Betong: Gröna lösningar runt hörnet

Betong är ett av världens viktigaste byggmaterial och självklart i modern samhällsbyggnad, men också en källa till stora koldioxidutsläpp. Nu banar modern teknik väg för "grön" betong som kan minska klimatavtrycket. Häng med, för här reder vi ut begreppen!
Varje år används 30 miljarder ton betong runt om i världen för att bygga infrastruktur och bostäder. Foto: Unsplash.
Madeleine Appelgren
Publicerat: 2020-01-20

Varje år används omkring 30 miljarder ton betong i världen för att bygga bostäder och infrastruktur. Ett material vi inte kan vara utan, men som också står för stora utsläpp av växthusgaser som bidrar till jordens uppvärmning. I Sverige ansvarar Boverket för att genom så kallade miljöindikatorer redovisa miljöpåverkan från den svenska bygg- och fastighetssektorn. I de senaste redovisade miljöindikatorerna (2017) framgår att bygg- och fastighetssektorn totalt släpper ut växthusgaser motsvarande 12,2 miljoner ton miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det innebär att bygg- och fastighetssektorn står för 19 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.   

Cementtillverkning ger CO2-utsläpp

Cement står för omkring 90 procent av betongens klimatpåverkan. Grundmaterialet i cement är lerblandad kalksten som först mals till ett fint mjöl och sedan bränns till så kallad klinker vid en temperatur på ca 1 450 grader. Klinker blandas därefter med sand och gips för att få fram olika typer av cement. När kalkstenen processas frigörs stora mängder koldioxid upp i atmosfären – 2/3 av koldioxidutsläppen från cementtillverkning beräknas komma från processen då kalkstenen mals och hettas upp och 1/3 från energianvändning vid förbränningen.

Betong – som att baka en sockerkaka

Betong – en sockerkaka? Foto: George Hodan.

Mycket förenklat kan man likna betongframställning vid att baka en sockerkaka: för att få ihop det torra mjölet till en kaka, krävs det ägg som binder ihop materialet. För att göra betong behövs krossat berg i olika fraktioner, cement som bindemedel och till sist vatten för att kunna blanda och gjuta betongen till önskad form. Proportionerna är omkring 80 procent grus, sand eller sten, 14 procent cementklinker och 6 procent vatten. Dessutom ingår mycket små mängder andra tillsatser.

När vattnet väl avdunstat, kvarstår den hårda betongen. Ju mer cement som används, desto starkare och mer snabbhärdande blir betongen. Och precis som när det gäller bakning, finns förstås en mängd blandningar av cement och betong som passar för olika ändamål.

Färdplaner för minskad klimatpåverkan 

Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong. Foto: Boel Ferm.

Klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn måste ner och i Sverige har betong- och cementbranschen därför tagit fram färdplaner för klimatneutralt byggande. Färdplanerna ingår i initiativet Fossilfritt Sverige, som siktar på att Sverige år 2045 ska vara ett av världens första fossilfria länder. Färdplanen för klimatneutral betong överlämnades till regeringen i april 2018.

– Bakom färdplanen står ett 20-tal aktörer från olika delar av värdekedjan i byggbranschen som bestämt sig för att samverka för att minska klimatpåverkan från cement och betong, säger Malin Löfsjögård, vd för Svensk Betong.

– Redan idag finns klimatförbättrad betong framförallt för husbyggnation, men också för vissa infrastrukturkonstruktioner. Det pågår utvecklingsarbete för att fortsätta minska klimatpåverkan från cement och betong. Genom nya cementsorter, betong med lägre andel cement, användning av alternativa bindemedel och klimatoptimering av design är det idag möjligt att nå upp till halverad klimatpåverkan jämfört med konventionell betong, säger Malin Löfsjögård.

Gröna vägar framåt

Forskning pågår – år 2030 ska "grön" klimatneutral betong finnas på den svenska marknaden. Foto: Pixabay.

Svensk cementindustri arbetar med en nollvision till 2030, då det ska finnas klimatneutral betong på marknaden. För att få ner utsläppen från tillverkningen utvecklas tekniker för koldioxidavskiljning.

En metod är Carbon Capture and Storage, CCS, som i korthet går ut på att separera koldioxid från rökgaser och komprimera den till vätska. Därefter skickas den ner till berglager långt under mark- eller havsytan där koldioxiden på sikt återbildas till mineral och bergarter. En annan metod är Carbon Capture and Utilisation, CCU, som handlar om att återvinna koldioxid för användning i andra industriella processer. 

– För att nå nollvisionen behövs tekniksprång med både CCS och CCU för cementtillverkningen. Men redan inom några år kan CCS vara möjligt och här i Sverige är det cementfabriken i Slite som är aktuell. Så arbetet går framåt och än så länge så kvarstår målsättningen till 2030, säger Malin Löfsjögård.

Utfasning av fossila bränslen och energieffektivisering är andra spår i arbetet med att minska klimatpåverkan i cementtillverkning. I projektet CemZero samarbetar Cementa med Vattenfall för att utreda möjligheterna till en helt elektrifierad svensk cementtillverkning, baserad på fossilfri energi.

Smart byggande kan minska klimatpåverkan

I maj 2019 presenterade branschorganisationen Svensk Betong skriften Klimatförbättrad betong. Där visar man på byggindustrins möjligheter att bidra till minskade CO2-utsläpp genom att välja lämplig betong och satsa på resurseffektiva konstruktioner.

– Beroende på konstruktion, är det möjligt att redan idag minska klimatpåverkan med upp till hälften. Det handlar om att optimera konstruktionen och bara använda så mycket material som behövs. Det är också viktigt att inte använda samma typ av betong överallt, utan välja rätt betong till en konstruktion och dessutom klimatförbättra betongen så långt det är möjligt utifrån de krav som ställs på konstruktionen, säger Malin Löfsjögård.

Riven betong en blivande klimathjälte?

En lite okänd fördel är att betong faktiskt också kan ta upp koldioxid ur luften. I betongens ytskikt sker nämligen en långsam process som kallas karbonisering. Där återupptas under en lång tidsperiod 15–20 procent av koldioxidutsläppen från cementproduktionen, vilket i Sverige motsvarar ett årligt upptag på cirka 300 000 ton. Genom att öka den exponerade ytan i rivna betongkonstruktioner – alltså krossa dem i mindre bitar – går det att i det närmsta fördubbla karboniseringen. Vid UCLA i Kalifornien pågår nu försök att snabba upp karboniseringsprocessen så att betong på kort tid ska kunna fånga in sina egna utsläpp och på så sätt bli koldioxidneutral.