Så blir bygget av det rätta virket

Altaner, staket, bryggor - ibland finns det anledning att använda impregnerat virke för att bygget ska hålla. Men att bygga hållbart är också sådant som att känna till var virket kommer ifrån och att undvika onödiga kemikalier. Här får du svar på hur du ska välja.
Madeleine Appelgren
Publicerat: 2019-06-04 Uppdaterat: 2019-09-17

Är det ok att köpa tryckimpregnerat? Är det klimatsmart att återanvända gamla brädor? Vi ger dig svaren på hållbarhetsfrågorna när du ska välja virke. När vi bygger något är det en självklarhet att det hela ska hålla – gärna riktigt länge. Byggets konstruktion är förstås A och O, men det gäller också att välj rätt material så att det vi bygger inte drabbas av exempelvis röta.

Hur ska jag tänka?

Ska du bygga en enkel sittbänk eller en sandlåda som ska användas under en kortare tid så fungerar obehandlat virke. Även i odlingslådor och pallkragar som har nära kontakt med ätbara grödor och jord, är obehandlat virke bäst. Men om det är något som ska klara väta och hålla länge, så ställs andra krav. Altaner, trappor, bodar, bryggor och andra utomhuskonstruktioner bör byggas med virke som tål fukt. Det är då vi börjar snegla på tryckimpregnerat.

Vad är tryckimpregnerat virke?

Tryckimpregnerat virke kallas så eftersom det är impregnerat under högt tryck med olika typer av ämnen för att motstå röta. Det är en behandling som för många har fått en negativ klang, särskilt för att man känner sig osäker på vilka ämnen den innehåller och är rädd för att det kan vara skadligt för hälsa och miljö.

Vem kan svara på frågor om virket?

Byggvarubutiker som säljer rötskyddsbehandlat virke är skyldiga att informera om vilka verksamma ämnen som finns i träskyddsmedlet. De ska också kunna upplysa om det finns några begränsningar för hur virket får användas, eventuella hälsorisker och skyddsåtgärder och hur virkesrester ska tas omhand.

Kemikalieinspektionen och Nordiska Träskyddsrådet, NTR, har mycket information på sina hemsidor. NTR har dessutom ett klassificeringssystem i fem nivåer av rötskydd som vägleder dig i konkreta geografiska och byggtekniska situationer.

Inte alltid klimatsmart att återvinna

Äldre tryckimpregnerat virke kan vara impregnerat med exempelvis arsenik eller kreosot, ämnen som är farliga för både miljö och hälsa. Om man inte är helt säker på vad virket är impregnerat med, är det bättre att lämna in det till en återvinningscentral och istället köpa nytt virke med rätt NTR-klassning eller ett miljövänligt alternativ. 

Det finns miljövänliga alternativ

Lärkträ och kärnvirke från tall som har ett naturligt skydd mot rötangrepp, är några förslag. Det finns även virke som behandlats med kisel respektive hög värme för att bli mer motståndskraftigt mot röta och svampangrepp. Fråga i bygghandeln efter miljövänliga alternativ kan vara lämpliga för ditt projekt.

 

FÖRDJUPNING

När man tittar närmare på tryckimpregnerat virke, så är det olika nivåer av rötskydd i förhållande till vad du ska bygga som är avgörande för vad du ska välja. Tryckimpregnerat virke som säljs till privatpersoner (NTR Färgkod Gul, se nedan), är i dag oftast behandlat med kopparsalter som ger virket en grönskimrande ton. Mängden koppar i tryckimpegnerat virke är mycket liten och det är bundet till träet, men koppar är likväl giftigt för vattenlevande växter och djur. Tryckimpregnerat virke ska därför alltid lämnas på återvinningscentral den dag konstruktionen rivs.

Nordiska Trärådet har ett klassificeringssystem, NTR-systemet, som hjälper beställare och köpare att välja rätt och som är indelat i fem träskyddsklasser, var och en med sin egen färgkod.

Virke som är mörkt med NTR A - AB-klass har 20 års rötskyddsgaranti för konsumenter i Sverige. Garantin gäller i 20 år från inköpstillfället och gäller för rötangrepp där virket blivit så angripet att det inte längre fungerar för sin uppgift.

1.       NTR M, Färgkod Blå

Trä i havsvatten på västkusten eller i mark och sötvatten där särskilt stora krav ställs på beständighet och hållfasthet. 

2.       NTR A, Färgkod Vit

Trä som är i varaktig kontakt med mark och sötvatten, samt till konstruktioner som är svåra att byta ut eller där personsäkerheten kräver att de inte försvagas, t ex under en altan. 

3.       NTR AB, Färgkod Gul

Trä ovan mark som utsätts för väder och vind, men där personsäkerheten inte är av avgörande betydelse, t ex vanligt trallvirke. 

4.       NTR B, Färgkod Röd

Används till industriellt framställda snickeridetaljer, t ex fönster och ytterdörrar som ska målas. 

5.       NTR Gran, Färgkod Orange

Passar till t ex vindskivor och panel för utomhusbruk.

 

FÖRDJUPNING

Ämnen som används för att impregnera trä:

  • Borsyra – har i djurförsök visat sig ge skador på testiklarna, nedsatt fertilitet och fosterskador hos flera djurarter.
  • Jod-propynylbutylkarbamat (IPBC) – är giftigt för vattenlevande växter och djur.
  • Koppar – är mycket giftigt för vattenlevande växter och djur. Kopparföreningar är dessutom bioackumulerande.
  • Kreosot – kan framkalla cancer. Ämnet är hudirriterande och kan ihop med solljus ge besvärliga allergiska hudreaktioner. Det är bioackumulerande och mycket giftigt för vattenlevande växter och djur.
  • Tebukonazol – är giftigt för vattenlevande växter och djur. Det har gett fosterskador i djurförsök.
  • Propikonazol – giftigt för vattenlevande växter och djur.
  • Zink – mycket giftigt för vattenlevande djur och växter, kan ansamlas i vattenlevande växter och djur. 

Källa: Kemikalieinspektionen