Introduktion

Naturens tjänster är livets grundbult

Naturens ekosystem består av allt levande samt deras livsmiljö inom ett visst område. Här lever djur och växter tillsammans, är beroende av varandra och påverkar varandras livsmiljöer. De ekosystem som finns i urbana miljöer utgörs av vatten- och grönområden som finns i staden, exempelvis parker, grönområden, vatten, stränder, kajer, gårdar, allmänna platser, gator och gångstråk. 

Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor. I den bebyggda miljön kan det handla om ekosystemens förmåga att rena luft, rena vatten, ta hand om dagvatten, jämna ut höga temperaturer, minska buller och erbjuda rekreativa och hälsosamma miljöer.

Ekosystemtjänster är ett sätt att beskriva nyttan och värdet med naturområden. De är nödvändiga för vår välfärd och bidrar till vår livskvalitet. Ändå tar vi de ofta för givna. Genom att se, förstå och värdera de tjänster som våra ekosystem ger, kan den bebyggda miljön bli mer hållbar, hälsosam och attraktiv.

Ekosystemtjänsternas fyra kategorier

Det är vanligt att dela in ekosystemtjänster i fyra kategorier:

  • Försörjande tjänster är de nödvändiga varor som produceras av ekosystem, exempelvis matproduktion, dricksvatten, trä till byggmaterial, bioenergi. Dessa kallas också för samhällets resursbas.
  • Stödjande tjänster utgör grundläggande system exempelvis solens energi, fotosyntes, luft och atmosfär, vattnets kretslopp, biologisk mångfald, bildning av jordmån. Dessa kallas också för ekosystemets ”underleverantörer”.
  • Reglerande tjänster är nyttan för människan av ekosystem, exempelvis bullerreglering, luftrening/luftkvalitet, vattenrening, pollinering, klimatreglering. Dessa kallas också för naturens egen ingenjörskonst.
  • Kulturella tjänster är platser för sociala interaktioner och de tjänster som påverkar vår hälsa och vårt välbefinnande, exempelvis friluftsliv, hälsa, naturarv och turism.
 
Varför satsa på ekosystemtjänster?

Viktiga ekosystemtjänster i stadsmiljön

Ekosystemtjänster som begrepp blir allt viktigare i stadsutvecklingen i syfte att etablera mer naturbaserade lösningar i staden för att lösa problem som är kopplade till urbaniseringen. Naturen kan utnyttjas genom att planera mer gröna ytor, såsom parker, gröna tak och väggar, regnträdgårdar, träd, växtbäddar på gårdar med mera.  Även blå ytor, exempelvis våtmarker, dagvattendammar, vattenlevande växter erbjuder viktiga ekosystemtjänster i den byggda miljön.

Genom att utnyttja ytor på flera olika sätt samtidigt, kan man lösa flera behov och problem på en och samma plats, det vill säga bidra med många olika ekosystemtjänster samtidigt.  Exempelvis träd, grönområden, vattendrag och dammar jämnar ut höga temperaturer i staden samtidigt som de hanterar och fördröjer ökande vattenmängder. Dessa ytor kan vara viktiga vid en framtida klimatomställning, men också ge andra värden som exempelvis rekreation om de är strategiskt planerade i staden och integrerade med bebyggelsen.

För att den urbana grönskan ska göra stor nytta behöver de grundläggande ekologiska processerna fungera bra.  Bland annat behöver den biologiska mångfalden vara hög, vilket betyder att det ska finnas hög variation av olika levande arter.

Ekosystemtjänster i bebyggelse

 

Bilden visar exempel på hur en och samma plats kan erbjuda olika ekosystemtjänster. Illustration: Magnus Petersson, Cloudberry. Källa: C/O City. 

Fördjupning

• C/O City (2014) Ekosystemtjänster i stadsplaneringen – en vägledning

Fördelar med investeringar i naturbaserade lösningar

En fastighets ekonomiska värde har potential att öka om man gör kloka investeringar i naturbaserade lösningar. Både vid nybyggnation och vid renovering av befintliga fastigheter är det viktigt att planera vilka ytor som är lämpliga för detta och vilka nyttor som det kan ge. Ju fler funktioner och nyttor som ytorna kan leverera desto högre värde för platsen.

 En bostadsrättsförening som till exempel har problem med översvämningar på innergården vid kraftiga skyfall och samtidigt behov av mer sittplatser och grönska, behöver både en bättre hantering av dagvatten och en bättre utemiljö. Dessa behov kan lösas genom att bygga om innergården genom någon typ av naturbaserad lösning som kan möta bägge behoven samtidigt. Nyttan med investeringen är då att den levererar ekosystemtjänster i form av exempelvis skydd mot skyfall, samtidigt som den ger ökad hälsa och rekreation för de boende. Utöver detta uppkommer även ett antal andra ekosystemtjänster, såsom ökad biologisk mångfald, vattenrening, pollinering med mera. 

Att investera i gröna och blå ytor kan också vara ett sätt att möta krav från kommun och certifieringssystem, vilket i sin tur kan motivera investeringen och leda till ökat värde för fastigheten.

Fördjupning

• Andersson J och Green J (2018) Varför investera i gröna lösningar med hög biologisk mångfald? IVL-rapport B2297

 
Ekosystemtjänster vid befintlig bebyggelse

Vad kan du göra som fastighetsägare?

Som fastighetsägare har man möjlighet att bidra till fler urbana ekosystemtjänster. Genom att analysera ekosystemtjänster kan man se vilka nyttor investeringar och bevarande i gröna ytor och vattenytor (blå ytor) kan bidra med.

Med hjälp av det Excel-baserade verktyget Grönytefaktor, som utvecklades i Tyskland under 1990-talet, kan man göra första analysen och se hur stor del av tomten som egentligen är eko effektiv, det vill säga hur många ekosystemtjänster den medverkar till. För att beräkna grönytefaktorn delas ekoeffektiv yta i kvadratmeter med hela tomtens yta i kvadratmeter. Grönytefaktorn beräknas som ett genomsnittligt värde för fastighetens eller fastigheternas yta.

Funktioner vägs samman

Med ekoeffektiv yta menas alla gröna- och blå ytor som har positiv betydelse för platsens ekosystem och ekosystemtjänster. Faktorer som vägs in i grönytefaktorn är biologisk mångfald, pollination, dagvattenhantering och mikroklimat, bullerdämpning samt kultur, rekreation och hälsa.  En yta kan leverera många tjänster och kan därmed ha flera kvaliteter kopplade till sig. Exempelvis kan en grupp med träd bidra till biologisk mångfald, dämpa buller, reglera temperaturen och ta hand om dagvatten. Alla funktioner tilldelas en faktor och en area. Varje grön- och blåyta får poäng efter hur många av dessa kvaliteter den kan leverera samt hur stor den är. Dessa värden multipliceras och räknas ihop för att få fram den ekoeffektiva ytan.

Bygg vidare på stadens ekosystemtjänster

Om din fastighet ingår i en större planprocess finns det även andra metoder, verktyg och hjälpmedel för att värdera ekosystemtjänster. Metoderna har fokus på stadens planeringsprocesser och där är enskilda fastighetsägare eller bostadsrättföreningar kanske mest delaktiga som intressenter. Dock kan resultatet och utfallet från processerna användas som ett underlag när det sedan är dags att titta på den egna fastighetens möjlighet att bidra till eller bygga vidare på stadens ekosystemtjänster. Metoderna kan också med rätt kompetens och vägledning anpassas för den enskilda fastighetsägarens behov. Läs mer om de metoderna i kapitel “Ekosystemtjänster i stadsplaneringen”.

Fördjupning

Mall för grönyteberäkning i Stockholms Stad

• Miljöbyggprogram syd verktyg för grönytefaktor på kvartersmark, arbetstabell grönytefaktor

Malmö Stad Stadsbyggnadskontorets beräkningsmodell

•  Urbana ekosystemtjänster – Låt naturen göra jobbet C/O City i Norra Djurgårdsstaden 2014

 
Ekosystemtjänster vid nybyggnation

Ekosystemtjänster i byggprocessen

Att integrera ekosystemtjänster i bostadsbyggandet är en viktig del av hållbarhetsarbetet i stadsbyggnadsprocessen. Nya bostäder byggs ofta i tätbebyggda miljöer. Vad befintliga ekosystemtjänster som gröna och blå ytor bidrar med på platsen och hur de kan bevaras och förstärkas, bör analyseras redan i ett tidigt skede av byggprocessen. Samtidigt är det också viktigt att se över vilka värden som det finns ytterligare behov av och vad som behöver tillföras. Att anlägga gröna tak, plantera blommande växter, buskar och träd och skapa odlingsmöjligheter är bara några exempel på hur man kan arbeta med ekosystemtjänster.

Bevara och förstärk befintlig natur

Två exempel på företag som har analyserat ekosystemtjänster på fastighetsnivå är NCC och Riksbyggen. Med hjälp av egna system och bedömningsverktyg analyserar man hur ytor kan användas på ett mångfunktionellt sätt. Därmed går det att ta hänsyn till såväl stadens behov av grönska som fastighetsägarens och brukarnas behov. Deras planering av ekosystemtjänster börjar redan vid markförvärv och markanvisningar. Det övergripande målet är att redan befintliga ekosystemtjänster ska utgöra en grund för utformningen av bebyggelsen. Det är alltså viktigt att ta reda på vilka åtgärder som behövs genomföras för att bevara, förstärka, kompensera eller addera ekosystemtjänstvärden.

Tabellen visar exempel på ekosystemtjänster som kan appliceras för odlingsbar mark och för färskvatten (Källa: Riksbyggens verktyg).

Odlingsbar mark

Färskvatten

Gröna tak Anläggning av våtmark
Kolonilotter

Undvika material som avger farliga ämnentill vatten (t.ex. koppar)

 Gårdsodling

Minska risk för förorening

Fasad på balkonger anpassade för odling

Minska vatten som rinner över hårdgjord yta och maximera vatten som rinner igenom växtlighet

 Växthus på balkong

Anläggning av diken längs med vägar och uppbyggda områden

 Vertikala växthus, fristående eller i fasad

Lokal rening och återanvändning av gråvatten

 Avloppsvatten kan användas tillsammans med organiskt avfall för att producera biogas     

 

Kompensationsåtgärder i närområde        

 
Andra likvärdiga åtgärder Andra likvärdiga åtgärder

Fördjupning

Naturvårdsverket (2015) Guide för värdering av ekosystemtjänster, Rapport 6690, augusti 2015

Riksbyggen - Ekosystemtjänstanalys

• Stora aktörer integrerar ekosystemtjänster

 
Ekosystemtjänster i stadsplanering

Hållbar stadsutveckling med ekosystemtjänster 

Ekosystemtjänster är en viktig del av hållbar stadsutveckling. Planering av ekosystemtjänster bör göras tidigt i utvecklingsprocessen, exempelvis när ett områdesprogram eller en fördjupad översiktsplan tas fram i stadsplanering. Fördelen är att områdena vid denna tidpunkt är tillräckligt planerade i detalj för att kunna innehålla förslag på praktiska åtgärder och konkreta förslag, men ändå så pass övergripande att det tillåter flexibilitet och ger överblick. Det är först då man kan bedöma vilka risker som finns om dessa värden försvinner, samt identifiera vilka ekosystemtjänster som kommer att behövas när områdets funktion och förutsättningar förändras.

 Det finns olika metoder, verktyg och hjälpmedel för att värdera ekosystemtjänster. De flesta är främst utvecklade med fokus på stadens planeringsprocesser. Här nedan finns exempel på vägledningar och metoder som har utvecklats av Naturvårdsverket, men även inom andra forsknings- och utvecklingsprojekt. 

Naturvårdsverkets värderingsguide

Naturvårdsverket har tagit fram en praktisk steg-för steg-beskrivning på hur värdering av ekosystemtjänster kan fungera. Den innehåller följande sex steg:

Vad ska du använda värderingen till?

  • I ett första skede gäller det att fundera över vad man ska ha värderingen till. Värdering kan innebära olika saker beroende på vilken utgångspunkt man har.

Identifiera ekosystemtjänster

  • Välj ut och beskriv de berörda ekosystemtjänsterna i området.  Som övergripande strategi kan det vara bra att utgå från en redan färdig/fastslagen bruttolista av ekosystemtjänster, för att därefter fylla på med övriga ekosystemtjänster som finns i området.  Exempel på detta kan vara Naturvårdsverkets egen lista.

Avgränsa analysen

  • Efter att lämplig bruttolista av ekosystemtjänster har identifierats, behöver dessa beskrivas utifrån ett antal aspekter., exempelvis dessa: Finns det redan ekosystemtjänster i området och vilka platser är särskilt viktiga? På vilket sätt skapar ekosystemtjänster nytta och för vem? Är ekosystemtjänsten hotad och vilka andra ekosystemtjänster är beroende av tjänsten i fråga? 

Bestäm utgångspunkt för värderingen

  • Värderingen kan ha följande former: kvalitativt (i ord), semi-kvantitativt (i poäng- eller betygsskala), kvantitativ (i fysisk enhet) eller monetärt (i kronor). Valet av värderingsmetod beror på syftet, tillgängliga resurser och tillgänglighet indikatorer att använda för värderingen.

Tillämpa värderingsmetoder  

  • Alla metoder har sina för- och nackdelar. Fundera över vilka aspekter som är viktigast för dig att studera. Framtida förändringar i omvärlden kan påverka värdet av en ekosystemtjänst så arbeta gärna med flera scenarier där det finns både ett ”i värsta fall”- och ett ”i bästa fall”-angreppssätt. Kom ihåg att en gedigen värderingsstudie tar tid och kräver resurser.

Gör en återblick

  • När värderingen är genomförd behövs en avslutande återblick. Syftet med återblicken är att sätta resultaten i sitt sammanhang.

Fördjupning

•  Guide för värdering av ekosystemtjänster, Rapport 6690, Naturvårdsverket (2015)

C/O City ger vägledning för planering

Forsknings- och utvecklingsprojektet C/O City har tagit fram ett arbetssätt för att inkludera ekosystemtjänster i stadsplaneringen. Arbetssättet består av tre steg: identifiera, bedöma, verkställa. Genom olika utredningar och dialoger analyseras ett antal frågeställningar för varje ekosystemtjänst och planeringsnivå.

Exempelvis börjar man med att ta reda på vilka ekosystemtjänster som finns och vilka som saknas i området och identifierar vilka som är användare av ekosystemtjänsterna. En bedömning görs utifrån vad området har mest behov av eller störst nytta av att ha kvar. Frågorna anpassas till den aktuella platsens förutsättningar.  Bedömningen och värderingen leder fram till svar som måste implementeras i planhandlingar och sedan vidare i avtal och genomförande. För verkställandet krävs tydliga riktlinjer i planeringens olika instrument och dokument (inriktning i översiktsplan, plankarta, markanvisning, indikatorer).

 Fördjupning

Ekosystemtjänster i stadsplaneringen – en vägledning C/O City (2014) 

Ekosystemtjänster i stadsplanering – inspiration och praktiska tips

Värdering av ekosystemtjänster i urban grönska

För att bedöma hur mycket olika ekosystemtjänster är värda har en metod utvecklats i forskningsprojektet ”Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska”. Metoden kan användas för att bedöma hur mycket olika ekosystemtjänster bidrar till ett specifikt område och vad värdet är av dessa. Metoden hjälper också att jämföra ekosystemtjänster i olika områden och hur en förändrad markanvändning påverkar värdet av ekosystemtjänster. Målgrupp för metoden är främst stadsplanerare och konsulter som arbetar med beslutsstöd i planprocessen. Men även för beställare som upphandlar ekosystemtjänster kan det vara bra att ha en viss kunskap av detta. 

Citylab – miljöcertifiering av stadsdelar

Ett sätt att få med ekosystemtjänster i stadsutvecklingsprocessen, är via en certifiering för stadsutvecklingens tidiga och övergripande planerings­ och programskeden, alltså redan innan eller i ett tidigt skede av planprocessen då en ny detaljplan ska tas fram eller en befintlig ändras. Swedish Green Building Council (SGBC) har drivit fram en oberoende tredjepartsgranskning inom ramen för “Citylab Action”. 

I certifieringssystemet finns tre kriterier (steg) inom natur- och grönområden och de sjöar och vattendrag som finns i närheten av staden. Det första steget innehåller naturvärdesinventering för det aktuella området. Här ingår även planering av åtgärder för att säkerställa att kvalitet och naturvärde på både befintliga och nyskapade natur- och grönområden och vattenområden utvecklas och stärks.

I nästa steg ska en ekosystemtjänstanalys tas fram. Utifrån denna ska man välja ut minst fem ekosystemtjänster som bedöms som viktiga för området i stort. Projektet ska antingen förstärka eller skapa dem. Både kulturella och reglerande ekosystemtjänster ska ingå i urvalet. Dessutom ska man specificera de eventuella ekosystemtjänster som går förlorade när stadsutvecklingsprojektet genomförs. 

I det tredje steget ska man använda verktyget Grönytefaktor som metod, för att redovisa och följa upp att grönstruktur, naturvärden, spridningsvägar och ekosystemtjänster bevaras och/eller utvecklas i stadsutvecklingsprojekt genom hela planeringsprocessen. Den översiktliga Grönytefaktorn ska baseras på resultaten från ekosystemtjänstanalysen och naturvärdesinventeringen, samt eventuellt andra relevanta underlag.

Grönytefaktor för allmän platsmark

Inom forsknings- och utvecklingsprojektet C/O City har verktyget Grönytefaktor vidareutvecklats till ett Excelbaserat verktyg ”Grönytefaktor för allmän platsmark” (GYF AP), som kan underlätta planeringen av ekosystemtjänster i staden. Verktyget kan till exempel användas för att utvärdera olika förslag på ekosystemtjänster ur ett ekosystemperspektiv, följa upp arbete med ekosystemtjänster i stadsplaneringen och bidra till att skapa attraktiva boende- och vistelsemiljöer. 

Arbetet med att utveckla verktyget har pågått under flera år och har involverat flera samhällsaktörer. En andra version av grönytefaktor för allmän platsmark (GYF AP 2.0) lanserades så sent som våren 2018 (C/O City, 2018).

Verktyg för grönytefaktor på kvartersmark kan också nås via Miljöbyggprogram syd (MBPS) samt via stadsbyggnadskontoret Malmö stad. Stockholms grönytefaktor och beräkningsmall går att nå via Stockholms stad.

 
Ekosystemtjänster - strategi, upphandling, förvaltning

Analys, samarbete och långsiktighet

För att säkerställa gröna ytor och vattenytor (blå ytor) för ekosystemtjänster vid sin fastighet bör man tänka på att agera i flera steg. Det första är att analysera vad som redan finns och bör bevaras, för att sedan värdera vad som kan skapas och vad som kan ge ett långsiktigt värde. När man vet vilka ekosystemtjänster man vill ha, gäller det att identifiera ytor för naturbaserade lösningar som kan bidra med dessa.  Slutligen behövs en strategi för hur dessa ytor ska förvaltas och utvecklas över åren. 

Något som är viktigt att tänka på i alla steg, är att det är levande lösningar man beställer; karaktären och behovet av skötsel kommer att variera över året och åren. Hur många ekosystemtjänster som kommer att genereras beror på området, men framförallt är det viktigt att ta hänsyn till er egen och användarnas behov för att lösningen ska bli långsiktig.

Handla upp rätt kompetens

För att hantera ekosystemtjänstanalyser och -strategier behövs god kunskap om ekologi och ekosystemens komplexa funktioner. Även kunskap om planprocess och/eller anläggning och byggande är viktig. Landskapsarkitekter, ekologer, biologer och miljövetare är exempel på yrkesgrupper som kan arbeta med ekosystemtjänster i allt från ekosystemtjänstutredningar till strukturplaner och gestaltning. Beroende på vilka ekosystemtjänster som är aktuella i det enskilda fallet krävs samarbete med olika fackområden och experter inom buller/akustik, luftmiljö, stadsklimat och dagvatten/hydrologi med mera.

Arbetet med att identifiera ekosystemtjänster kan omfatta dialog med många intressenter, vilket innebär att kommunikatörer och workshopledare också kan bidra med viktig kompetens.

Bygg vidare på det som finns

När man bestämt att man vill upphandla ekosystemtjänster, kan man i många fall utöka eller bygga på den ekologiska inventeringen som idag utförs i tidigt skede. Den ekologiska inventeringen kan exempelvis utökas till en ekosystemtjänstutredning eller ekosystemtjänstanalys där ekosystemtjänster identifieras, analyseras och värderas. Den kan få stort stöd i andra utredningar som också tas fram tidigt, exempelvis kring översvämningsrisker, dagvatten, lokalklimat (solförhållanden, vind, strålningstemperaturer och värmeöar) och sociala behov (värden och omtyckta platser, brister i grönstruktur och tillgänglighet etc.).

En ekosystemtjänstutredning bör innehålla följande steg:

  • Identifiera befintliga ekosystemtjänster
  • Utred känslighet och hot
  • Identifiera åtgärder för att bevara eller skapa ekosystemtjänster
  • Värdera ekosystemtjänsterna i projektet

En ekosystemtjänstutredning kan resultera i en ekosystemstrategi för fortsatt arbete. En sådan bör besvara hur dessa värden ska tas till vara, vilka ekosystemtjänster som är viktiga att bevara och utveckla, vilka ekosystemtjänster som kommer att förloras och hur detta i så fall kan kompenseras.

Flera av de tidigare nämnda metoderna, som nämndes i avsnittet Ekosystemtjänster i stadsplaneringen, kan användas för att genomföra en ekosystemtjänstutredning.

Tänk genom hela arbetsprocessen

När man har tagit beslut om investering i någon typ av grön lösning, på eller vid en fastighet, är det viktigt att tänka igenom arbetsprocessen för att få ett lyckat slutresultat.  Lärdomar från en genomförd utvärdering i Malmö visar att ett lyckat slutresultat är beroende av:

  1. en tidig samverkan mellan samtliga aktörer genom hela processen.
  2. en tydlig och tidig vision och målbild som följer med och kommuniceras i alla led under hela vägen från idé till förvaltning.
  3. en noggrann kunskapsöverföring vid eventuellt personalbyte
  4. att i god tid och innan anläggningen är på plats skapa en tydlig ansvarsfördelning för drift och driftorganisation.
  5. engagerade, kunniga och kompetenta medverkande.

Överföring av visioner och kunskap

I en traditionell byggprocess är det många steg från idé till färdig anläggning. I alla olika skeden finns risk för att personer byts ut och information försvinner. Det är av stor vikt att den som utformar vegetationen kommunicerar målbilden till den som ska sköta anläggningen, hur den är tänkt att utvecklas och varför. Överföringen av visioner och kunskap från övriga aktörer till drift- och skötselpersonal är viktig för att anläggningar långsiktigt ska kunna leverera önskade ekosystemtjänster. Detta kan säkerställas till exempel med bygghandlingar och skötselplan/skötselinstruktioner. Tydlig, tidig och tät samverkan med den kommande eller utsedda driftorganisationen har visat sig vara viktig för att ge gott slutresultat.

 
Ekosystemtjänster - tips och erfarenheter

Lär av andras exempel och erfarenheter

För att ta del av andras erfarenheter och se exempel på investeringar i naturbaserade lösningar, klicka på länkarna nedan:

 

Ekologigruppen genomförde under våren 2017 en webbinarie-serie i fyra delar där de delade med sig av erfarenheter av att arbeta med ett ekosystemtjänstperspektiv från kommunövergripande skala till detaljerad utformning:

Grundkurs och gestaltning av ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster i ÖP, FÖP och DP