Klimatförbättra ditt bygge

Nu finns en bra guide för hur olika aktörer i samma projekt kan ta sitt ansvar för att få bygget mer klimatsmart. Rapporten, från IVL Miljöinstitutet, delar upp byggprocessen i olika skeden och ger respektive aktör tips och råd om hur de ska agera och ta beslut i rätt riktning, vid varje tillfälle.
Modern skyskrapa med gröna träd framför. Genom guiden från IVL får varje aktör tips och råd för att minimera koldioxidutsläppen i byggprojektets olika skeden. Foto: Mostphoto
Marit G Engstedt
Publicerat: 2020-02-06

Bygg- och fastighetssektorn står för 19 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv. LCA (livscykelanalys) är en metod för att beräkna miljöpåverkan under en produkts hela livscykel – från att naturresurser utvinns till dess att produkten inte används längre och måste tas om hand. Med en LCA kan man ta reda på i vilket skede av en byggnads livscykel en viss miljöpåverkan är som störst. LCA är ett starkt verktyg för att ställa miljökrav och att driva en utveckling mot mer ekologiskt hållbara byggnader. Analysen kan användas för att projektera och bygga mer miljösmart. Olika val i byggskedet har betydelse för miljön. 

Aktörernas del i varje skede

I en rapport från IVL, i samarbete med Cementa, Svensk betong, RISE, ELU Konsult, Abetong och Thomas Betong, finns en bra sammanställning av hur olika aktörer i samma byggprojekt kan ta ansvar för sin del så att bygget blir så miljövänligt som möjligt. Dels beskrivs vilka aktörer som finns i byggprocessen, dels hur varje aktör kan arbeta med LCA. Aktörerna som anges är byggherren, miljösakkunnig, arkitekt, övriga projektörer, entreprenörer och materialleverantörer.
De råd och anvisningar som ges i rapporten följer en tidsaxel där byggprocessen är indelad enligt följande; tidigt skede, programskede, systemskede, anbuds- och byggskede samt uppföljning- och förvaltningsskede. I rapporten får varje aktör råd och tips om hur denne bör agera i respektive skede för att nå klimatmålen. Rapporten påpekar hur viktigt det är att skilja på symbolhandlingar, såsom att köpa utsläppsrätter eller bekosta skenbara klimatkompensationsåtgärder, och att verkliga arbeta för att få till minskningar av klimatutsläpp.

En bra början

Varje projekt ska börja med att man ställer upp konkreta miljömål som sedan leder till LCA-baserade miljökrav. Gör så här:

  1. Vilka miljöaspekter är betydande: Ta reda på vilka aktiva val, stora och små, som kan påverka klimatet. Medvetandegör och öka kunskapen om den egna byggnadens miljöpåverkan.
  2. Förbättra miljöprestanda: Identifierade betydande miljöaspekter och föreslå och genomför förbättringar. Undersök alternativa konstruktionslösningar och materialval, byggmetoder och så vidare, för att hitta mer miljöanpassade alternativ som också klarar till exempel funktionskraven från byggherren och övriga samhället. 
  3. Jämför med andra: Bestäm byggnadens miljöprestanda för att jämföra resultatet med andra byggnader eller för att utvärdera den egna byggnadens miljöpåverkan utifrån uppställda krav för vad som kan accepteras. För att kunna jämföra är det viktigt att använda standardiserad LCA-metod, vilken anges i rapporten.
  4. Klimatneutralisera byggnadsverket: Bestäm den grundläggande klimatskulden som byggprojektet ger upphov till genom LCA. Utred därefter möjligheterna till att om möjligt uppnå klimatneutralitet.

Materialens påverkan

Materialval är också en viktig del när det gäller klimatpåverkan. Den här checklistan ger dig möjlighet att ställa krav på dina materialleverantörer, att de har följande i sin hållbarhetspolicy:

  • Resurseffektivisering. Att mindre mängd ingående material och energi används för att uppnå samma slutfunktion som tidigare.
  • Hållbarhet. Öka produkternas beständighet och därmed livslängd.
  • Reservdelar. I de fall det är möjligt, att tillhandahålla reservdelar så att en produkts livslängd kan förlängas.
  • Råvarans påverkan. Byta råvaror i processen till råvaror med mindre miljöpåverkan eller använda återvunna material eller spill från andra processer.
  • Förnybar energi. Byta energivaror och insatsvaror som används i den egna tillverkningen till förmån för förnybara energislag.
  • Logistik. Se över förpackningsmaterial, transporter och distributionssystem för minskad miljöpåverkan.
  • Framtid. I framtiden kan det bli aktuellt för flera materialtillverkare att helt byta tillverkningsprocesser. Flera materialtillverkare kommer även att tillämpa koldioxidinfångning och lagring (CCS, carbon capture storage) för att erhålla en klimatneutral produktion. Fråga hur långt materialtillverkaren har kommit i sin utveckling.

Betong, ett kapitel för sig

Rapporten är skriven i samarbete med flera betongaktörer och det finns specifika kapitel som behandlar just detta material och dess påverkan på LCA. Den enklaste miljöbesparingen är att, om möjligt, minska mängden betong med bibehållen funktion, exempelvis genom att använda fyllkroppar eller hålbjälklag. En miljöförbättring kan också uppnås genom att använda olika kombinationer av material. Vill man använda betong i sitt bygge rekommenderas följande tankesätt:

  • Välj resurssnåla konstruktionslösningar.
  • Kombinera betong med andra material.
  • Välj inte bättre betongkvalitet än vad som krävs med hänsyn tagen till hållfasthet, och exponeringsklass, med hänsyn tagen till den livslängd och funktion som efterfrågas.
  • Välj klimatförbättrade betongalternativ.
  • Välj bästa produktleverantör i klassen.