Tilläggsisolera huset – praktiska tips om hur du gör

Drar det kallt från väggarna vintertid? Är det för varmt på sommaren? Då kanske du funderar på att tilläggsisolera huset. Men det gäller att tänka efter före och välja rätt material och metod. Här kan du ladda ner 30 sidor handfasta tips för en lyckad tilläggsisolering.
Publicerat: 2019-06-27

Det är en sak att bestämma sig för att göra något åt isoleringen i sitt hus, och en helt annan att veta hur man gör. Därför har Kommunförbundet Stockholms Län (KSL), med finansiering av Energimyndigheten, tagit fram skriften ”Att tilläggsisolera hus – fakta, fördelar och fallgropar” med mängder av handfasta tips och illustrationer på hur man går tillväga.

Ta hjälp av energi- och klimatrådgivningen 

Första steget är att fundera på vilka förutsättningar ditt hus har. Finns det utrymme för isolering och är det tekniskt möjligt? Hur kommer det att påverka husets utseende och behövs det bygglov om exteriören förändras? Ett första steg kan vara att ta kontakt med kommunens kostnadsfria energi- och klimatrådgivning.

Hur tilläggsisolering går till rent praktiskt beror förstås på husets konstruktion och var det ”läcker” mest värme. Det kan ofta löna sig att tilläggsisolera vind eller yttertak, speciellt om taket ändå måste ses över.

Se upp för fukt 

En av de största riskerna vid tilläggsisolering är fukt – det gäller att välja material och metoder som passar huset och som inte leder till fuktskador.

Om man gör en invändig isolering och sätter en så kallad ångspärr innerst, måste allt material bakom ångspärren vara torrt när det sätts på plats. Fukt från människor, matlagning, badrum med mera ”vandrar” i huset och därför är det inte alltid lämpligt att ha någon ångspärr.

 Läs mer i ”Att tilläggsisolera hus – fakta, fördelar och fallgropar” som finns att ladda ner här nedan.

Checklista inför en tilläggsisolering

  1. Befintlig konstruktion. Vilken isoleringsgrad har befintlig konstruktion gällande tak, väggar, grund och fönster? Förhoppningsvis går detta att hitta i gamla konstruktionsritningar, om inte kan man vara tvungen att öppna konstruktionen för att titta 
  2. Köldbryggor och material. Hur ser köldbryggor ut och vilka material består de av? Titta i gamla konstruktionsritningar. Det är också klokt att termografera byggnaden (under uppvärmningssäsongen) för att hitta köldbryggorna. Vid en termografering går det också att lokalisera eventuella otätheter. Även här kan man vara tvungen att öppna konstruktionen för att titta om ingen dokumentation finns.
  3. Lufttäthet. Hur säkerställs lufttätheten? Ju mer isolerad byggnaden är desto viktigare är lufttätheten. På något sätt måste det finnas en tätning som förhindrar varm och fuktig inneluft att tränga ut i kallare konstruktionsdelar. Luftläckage som behöver tätas går ofta att lokalisera genom termografering.
  4. Ventilation. Hur säkerställs ventilationen i byggnaden? Det är inte säkert att en tidigare självdragsventilation är tillräckligt efter en tilläggsisolering då byggnaden blir tätare. 
  5. Fukt. Finns det problem eller kommer eventuella problem med fukt att uppstå i konstruktionen? För att kunna svara på detta bör en fuktsakkunnig rådfrågas. En lista på diplomerade fuktsakkunniga finns på fuktcentrums hemsida.

Källa: Guide Tilläggsisolering, Informationscentrum för hållbart byggande