Hampakalk - ett material med många fördelar

Har du ett äldre putsat hus och står inför en renovering? Då kan hampakalk vara något för dig. Det biologiska materialet har många goda egenskaper och sänker dessutom dina energikostnader.
Närbild på materialet hampakalk i träregel. Foto: Paulien Strandberg-de Bruijn
Marit G Engstedt
Publicerat: 2019-11-20

Att använda moderna material, som mineralull och cellplats, när man ska renovera eller fasadisolera putsade hus kan skada historiska byggnader. Det visar en studie som utförts vid Lunds Universitet i samarbete med Uppsala Universitet, Campus Gotland, och som lyfts fram i en avhandling av byggnadsvårdaren Kristin Balksten och Paulien Strandberg-de Bruijn.

Adderar man dessutom en cementbaserad puts utanpå kan det leda till skador av fukt och mögel. En tät fasadputs med cement kan ge rötskada på underliggande trä eftersom vatten som trängt in i sprickor inte kan avdunsta utåt. 

Smidigt och billigt

Att använda hampakalk är däremot en effektiv och resurssnål metod för tilläggsisolering av reveterade och putsade trä- och tegelhus, enligt avhandlingen. Den består av en restprodukt från industrihampa med byggkalk som bindemedel, som blandas med vatten till en smet och används som puts eller gjutmassa. Hampakalkens formbara konsistens gör den lämplig till både revetering och till formgjutning av nya konstruktioner.

Blandningen och proportionerna av hampa och kalk beror på vilken egenskap som önskas; mer kalk gör det smidigt att arbeta med och mer hampa ger större isoleringsförmåga.
- Hampakalk är lätt att arbeta med. Det är ett billigt material och man kan våga prova olika proportioner utan att det blir fel, säger Kristin Balksten.

Många goda egenskaper

Hampakalk är ett material som andas, det vill säga att det har en naturlig fuktspärr som är långsamt genomtränglig och diffusionsöppen. Det gör att det inte blir fukt- eller mögelskador. Hampakalk har även goda akustiska egenskaper liksom goda egenskaper vid brand. Tack vare materialets goda brandegenskaper är det lämpligt för lägenhetsbyggnation, nämner Kristin Balksten som en av fördelarna.

Dessutom har den en bra värmeisoleringsförmåga och är energieffektiv. I avhandlingen nämns en energiminskning för uppvärmning med 33–53 %. Alla dessa fördelar med hampakalk bidrar till att skapa ett behagligt, varmt och trivsamt inomhusklimat.

Färre kemikalier i hemmet

Hampakalkens komposition gör att kalken täcker och omsluter varje del av hampan i hampakalkblandningen vilket gör att materialet har stor förmåga att stå emot brand, röta och skadeinsekter. Om man använder hampakalk som gjutmassa och gjuter in byggstommen kan man använda relativt ”råa” material så som obehandlat kärnvirke som ram vilket minskar användning av skadliga kemiska ämnen i konstruktionen.

100 % återvinningsbar

Hampakalken är 100 % återvinningsbar med sina biologiskt naturliga beståndsdelar, man bör dock vara observant på att det är ren kalk som används, den ska inte innehålla delar av cement. Vid rivning kan man krossa materialet och strö det som jordförbättring. Kalken förbättrar Ph-värdet i jorden och hampan rötas och bryts ner biologiskt.

 Än så länge är hampakalken relativt ovanlig och svår att få tag på i Sverige. För den som är intresserad är rådet att söka information på nätet om materialet och ta kontakt med en bygghantverkare som har intresse av alternativa byggmetoder.

 Hampakalkens fördelar i sammanfattning:

  • Bra värmeisoleringsförmåga
  • Väggarna “andas” och släpper igenom fukt och minimerar därmed fukt- och mögelskador
  • Bra akustiska egenskaper
  • Står emot röta, mögel och skadedjur
  • Brandtåligt
  • Formbart
  • Bra vidhäftningsförmåga och därför lämpligt tillsammans med naturliga byggnadsmaterial som kalk, trä, tegel.

Odling av hampa

Hampa heter på latin Cannabis Sativa och var länge en kontroversiell gröda. Mellan 1963 och 2003 var det förbjudet att odla hampa i Sverige. Nu finns odlingar av så kallad industrihampa. Grödan är en snabbväxande, förnybar råvara. Den växer bra även i jord av sämre kvalitet och kan odlas i växelbruk där den konkurrerar ut ogräs och hampans djupa rötter förbättrar jordens struktur.
När industrihampan växer binder den upp mot 25 ton koldioxid per hektar. Hampan binder mer koldioxid än den avger när den bearbetas för produktion och användning, alltså är den en klimatpositiv gröda.