Hållbar köksrenovering med tillvarataget 60-tal

Istället för att riva ut och sätta in nytt gjorde Riksbyggen en kulturhistorisk inventering, när området Skarpan skulle renoveras. Resultatet blev att fullt funktionell köksinredning och fina detaljer fick vara kvar och lägenheterna behöll sin stil och själ. Det blev vinst för både boende och bolag.
Kök Före och efter renovering. FÖRE och EFTER Riksbyggens varsamma renovering av köken i Skarpan. Köksstommar, luckor och beslag är tillvaratagna och moderna vitvaror är installerade. Foto: Sofia Meurk
Marit G Engstedt
Publicerat: 2020-08-27

Miljonprogramsområdet Skarpan, strax utanför Linköping, byggdes på 60-talet och stod 2010 i behov av periodiserat underhåll men även en rejäl renovering. Trevåningshusen skulle förtätas med en våning till, hissar skulle installeras och inredningen uppdateras.

Sofia Meurk, kulturhistorisk rådgivare på Omreda.

I stället för att få ett scenario med att riva ut och ersätta med nytt valde Riksbyggen att låta kulturhistoriker Sofia Meurk göra en inventering, samtidigt som den tekniska inventeringen utfördes. Att det skedde i ett tidigt stadie var positivt eftersom det blev en smidig samverkan och förståelse för de olika kompetenserna, genom hela projektet.

– Jag dokumenterade med foton och i skrift om husets historik, arkitektens intentioner, tidigare renoveringar, vilka originaldelar som fanns och vad som kunde renoveras. Jag gav även förslag på vad som kunde bytas ut och kompletteras så att det fyller krav på dagens standard gällande till exempel elsäkerhet och belysning, säger Sofia Meurk som arbetar som kulturhistorisk rådgivare i sitt företag Omreda.

Gediget trä som tålt tidens tand

De handtag som var för slitna byttes mot nytillverkade i samma stil. Foto: Sofia Meurk

Hon sammanställde en rapport som hon säger fick upp ögonen på fastighetsägaren om vilka värden som faktiskt fanns i husen. Det satte sedan nivån på hur och vad man skulle renovera. Riksbyggen beslöt att låta kökens originalinredning vara kvar eftersom den hade klarat tidens tand sedan byggåren på 60-talet. Stommar och luckor var visserligen skavda och smutsiga men det gedigna trät höll fortfarande hög kvalitet med luckor som gick att öppna och handtag i metall med plastbricka bakom. Luckorna monterades av och omlackerades i en bruten gräddvit nyans. Fasta stommar och täckskivor målades sedan på plats.

Rostfria diskbänkar fick ny glans

Den lägre bänkhöjden på 85 cm höjdes till nuvarande standard på 90 centimeter och utdragslådor fick nya rullbeslag för modern komfort och smidighet. Bänkskivorna hade sett bättre dagar och byttes ut till nya i laminat, med det klassiska mönstret Virrvarr som skapades av Sigvard Bernadotte 1958. Sofia Meurk påpekar att bänkarna är med rak och inte rundad framkant för att vara tidstypiska. Diskbänkarna av rostfritt stål är hon glad för att de bevarades. Med sin outslitliga yta och upphöjda spillkant är de svåra att ersätta med något bättre modernt. De behövde bara poleras upp till ny glans.

Bevarat och moderniserat

Kaklet ovanför bänkarna behövde ersättas eftersom bänkhöjden ändrades. Det självklara var att ta samma slags 15 x 15 kakel och montera och foga på samma vis som innan.

– Det är 1A vid varsam renovering, att ersätta med samma eller liknande sak och utgå från det som är tidlöst, säger Sofia Meurk.

Hon konstaterar att köken från denna tid var välplanerade med bra skafferilösningar, rejält städskåp och generösa förvaringsmöjligheter. Det bevarades. Men den tidstypiska detaljen med ett tomt utrymme och utdragbar bak- och skärskiva ovanför, där husmor skulle sitta på en pall och hacka grönsaker, moderniserades. Här installerades en diskmaskin istället. Alla andra vitvaror byttes ut mot nya med högsta energiklass; kyl, frys och spis i vitt som smälte in i inredningen.

Tidstypiskt glasparti

Glaspartiet mellan hall och kök fyller sin funktion. Foto: Sofia Meurk

De slitna golven fick nya linoleummattor i grått som matchade bänkskivornas Virrvarr-mönster. Väggar och tak målades, liksom glaspartiet med dörr, mellan hall och kök.

– Det var något Riksbyggen hade tänkt att ta bort men sedan insåg man att det var fint och fyller en funktion; det släpper in ljus i hallen och det går att stänga till mot matos. I vissa lägenheter var partiet borta och vi kunde jämföra. Då blev det självklart att de skulle vara kvar, säger Sofia Meurk.

Viktig visningslägenhet

Anders G Jacobson, före detta marknadsområdeschef på Riksbyggen.

För att öka förståelse för hur det skulle bli efter renoveringen inreddes en visningslägenhet där de boende fick möjlighet att se och känna på beslag och inredning. Det var viktigt för att stilla eventuell oro. Detta bekräftar Anders G Jacobson, som arbetade som marknadsområdeschef på Riksbyggen under renoveringstiden.

– Det fanns en tveksamhet inför renoveringen hos vissa hyresgäster. Det blir det ofta när man står inför en eventuell hyreshöjning och det kan vara svårt att bemöta. Därför var det viktigt med en visningslägenhet där vi kunde förmedla och visa hur det skulle bli, säger han.

Gemenskap gav framgång

Lägenheten användes även till att engagera entreprenörer och hantverkarna som skulle medverka i projektet. Renoveringen pågick under fem års tid och hantverkare byttes ut men genom att det fanns en mall på hur det skulle se ut och utföras blev det inga problem.
Anders G Jacobson berättar om hur viktigt det var att ha kompetenta yrkesförmän som förebilder, med i projektet. Riksbyggen samlade dem till möten med övernattning i tidigt skede. Där presenterades projektet och man tog i hand på att detta skulle bli det bästa bygget.

– Det lyfte nivån på engagemang och utförande, när det blev mer personligt. Det var en av framgångsfaktorerna, att skapa gemenskap, säger han.

Renovering ger lokalt arbete

Sofia Meurk upplevde också att hantverkarna blev mer entusiastiska och lösningsorienterade när de förstod vad som skulle åstadkommas. Att få med sig hantverkarna är viktigt. Renoveringsprojekt gynnar dem, då får de använda sin kompetens och utbildning, inte bara riva ut och montera nytillverkat.

Anders G Jacobson är inne på samma spår och påpekar att renovering med återbruk där man ”lappar och lagar” även ger mer arbete åt lokala firmor och hantverkare.
Rent ekonomiskt säger han att Riksbyggen inte har tjänat pengar på Skarpans återbruksprojekt men att det är så många andra värden som har uppnåtts än de ekonomiska. Till exempel har man sparat och tagit tillvara på resurser och material och man har hög andel nöjda kunder som väljer att bo kvar, avflyttning kostar pengar.

– Sitter du vid datorn och kalkylerar blir det ett plus minus noll-resultat, men du kan aldrig få samma känsla i ett nybyggt spånskivekök som i ett gediget kök från 60-talet, det är där pengarna sitter, säger han.

 

Tips och råd till fastighetsägare inför renovering med återanvändning:

  • Engagera en byggantikvarisk sakkunnig för inventering, tidigt i processen. Det sparar tid och pengar i senare skede.
  • Bjud in till informationsmöte och engagera entreprenörer och hantverkare i projektet.
  • Ta tillvara på varandras kompetens och kreativa lösningar.
  • Förbered de boende på renoveringen med många informationsmöten och ha förståelse för deras oro.
  • Bygg en visningslägenhet för att visa slutresultatet för de boende och för att använda som mall för hantverkarna gällande utförande och material.
  • Gedigna material håller längre och kan underhållas och renoveras – flera gånger. Ett billigare material håller inte lika länge och måste troligtvis bytas ut när det gjort sitt.
  • Renovering med återanvändning skapar arbete på orten för de lokala hantverkarna.

Källor: Anders G Jacobson och Sofia Meurk

MGE 

Fakta Renovering Skarpan


Fastighetens läge: Linköping
Fastighetsägare: Riksbyggen
Byggår: 1965
Renoveringsprocess: 2010–2018
Antal renoverade kök: 282