Avfallssortering med bioteknik

Avfallshantering är en utmaning för många fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar. Överfulla avfallskärl och dålig lukt, likaså att artiklar slängs där de inte hör hemma- känns det igen? Stockholmshem använder sig av goda bakterier och byggde en så kallad biobod för att råda bot på problemet.

Foto: Bioteria
Författare: Jessica Kriström, IVL Svenska Miljöinstitutet
Publicerat: 2020-11-27

För att skapa en mer miljövänlig avfallshantering och trevligare miljö för hyresgäster och avfallsentreprenörer testade man en ny lösning, nämligen att bygga en biobod. Testet gjordes inom ramen för initiativet Gröna Solberga som drivs av Stockholmshem och IVL Svenska Miljöinstitutet.

- Det här är kärnan i Gröna Solberga, att testa nya lösningar i praktiken tillsammans med boende. Det hela handlar om att väva samman hållbarhet, miljö och hyresgästengagemang, exakt det vi gör i praktiken med bioboden, säger Lena Hanses, projektledare på Stockholmshem.

- Som bostadsbolag har vi utmaningar med matavfallshanteringen. I kombination med att flera källsorteringshus, så kallade miljöhus, ofta blev överfulla och lätt började lukta illa ville vi testa en ny och miljövänlig lösning.

Byggnationen gick bra. Med hjälp av ett biologiskt system fick man bukt med den dåliga lukten utan att behöva använda kemikalier. Bioboden uppskattas av både boende och entreprenörerna som kommer och hämtar avfallet.

Utmaning med överfulla källsorteringsrum

Det hela började med behovet av ordna bättre och trevligare källsorteringsrum som dessutom påverkar miljön i mindre utsträckning.

- Det var svårt att hitta en bra plats för bioboden eftersom vi inte hade så mycket mark att tillgå. Vi kunde inte heller placera den nära någon annan miljöstuga eftersom det skulle ge mindre nytta men till slut hittade vi en bra plats, i anslutning till tre miljöstugor som alla ofta blev överfulla, säger Marko Jovanovic som är kundförvaltare i Solberga i södra Stockholm.

Kommunikation med hyresgästerna var a och o

Lena Hanses, projektledare på Stockholmshem

Kommunikationen med hyresgästerna var enligt Stockholmshem fundamental för att projektet skulle bli lyckat. Om de inte hade berättat för hyresgästerna att ett nytt miljöhus skulle byggas, vad skälet var och hur det skulle förbättra deras närmiljö hade de troligen varken slängt eller sorterat sitt avfall så bra som de gör idag, säger Lena Hanses.

- Hade det inte varit för vår mycket engagerade och kompetenta förvaltare Marko hade det inte blivit ett lika lyckat miljöhus, säger Lena och fortsätter. Som bostadsbolag är det av största vikt att vi alltid genomför åtgärder som är motiverade. Vi vill ha nöjda hyresgäster och hållbara lösningar och då gäller det att tänka efter, före genomförandet.

Goda bakterierna ersätter kemikalier för att bekämpa lukt

Det unika med bioboden är de gynnsamma bakterierna som används för luktkontroll. I vanliga fall används istället kemikalier, ozon eller kyla för att få bukt med dålig lukt.

Bakteriekulturen som tillförs konkurrerar ut de odörproducerande bakterierna som naturligt uppstår i avfallet så att de inte kan börja växa och orsaka lukt. Bakterierna som tillsätts är ofarliga för människor, djur och natur.

Utöver biotekniken är boden försedd med fetbladsväxter (sedum) som hjälper till att suga upp vatten vid häftiga skyfall och det är även bra för insekter.

Bioboden är byggd av cederträ och återvunnet material samt försedd med fetbladsväxter (sedum). Foto: Bioteria

Bioboden är byggt av cederträ som är naturligt motståndskraftigt mot röta och dessutom avskräcker insekter att äta sig in i materialet. Ytterväggarna är tillverkade av återvunnet material. Större skadedjur hålls borta med hjälp av aluminiumnät längst upp och ner vid bodens väggar.

Den biologiska behandlingen styrs av ett biosystem. Bakterierna doseras med jämna mellanrum ut via munstycken som sitter över kärlen och som regleras av ett styrskåp. En närvarosensor säkerställer att ingen dosering sker när människor rör sig i Bioboden. Boden med bakterierna drivs som ett abonnemang där företaget Bioteria, som byggt systemet säkerställer funktionen genom regelbundna servicebesök.

- För oss fungerar lösningen mycket bra. Det är något dyrare än att ha ett vanligt källsorteringsrum eftersom bakterierna ska fyllas på men vinsten är en mer miljösmart lösning, glada entreprenörer och ökad trivsel för våra hyresgäster, säger Lena Hanses.

Hon betonar även att det är viktigt att man ser till varje områdes och organisations behov för att hitta rätt lösning för avfallshanteringen.

Trivsam miljö ger god respons från boende

- Genom att skapa en trivsam miljö så minskade problemen med felsorterade artiklar. Entreprenörerna som hämtar avfallet upplever också att deras arbetsmiljö är mycket bättre, säger Lena Hanses.

Även responsen från de boende har varit positiv. Stockholmshem har lagt stor vikt vid kommunikationen med de boende för att hela tiden informera om vad som varit på gång, varför man genomförde byggnationen och vad det skulle ge och innebära för de boende.

Funktionen med biosystemet finns nu även i studentfastigheter

På grund av att bioboden blev så lyckad och uppskattad har Stockholmhem nu tagit lösningen vidare till ett område med studentlägenheter i Gröndal. I Solberga är utrymmet med bioboden väldigt välventilerat men i studentlägenheterna ligger utrymmena däremot i fastigheterna och är därmed förhållandevis slutna. Än så länge har systemet fungerat bra men utvärdering pågår.

- Om systemet visar sig fungera bra även i slutna utrymmen kan vi komma att ta in lösningen även i innerstaden där det ofta är en stor utmaning att hitta utrymmen för avfallshantering. Dessutom är studenter en bra grupp att testa lösningen på eftersom de ställer höga krav på sopsortering och hantering av matavfall.

Tips och råd

  • Se över era behov och undersök vilken lösning som är mest relevant för just er.
  • Informera de boende inför, under och efter att lösningen är installerad och var tydlig med varför man vidtar åtgärden.
  • Stäm av med förvaltningsorganisationen och engagera lokala medarbetare. De vet var, hur och när kommunikationen sker bäst med de boende.
  • Våga testa ny teknik. Testar man inte så kan man missa en riktigt bra lösning.

 

Fakta

Läge/Var: Pliggvägen 26 Solberga
Fastighetsägare: Stockholmshem
Projekt: Gröna Solberga
Antal hushåll som omfattas: 18

 

Ny lag om matavfall 2023

Avfallshanteringen är en knäckfråga för många bostadsbolag i våra allt tätare städer, i en tid när vi slänger allt mer.

31 december 2023 träder en ny lag i kraft som innebär att kommuner måste ha separat insamling av matavfall. Den kommer även att samordnas med genomförandet av EU:s krav på separat insamling av allt biologiskt avfall (mat-, trädgårds- och parkavfall).