Klimatdeklarationer - snart ett krav för nyuppförda byggnader

Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan står för en betydande del av samhällets miljöpåverkan. Till år 2045 är målet netto nollutsläpp av växthusgaser för bygg- och anläggningssektorn. Klimatberäkningar är ett verktyg för att nå målet.
Foto: Jason Goh, Pixabay
Åsa Thrysin, IVL Svenska Miljöinstitutet
Publicerat: 2020-11-17

Klimatpåverkan från uppvärmning av byggnader har minskat över tid. Det beror bland annat på att byggnaders energianvändning länge har varit reglerad. Stora insatser har gjorts för att minska byggnaders energianvändning och därmed minskat miljöpåverkan under byggnadens driftsfas.

Nu har blicken börjat vändas mot byggskedets klimatpåverkan. En ny lag är på väg att införas; lagen om klimatdeklarationer för byggnader. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2022 och omfattar alla som söker bygglov efter detta datum. Syftet med lagen är att öka kunskapen om klimatpåverkan vid uppförande av byggnader och på sikt även minska klimatpåverkan. I denna artikel guidar vi dig genom begreppen, vad som ska göras och varför.

Byggnaden påverkar miljön under hela livscykeln

Livscykelanalys (LCA), klimatdeklaration och klimatberäkning är alla termer för ungefär samma sak.

En LCA är en bra metod för att beräkna byggnaders miljöpåverkan. Den ger fördjupad kunskap om olika resursflöden i en byggnad och dess miljöpåverkan. Genom denna metod beräknar man påverkan från byggnadens hela livscykel och med livscykel menar man från det att råvaror utvinns för att tillverka byggprodukter till dess att byggnaden ska rivas.

I en LCA kan man beräkna flera typer av miljöpåverkan, så som klimatpåverkan, försurning och övergödning. När man pratar om klimatdeklaration och klimatberäkning syftar man på den miljöpåverkanskategori som benämns klimatpåverkan.

Eftersom en LCA ger kunskap om miljöpåverkan från en byggnad, dess ingående byggdelar och livscykelskeden kan den bland annat användas för att visa var i kedjan det finns störst möjlighet att minska byggnadens miljöpåverkan. Det kan skilja mycket i miljöpåverkan mellan olika byggprodukter, även om de har samma användningsområde. Genom att byta ut olika data i analysen kan man se vilka byggprodukter som ger störst miljöpåverkan för byggnationen. På så sätt kan en LCA användas som underlag för val av leverantör.

Resultatet av en LCA kommer påverkas beroende på val av metod, data och omfattning av analysen. Därför är det viktigt att förstå de val som görs och hur de påverkar resultatet. Riktlinjer och beräkningsmetoder för LCA av byggnader anges i standarden EN 15978. Standarden innehåller bland annat vägledning om avgränsningar, analys av data och hur resultatet ska redovisas.

Viktiga begrepp för klimatberäkningar

I klimatberäkningar förekommer ett antal olika begrepp som är viktiga att hålla koll på. Här reder vi ut begreppen:

Global warming potential - GWP

Klimatpåverkan redovisas i GWP (Global warming potential) och inkluderar klimatpåverkan från olika växthusgaser. Påverkan från varje växthusgas räknas ut genom att man multiplicerar utsläppet (kg) av en växthusgas med gasens GWP-faktor, så kallades karakteriseringsfaktorer. Tidsperspektivet för GWP kan variera men en hundraårsperiod (GWP100) är vanligt förekommande och avser hur effektiv växthusgasen är som klimatpåverkande gas i förhållande till koldioxid under en period av 100 år. GWP mäts i kilogram koldioxidekvivalenter (kg CO2e).

Koldioxidekvivalenter - CO2e

Den sammanvägda klimatpåverkan från olika växthusgaser beräknas i Koldioxidekvivalenter (CO2e) och mäts i kilogram CO2e. Viktiga växthusgaser är koldioxid (CO2), lustgas (N2O) och metan (CH4). Lustgas och metan är kraftigare växthusgaser än koldioxid. 1 kg metan motsvarar 25 kg CO2e medan 1 kg lustgas motsvarar 298 kg CO2e. Koldioxid, metan och lustgas anses även vara tre av de vanligaste antropogena (mänskligt orsakade) växthusgaserna.

Systemgränser för LCA

Systemgränsen beskriver vad som ska inkluderas i en LCA och hur långt tillbaka olika flöden och processer ska följas. En byggnads livscykel delas in i tre huvudsakliga skeden:

  1. Byggskedet
  2. Användningsskedet
  3. Slutskedet

Genom att välja olika systemgränser i beräkningen kan man välja att inkludera hela livscykel, så kallat vagga till grav (skede A-C), eller delar av livscykel, vagga till grind (skede A). Även val av geografisk, tidsmässig och teknisk avgränsning inkluderas i val av systemgränser. Modulerna A1-A5 är verifierbara när byggnaden är uppförd medan resterande moduler är beroende av scenarier och antaganden.

Byggnadens tre huvudsakliga livscykelskeden delas sedan in i så kallade informationsmoduler för att beskriva de olika processerna under livscykeln. Genom denna uppdelning kan resultatet från en LCA redovisas på samma sätt oavsett vem som gör beräkningen. 

Byggnaders livscykelskeden och moduler enligt standarden EN 15978.

Byggskedet (skede A) delas in i fem informationsmoduler.

  • Produktskedet (modul A1-A3) inkluderar de processer som kopplas till ett materials tillverkning så som utvinning av råmaterial, transport av råmaterial, förädling och tillverkning av produkt.
  • Byggproduktionsskedet (modul A4-A5) inkluderar transport av material till byggarbetsplatsen och processer på byggarbetsplatsen.

Skede B (användningsskedet) inkluderar påverkan från drift, underhåll, energi och vattenanvändning med mera. Skede C (slutskedet) inkluderar demontering, rivning, transport, restproduktshantering, bortskaffning. Skede D (övrig miljöinformation) ligger utanför byggnadens systemgräns och omhändertar bland annat återvinning och återbruk.

Generisk eller specifik data

Generisk data är generell data för de material som används. Här används en genomsnittlig miljöpåverkan som kan representera en viss geografisk region eller en viss teknik. Exempel på generisk data är genomsnittlig data för gipsskivor tillverkade i Sverige men av en ospecificerad tillverkare.

Specifika data är data kopplat till en specifik produkt och tillverkare där man bland annat beaktar den specifika tillverkningsprocessen. Exempelvis en våtrumsgipsskiva från ett känt specifikt företag eller varumärke. Denna typ av data redovisas i exempelvis en EPD (Environmental Product Declaration).

EPD - Environmental Product Declaration

En Environmental Product Declaration (EPD) är en frivillig, offentlig och tredjeparts granskad deklaration av miljöpåverkan som en leverantör tar fram för en eller flera av sina produkter. EPD:er redovisar LCA-resultat inom en viss systemgräns. Hur denna LCA görs och vilka indikatorer som redovisas regleras i standarder kallade Product Category Rules (PCR), som gäller för en viss gruppkategori. För byggsektorn finns EN 15804-standarden som täcker hela Europa.

LCA-processen i 4 steg

Att ta fram en LCA för en byggnad görs i en process, så kallad LCA-processen. Denna förklaras ofta i fyra steg. Dessa steg listas och förklaras nedan:

  1. Definiera mål och omfattning
  • I första steget bestäms vad LCA-beräkningen ska användas till, vilka frågor den ska besvara, vem som ska använda resultatet och vad resultatet ska användas till. Även val av omfattning, datakvalité, miljöpåverkanskategorier, systemgräns och funktionell enhet beslutas i detta steg.
  • För en LCA på en byggnad är det viktigt att besluta vilka byggdelar som ska inkluderas i beräkningen. Ska alla delar inkluderas eller ska man endast studera påverkan från exempelvis stommen? Omfattningen kan variera beroende på om man till exempel ska uppfylla kraven i ett miljöcertifieringssystem eller kommande lagkrav.

2. Inventering

  • I andra steget görs en inventering av de resurser som används under livscykeln och vilka utsläpp de genererar.
  • För byggprojekt handlar det primärt om energi- och materialanvändning samt transporter. Denna inventering kallas ofta för resurssammanställning. Beroende på vilket beräkningsverktyg som ska användas kan olika typer av underlag krävas. Underlag kan hämtas från till exempel projekterade mängder eller ekonomisk kalkyl och tas lämpligen fram genom den ekonomiska kalkylen eller digitala modeller. I ett tidigt skede kan man använda grövre nyckeltal och erfarenhetsvärden för att uppskatta mängden material. Vid en slutgiltig beräkning ska dock resurssammanställningen vara representativ för det slutliga utförandet.

3. Bedöm miljöpåverkan

  • I tredje steget kopplas utsläpp och resursanvändningen ihop med olika miljöproblem, exempelvis relateras utsläpp av koldioxid (CO2) vid tillverkning av betong till klimatpåverkan.
  • Detta görs vanligen genom att lägga in informationen från resurssammanställningen i ett beräkningsverktyg där man kopplat resurserna till relevant data, till exempel generiska data för klimatpåverkan. Byggresurser ska även kopplas till hur och vilka transporter som används och hur mycket spill som genereras om dessa LCA-skeden ska inkluderas.

4. Tolka resultat

  • I sista steget presenteras och redovisas resultatet så att det besvarar de frågor analysen avsåg att undersöka.
  • För byggnader redovisas resultatet ofta i koldioxidekvivalenter per m2 BTA (bruttoarea) eller Atemp (CO2e/ m2). Utöver utsläpp per ytenhet kan det även vara relevant att redovisa miljöpåverkan från olika byggdelar. På så sätt kan man visa om det till exempel är väggarna eller grunden som påverkar mest och därmed vilka byggdelar man ska fokusera på för att minska miljöpåverkan.

Beräkna miljöpåverkan med beräkningsverktyg

Idag finns det primärt tre beräkningsverktyg på den svenska marknaden för att beräkna klimatpåverkan från byggnation; Anavitor, Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM) och One Click LCA. Dessa är utvecklade specifikt för byggnadsprojekt. Utöver dessa verktyg finns även andra verktyg så som GaBi, SimaPro och OpenLCA.