Humlegården tänker cirkulärt i nytt pilotprojekt för lokalanpassning

Det började med en idé och fortsatte med ett pilotprojekt. Vem vet var det slutar? Humlegården testar gränser för hur man kan göra lokalanpassningar mer cirkulära. Målet är att visa kunder och samarbetspartners hur aktiva val bidrar till både ökad hållbarhet och lönsamhet.
bilden visar en del av fastigheten där Humlegården genomför sitt pilotprojket med lokalanpassningar. byggnaden reser sig mot en blå himmel.
Författare: Matilda Landén, IVL Svenska Miljöinstitutet
Publicerat: 2020-12-04

En viktig satsning för ökat återbruk

Fastighetsägaren Humlegården i Stockholm drar sig inte för att ta täten i att driva bygg- och fastighetsbranschen i en cirkulär riktning. Idén om att arbeta med återbruk i större skala sammanföll med att innovationsmyndigheten Vinnova hade en utlysning inom just det området. Tillsammans med RISE, IVL Svenska Miljöinstitutet och Kinnarps ansökte man om finansiering och sedan ett år tillbaka drivs projektet Circularity metrics in business KPI:s (CIRinK 2) med stöd från Vinnova.

I den första fasen av projektet arbetade man med nödvändiga förberedelser för den nya, cirkulära lokalanpassningen. Förberedelserna bestod framförallt av datainsamling och att ta fram beräkningsmodeller för indikatorer som skulle kunna bedöma cirkularitet. Indikatorer kan till exempel vara mätvärden för andel återcirkulerat material, växthusgasutsläpp över tid eller en produkts förväntade livslängd i lokalen. Den andra fasen, som nu påbörjats, utspelar sig i den kontorslokal i Solna som ska utgöra testplats för de cirkulära indikatorerna i samband med att lokalen byggs om och anpassas till framtida hyresgäster.

Mattias Svensson, chef Hållbar Utveckling på Humlegården.

-         Vi genomför ett stort antal lokalanpassningar varje år vilket innebär att vi anpassar lokaler efter nya och befintliga hyresgästers behov och verksamhet. Det här pilotprojektet har gett oss möjlighet att vetenskapligt utvärdera och analysera hur vi kan skapa en mer cirkulär och resurseffektiv process, säger en förhoppningsfull Mattias Svensson som är Chef Hållbar Utveckling på Humlegården.

De har tagit hjälp av Linn Lindfred som är expert inom cirkulär ekonomi för att koordinera arbetet i projektet. Mattias Svensson understryker vikten av nära samarbete med allt från experter till byggentreprenörer och kunder för att åstadkomma verklig förändring.

Målet för Humlegården har bland annat varit att:

  • Hjälpa sina kunder att göra mer hållbara val
  • Minska resursanvändningen i lokalanpassningar genom ett cirkulärt sätt att arbeta, och samtidigt bibehålla samma höga nivå av kvalitet, funktion och estetik
  • Öka organisationens kunskap om cirkulära arbetssätt för att i förlängningen kunna ställa om till en mer cirkulär affärsmodell

Tänk längre – tänk flexibelt

Även om pilotprojektet rör en specifik lokalanpassning är Humlegårdens mål att använda kunskapen från projektet för att nyttja i framtida lokalanpassningar och på så vis se lokalens klimatbelastning och materialflöden över tid. Det som sker inom en specifik lokalanpassning idag ska ha framtida lokalanpassningar i åtanke. Det innebär att även om en fastighetsägare inte kan veta vilka de framtida hyresgästerna blir så bör utgångspunkten vara att de förändringar som görs inom en lokal idag är kvalitativa, tillräckligt neutrala och flexibla för att med enkla medel kunna anpassas till efterföljande hyresgäster. Anpassningsbarhet, flexibilitet och modularitet är tre ledord för Humlegårdens kommande cirkulära lokalanpassningar.

Linn Lindfred, Circularista, är expert inom cirkulär ekonomi.

-         Det innebär att vi ska kunna byta ut delar utan att det skadar hela produkten. Ett exempel är att om ett golv blivit skadat på ett ställe ska vi ska kunna behandla eller endast byta ut den skadade delen. Det är viktigt med material som håller över tid. Samtidigt är vissa fasta inredningsdelar inte installerade för att vara modulära, såsom kakel på toaletter. Då är en hög andel återbrukat material med hög kvalitet allt viktigare val liksom att produkten är estetiskt tilltalande över tid, berättar Linn Lindfred och ger därmed några exempel på vad anpassningsbarhet, flexibilitet och modularitet kan innebära.

Pilotprojekt – ett sätt få tid till att hitta och lösa problem

Att driva ett pilotprojekt innebär att formerna för projektet inte är testade tidigare och därmed att man måste låta det man vill ta reda på styra, och sedan anpassa arbetsformerna därefter. Humlegården har därför handlat upp en utförandeentreprenad (även kallat generalentreprenad) på löpande räkning utan fast pris.

-         Eftersom vi följer upp olika arbetsmoment i form av tidsåtgång mer på djupet än vid en traditionell lokalombyggnad, samt att vi kommer behöva ta fler beslut löpande under projektet, så lämpar sig den här formen av entreprenad bäst enligt Mattias Svensson.

Att mäta eller inte mäta – det är frågan

Humlegården vill kunna underbygga besluten som tas med faktiska data och visa på vad som är hållbart och inte. Den största utmaningen har varit att hitta data som kan användas för att beräkna klimatpåverkan och cirkularitet.

-         Tillgång till data är helt avgörande för att kunna beräkna cirkularitet, och därmed kunna påvisa vinsterna med cirkulära lösningar över tid, men idag är det inte alltid helt enkelt att få tillgång till all nödvändiga data, säger Mattias Svensson.

Eftersom tillgängliga data och lämpliga metoder är viktiga förutsättningar för att kunna fatta beslut i en mer cirkulär riktning har man inom projektet analyserat olika sätt att mäta cirkularitet på. Ett av måtten som har utvärderats är det så kallade C-måttet, som har utvecklats av RISE. Det tar hänsyn till hur stor andel av en produkt som består av cirkulerat material, samt beräknar värdet på det material som återanvänts i produkten i relation till det totala värdet. Dock insåg Humlegården att den data som krävs för det måttet är relativt svår att få tag på. Detta beror till stor del på att den data som finns för respektive produkt endast finns hos leverantörerna själva. Arbetet med att få fram denna data för varje enskild produkt har varit tidskrävande och vissa data var inte tillgänglig på grund av företagssekretess.

I projektet utvärderades även ME-måttet. Måttet som är framtaget av RISE mäter kostnaden för att hålla en produkt vid sitt högsta värde så länge som möjligt. Måttet lämpar sig att använda som ett verktyg för företag som hyr ut produkter och premierar produkter som håller hög kvalitet, har en lång livslängd och är enkla att underhålla. Att kunna utvärdera kostnaden för att hålla materialet i lokalen vid liv så länge som möjligt är något Humlegården vill utvärdera som en del i projektet.

Det finns samtidigt ett behov av att komplettera måtten med ytterligare analys, som information kring växthusgasutsläpp, materialåtgång och återvunnet material, för att kunna möjliggöra beslut kring viktiga parametrar för cirkularitet och hållbarhet.

Vad gör man när det man behöver inte finns?

Jo, man utvecklar ett eget verktyg, tillsammans med RISE och IVL Svenska Miljöinstitutet, enligt Mattias Svensson och Linn Lindfred. Verktyget som de just nu utvecklar parallellt med lokalanpassningsprojektet ska ta med andelen återvunnet material i produkterna, vad som är återbrukat, end of life-strategi (d.v.s. var produkten tar vägen sedan och om det ska återvinnas eller gå till deponi) men framför allt är det unika att verktyget ska räkna ut den förväntade livslängden av  material och produkter i lokalen.

-         Det är där den stora omställningspotentialen finns och där den stora förändringen kan ske, menar Linn Lindfred. Om vi kan utvärdera och jämföra förväntad livslängd för olika produkter i lokalen kan vi välja de produkter som har bäst förutsättningar att ha en så lång livslängd som möjligt i lokalen, det vill säga överleva så många lokalanpassningar som möjligt. Då minskar vi materialåtgång och växthusgasutsläpp och fokuserar inte enbart på en lokalanpassning utan flera. Vi får ett långsiktigt hållbart tänk över tid vilket möjliggörs av data.

Fastigheten Smultronet 2, Vretenvägen 2-12 ligger i Solna. Här genomförs pilotprojektet om cirkularitet vid lokalanpassningar. Foto Humlegården

Linn håller med om att det är svårt att mäta livslängden för en produkt, särskilt hos en produkt som finns i en så pass renoveringstät miljö som lokalanpassningar. Linn fortsätter förklara:

-         För att kunna avgöra livslängden för en produkt i verktyget har vi tagit fram frågor som framför allt berör modulariteten hos en produkt, estetiken hos produkten och hur produkten svarar mot nutida och framtida tekniska krav. Sammantaget ska detta kunna ge riktigt intressanta resultat för en produkt som visar hur den presterar i en lokal på 10, 20, 30 år och så vidare. Det är ett beslutsunderlag som vi verkligen saknat när vi genomför våra lokalanpassningar.

Pilotprojektet har även möjliggjort att Humlegården fått tid och möjlighet att testa att skapa nya data och nya verktyg för vissa delar. Linn Lindfred berättar hur de inom projektet mäter tiden det tar för en entreprenör att demontera och montera en produkt, istället för att bara riva och montera nytt. Den typen av data saknas idag och är mycket värdefull för att kunna jämföra nytt med återbruk.

Helhetssyn och standardisering ger bästa förutsättningarna

Humlegården poängterar att den bästa förutsättningen för cirkulär lokalanpassning är när det finns flera lokaler med modulär inredning eller liknande produkter inom en och samma fastighetsägare och byggnadsbestånd, eller en större materialbank, för att det ska fungera optimalt att byta ut delar av produkter. Digitalisering av beståndet och materialbanken är helt central. Här spelar nätverket och plattformen CCBuild (Centrum för Cirkulärt Byggande) en stor roll, enligt Linn Lindfred, särskilt för de som inte har en egen intern materialbank. CCBuild är ett gott exempel enligt Linn vad gäller marknadsplatsen och de digitaliserade verktygen, även om hinder kring tidsåtgång för att leta material och ”rätt produkt på rätt plats i rätt tid” fortfarande innebär utmaningar för att få till en fullskalig uppskalning av återbruk.

Att hjälpa kunderna ger ringar på vattnet-effekt

Humlegården tror att de, liksom andra fastighetsägare, har en viktig roll att spela både när det kommer till att vara ett gott föredöme och påverka det man har rådighet över men även att uppmuntra och puffa sina kunder att bli mer cirkulära. För det sistnämnda tror Humlegården att det är viktigt att kunna mäta hur hållbart något är och på så sätt visa vilka konsekvenser det får om en kund vill ha till exempel ett helt nytt glasparti istället för ett återbrukat. I vanliga lokalanpassningar visar man normalt sett bara upp kostnadsskillnader för två alternativ, och kanske en kommentar om leveranstider, men Humlegården vill också kunna visa upp vilken klimatbelastning de olika alternativen har.

-         Vi vill hjälpa våra kunder att göra mer hållbara val. Att kunna mäta effekten och påvisa hur aktiva val bidrar till både ökad hållbarhet och lönsamhet är en viktig del i vårt kunderbjudande, säger Mattias Svensson.

Medskick till andra branschaktörer

Humlegården ser att alla behöver dra sitt strå till stacken. För Humlegården hade det underlättat att få fram klimatvärden för olika produkter om alla leverantörer hade använt sig av miljövarudeklarationer i form av så kallade EPD:er (Environmental Product Declarations). De skulle önska att materialleverantörer tar fram EPD:er på sina produkter eftersom det skapar bättre förutsättningar för att kunna räkna på olika produkters klimatnytta. I förlängningen ökar det chanserna för leverantörerna att bli utvärderade och valda.

-         Byggentreprenörer kan å sin sida visa på ännu högre engagemang genom att till exempel mer systematiskt installera demonterbara lösningar i större utsträckning än idag. Sedan måste incitamenten för byggentreprenörer styras på ett sätt så att det inte får vara billigare att riva ut och bygga nytt som det många gånger är idag, säger Mattias Svensson.

Men Mattias tror att det finns goda förutsättningar för att det framöver ska bli lättare att arbeta med cirkulära byggprojekt och lokalanpassningar. Detta tack vare bland annat pilotprojekt som deras, nätverk som CCBuild och olika nya verktyg och data som arbetas fram i olika projekt runt om i landet just nu.

Tips och råd från Humlegården:

  • Dra inte lasset själva – det finns massor av erfarenheter att ta del av som sparar tid, ork och pengar. Kontakta andra som ni tror har samma behov.
  • Bra samarbetspartners är A och O. Om ni är fastighetsägare, handla upp entreprenörer som ni gjort intervjuer med och som vill samma sak som ni vill, som vill tänka nytt. Skriv samverkansavtal.
  • Tänk på att totalentreprenad med fast pris är svårt att räkna på om man inte vet vilka produkter som kan komma att användas, vilket kan leda till höga anbud och offerter som kan ge missvisande priser eftersom de innehåller mycket osäkerhet och höga riskpåslag som inte speglar den faktiska slutnotan. Ofta blir rörligt pris billigast i längden. Detta gäller särskilt vid återbruk.
  • Om ni är hyresgäster – ställ krav på fastighetsägare och på byggentreprenörer. Använd er av de erfarenheter och den fakta som redan finns för att för att kunna argumentera emot traditionella uppfattningar och principer.
  • Gå med i ett nätverk som CCBuild, eller alliera er med en part som gjort något liknande som ni vill göra, som ni kan ha en tät dialog med.
  • Tänk nytt genom att tänka återbruk och ha ett flexibelt mindset. Att använda återbrukat material jämfört med nytt material är mer spontant och varierande, men kan också innebära att just den lösningen man tänkt sig inte finns och man då får hitta lämpliga alternativ.
  • Tänk på ledorden flexibilitet, anpassningsbarhet och modularitet.
  • Digitalisera, digitalisera och digitalisera. Ett fysiskt förråd eller lager utan sökbarhet eller digital lagerföring är inget lager. Snegla på verktygen inom CCBuild för att få tips om sätt att jobba mer digitalt.
  • Kom ihåg att området är under utveckling – tappa inte modet! Ha förståelse för att alla parter inte har alla svaren ännu. Arbeta mer utifrån dialog, samverkan och förtroende än kravställning, detaljspecifikationer och fasta priser.

 

Fakta: Humlegårdens lokalanpassning

Fastighetsägare: Humlegården

Fastighetens läge: Solna strand

Blivande hyresgäst: Ej klart ännu

Lokalverksamhet: Kontor

Antal kvm: 400 kvm

Fastighetens byggår: 1963 - 1966

Byggentreprenör för lokalanpassningen: Tångfeldts Bygg AB