Återbruk av byggmaterial – komplex fråga med många aktörer

Återbruk ligger i tiden och är något som många intresserar sig för. Men hur ser banker och försäkringsbolag på att deras kunder återanvänder byggnadsmaterial vid nybyggnation och renovering? Frågan är komplicerad och här redovisar vi några svar på den frågan.
Rund trappa i betong, träd som växer i mitten. Bygg- och rivningsavfall motsvarar ungefär en tredjedel av Sveriges hela avfallsmängd på ett år. Tusentals ton av det som kasseras skulle kunna återanvändas i en cirkulär ekonomi där gröna satsningar spirar.Foto: Unsplash.
Madeleine Appelgren
Publicerat: 2020-05-18

När vi på Informationscentrum för hållbart byggande, ICHB, för en tid sedan skrev om återvunnet byggmaterial, så fick artikeln stort genomslag på sociala medier med mängder av ”likes” och delningar. Men det var också läsare som ifrågasatte om det är tillåtet med återanvänt byggnadsmaterial i byggnadsprojekt som man behöver låna pengar till. En intressant frågeställning tyckte vi på ICHB – stämmer det verkligen att banker inte godkänner lån till byggen och renovering som innehåller en viss del återvunnet material? Och hur ställer sig försäkringsbolag till återbruk av byggnadsmaterial i relation till hemförsäkring och skadereglering?

Återbruk inget hinder för banklån

Återbruk av material är inget skäl för att neka ett lån till husbyggande och renovering, uppger de stora bankerna. Foto: Unsplash.

När det gäller möjlighet att få banklån till husbyggande och renovering med en del återanvänt material, svarar tre tillfrågade stora banker ungefär samma sak: Återbruk av byggnadsmaterial är inget skäl till att neka ett lån.

Mikaela Östman, presskommunikatör, Nordea:

– Vi har ingen regel om att neka bolån till byggen eller renovering på grund av att man återanvänder byggnadsmaterial. Till exempel finns det äldre hus där ägare vill återställa byggnaden till ursprungligt skick. Men vid en bolåneansökan gör vi alltid en individuell bedömning där vi tar hänsyn till flera olika parametrar, vilket gör att vi inte kan ge ett generellt svar. 

Mats Olsson, t f presschef, Handelsbanken:

– Handelsbanken uppmuntrar till hållbart byggande, där återvinning av byggmaterial är en viktig beståndsdel. Det finns således inte några begränsningar vad gäller återbruk vid renovering, snarare tvärtom och då främst vid grön finansiering. 

Anette Ringius,  presskontakt, Swedbank:

–  Swedbank har inte några begränsningar på grund av återbruk när det gäller lån till husbyggande och renovering. Som bank tittar vi på kreditförmåga och återbetalningsförmåga, men går aldrig in i detaljer om byggnadsmaterial.

Alla de tre tillfrågade bankerna erbjuder så kallade gröna lån med inriktning på bostäder som uppfyller vissa kriterier för miljömässig hållbarhet. Mer information om det finns på bankernas hemsidor.

Skiftande syn på återbruk hos försäkringsbolag

Om återvunnet material måste anpassas till ett nytt ändamål, kan arbetskostnaden med dagens regler innebära att det blir billigare att köpa nytt. Foto: Unsplash.

Vad säger då försäkringsbolagen om återbruk av byggnadsmaterial när det kommer till hemförsäkring och skadereglering? Vi kontaktade Folksam, If, Länsförsäkringar och Trygg-Hansa för att få deras syn på saken.

Karin Stenmar, chef Hållbarhet Folksamgruppen:

– Vi som försäkringsbolag har inga detaljerade krav i villkoren om detta mer än de allmänna kraven som kommer med vår Bra Miljöval certifiering av villa- och fritidshusförsäkringar. Rent teoretiskt skulle det kunna bli utmanande att värdera en byggnad eller byggnadsdel om det var uppbyggt med helt återbrukat material. Vi har dock aldrig stött på en sådan situation.

Per Sjölander, avdelningschef Byggskador på If:

– Vi har inget i våra riktlinjer vid återställande av skador som säger att man inte får använda återvunnet byggmaterial. De entreprenörer vi anlitar får göra bedömningen när det skulle kunna vara ett alternativ. Det får naturligtvis aldrig gå ut över kvalitet eller säkerhet. Beroende på vilken typ av material det handlar om, kan det få betydelse för försäkringstagaren vid en ny skada och hur den skulle ersättas. Handlar det om exempelvis ett trägolv, så räknas åldersavdraget från tidpunkten då det första gången togs i bruk.

­– Det här är ett område som vi tittar mycket på för att se hur vi kan förbättra vårt miljöarbete och eventuellt anpassa villkoren därefter. Vi ser bland annat över hur vi skulle kunna ha ett tätare samarbete med återbruksaktörer, både vad gäller material till våra återställanden, men också för att få en kanal för de material vi i vår tur ofta står med efter en större skada som kanske inte ska återställas. 

Cecilia Bergner, Kommunikation & Hållbarhet Länsförsäkringar:

– Några speciella regler finns inte annat än att byggande ska ske med rationella metoder och material. En naturlig del i skaderegleringen är att begränsa skadans omfattning. Det kan göras genom att återanvända oskadade byggnadsdelar och använda material som har nedmonterats och som går att återmontera. Det kan gälla vitvaror och annat som inte förstörs när man frilägger en skada.

– Kommer det ut återvunnet byggnadsmaterial på marknaden som uppfyller de krav som ställs av myndigheter och branschorganisationer, är vi positiva till att det används. Eftersom det är vår skadekund som är beställare av allt arbete i ett skadeärende kan vi inte bestämma vilka materialval som ska göras, men vi kan informera kunden om olika alternativ som finns. 

– Länsförsäkringar håller på att ta fram ett system för att redovisa klimatpåverkan av en byggnadsskada. När det är framme, kan vi påvisa klimatpåverkan mellan olika material direkt i skaderegleringen med kunden.

Håkan Franzén, Hemmets försäkringsexpert Trygg-Hansa:

– Det är idag relativt svårt att få tag på byggnadsmaterial för återbruk och framförallt i de volymer vi behöver. Skulle något gå fel och man måste komplettera med till exempel ett golv, kan det bli svårt. Reparationen riskerar då att stanna av eller så får man riva ut materialet och lägga nytt.

– Byggnadsmaterial är relativt billigt i förhållande till arbetskostnaden. Det är därför svårt att rent ekonomiskt räkna hem användning av återvunnet material – dels krävs en arbetsinsats för att hitta material i den mängd som behövs, dels kan materialet behöva anpassas. Här står inte ekonomiska överväganden i överensstämmelse med det vi måste göra för klimat och miljö. För att vi ska lyckas att få in kretsloppstänket måste hantering och handel med byggnadsmaterial utvecklas.

– Det finns också en risk att vi med återvunnet material bygger in smitta i form av svamp, mögel eller skadedjur. Det räcker med att en virkesbit är kontaminerad, så kan det sprida sig i hela huset. Man måste hitta saneringsmetoder så att vi inte riskerar att bygga ”sjuka hus” genom att använda byggnadsmaterial som vi inte vet var det kommer ifrån. 

– Entreprenören som åtgärdar en skada står för garantin för reparation och återuppbyggnad i tio år enligt konsumenttjänstlagen. De har genom den konsumenträttsliga lagstiftningen ett mycket långtgående ansvar och vågar inte chansa, eftersom det kan bli väldigt kostsamt. Entreprenörer vill därför jobba med nya material.

– Det är viktigt att försäkringsbolagen jobbar med klimat- och miljöfrågor, men kunderna är i allmänhet inte positiva till att vi reparerar och bygger deras hus med begagnat material. Det är en uppförsbacke att få dem att acceptera återbruk. Trygg-Hansa har i många år försökt utveckla teknik för att delreparera badrum, det vill säga bara reparera runt själva skadan. Med de branschregler som finns idag tvingas vi riva hela badrummet, vilket innebär att vi till cirka 80 procent river ut sådant som är oskadat.

Samverkan krävs för mer återbruk

Vasakronans lokalkontor i Sundbyberg är ett pilotprojekt för återbruk i kontorsmiljö. Foto: Anders Bobert.

Centrum för cirkulärt byggande, CCBuild, är en branschgemensam satsning för att utveckla en metodik för storskaligt återbruk av byggmaterial. Sedan starten 2015 har en rad projekt genomförts med fokus på återbruk och cirkularitet i bygg- och fastighetssektorn, bland annat kontor för IVL, Länsförsäkringar i Västerbotten och Vasakronan i Sundbyberg.

Samverkan mellan olika aktörer är en utmaning för att öka återbruket i byggbranschen, understryker arkitekt Björn Johansson, White Arkitekter, som varit med och utvecklat CCBuild.

– Det är många som tar ansvar i ett byggprojekt, allt från arkitekter och konstruktörer till entreprenörer och materialleverantörer, och alla vill ju ha beprövade lösningar. Till det kommer banker och försäkringsbolag och så förstås slutkunden som ska ha ett ord med i laget. Så återbruk av byggnadsmaterial är något som hela branschen, inklusive banker och försäkringsbolag, måste samverka runt. Det är en stor och komplex fråga som säkert kommer att diskuteras i många år framöver. 

Trögt med återbruk i byggbranschen? Här är några anledningar:

  • Hantering och handel med begagnade byggvaror måste utvecklas för att ”kretsloppstänket” ska etableras inom byggande och renovering.
  • Eftersom entreprenörer enligt konsumenttjänstlagen står för tio års garanti för reparationen och återuppbyggnad av skadade byggnader, väljer många att använda nya material.
  • Byggmaterial står för en mindre del av kostnaden än arbetet med renovering – om det tar lång tid att hitta material och anpassa för ett nytt sammanhang, kan återbruk bli svårt att räkna hem ekonomiskt.
  • Det kan vara knepigt att få tag på större volymer av byggnadsmaterial för återbruk.
  • Återbruk kan innebära en risk att få in kontaminerat material i en byggnad – det behövs metoder för kontroll och vid behov även sanering.
  • Ökat samarbete mellan försäkringsbolag och återbruksaktörer behövs – både för att få tag på material och för att kunna leverera byggvaror för återbruk när en skada åtgärdas.
  • Branschregler för bland annat våtrum innebär att även intakt material måste rivas ut vid en vattenskada.
  • Kundernas attityd påverkar – försäkringstagare vill i allmänhet ha nya material när en skada i bostaden ska åtgärdas.

 

Visste du att… 

  • Varje år genereras omkring nio miljoner ton icke-farligt bygg- och rivningsavfall, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av Sveriges hela avfallsmängd.
  • Tusentals ton av det kasserade materialet håller så hög kvalitet att det mycket väl skulle kunna fortsätta användas.
  • Endast ett tiotal ton av bygg- och rivningsavfallet återvinns idag via återvinningscentraler.
  • Materialvärdet som årligen försvinner ur svensk ekonomi på grund av att byggprodukter inte återanvänds, beräknas uppgå till cirka 19 miljarder kronor.
  • Enligt EU:s avfallsdirektiv ska 70 procent av icke-farligt bygg- och rivningsavfall förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas från och med halvårsskiftet 2020.

Källor: Avfall Sverige, CCBuild, Miljödepartementet