, arkitekter och konsulter jobbade tillsammans för projektets bästa, mot gemensamma mål och med transparens och öppenhet.

Övriga miljöbeslut i projektet:

  • Alla material som byggdes in i byggnaderna finns registrerade i BASTA eller i byggvarudeklarationen och dokumenterades av arbetsledarna som förde loggbok på plats. 
  • Under byggskedet källsorterades avfallsfraktioner såsom stål, trä med mera. 
  • I området finns en återvinningsstation för källsortering för boende. 
  • Sorterat matavfall samlas in och används för kommunal biogasproduktion. 
  • I området har särskild hänsyn tagits till dagvattenhanteringen. Ytor med sedumtak minskar dagvattenvolymerna och ett fördröjningsmagasin samlar upp och leder bort regnvattnet.