LCA av byggsystem visar klimatpåverkan

År 2045 ska nettoutsläppen av växthusgaser vara noll enligt Sveriges miljömål. För byggsektorn, där material och byggande idag kan ge större utsläpp än uppvärmning, finns stora möjligheter att få ner koldioxidutsläppen. Det visar en IVL-rapport om olika byggsystem.
Byggkranar

Klimatfrågan är en av vår tids stora ödesfrågor och något som berör alla. När det gäller byggande och boende, har stora kliv tagits för att minska koldioxidutsläpp som är relaterade till uppvärmning av fastigheter och idag står byggmaterial och byggande för större utsläpp än uppvärmningen. Men det finns stora möjligheter att begränsa miljöpåverkan oavsett vilket byggmaterial som används, skriver Martin Erlandsson, IVL Svenska Miljöinstitutet, i rapporten ” Olika byggsystem av betong och trä där mix av material inklusive stål ger klimatfördelar”.’

LCA visar miljöprestandan

Beställare och byggherrar fattar många beslut som får bäring på framtiden – val av material och produktionssätt påverkar byggnadens miljöprestanda, det vill säga hur den påverkar den yttre miljön under sin livscykel.  Men med hjälp av en livscykelanalys, LCA, går det att redan på planeringsstadiet se konsekvenserna av olika val när det gäller klimatpåverkan, försurning, övergödning, marknära ozon, ozonnedbrytning och resursanvändning. Inom EU finns gemensamma metodanvisningar för LCA både när det gäller byggnader och byggmaterial.

Analys av olika byggsystem

IVL- rapporten redogör för klimatpåverkan från ett flerbostadshus där materialen genomgått en LCA-studie (livscykelanalys). Studien baseras på ett referenshus i Hökarängen i Stockholm och jämför byggande i betong, massivt trä och blandkonstruktioner med betong, trä och stål. I analysen ingår livscykeln för fem olika byggsystem när det gäller utvinning av material, materialtillverkning, byggproduktion, fast inredning, transporter, bruksskedet och en tänkt framtida rivning av byggnaden.

Ställ krav med miljöcertifieringssystem

Idag finns ingen lag som kräver att fastigheter ska klimatdeklareras, men det kan vara på väg; på uppdrag av regeringen har Boverket lämnat förslag om obligatorisk klimatdeklaration av byggnader till 2021 /länk/.  Marknadens frivilliga arbete med miljöcertifiering av byggnader – BREEAM, LEED, Miljöbyggnad, Noll CO2 och FEBY18 – har drivit på utvecklingen av miljö- och klimatberäkningar med LCA. Genom att använda något av de miljöcertifieringssystem som finns, kan beställare och byggherrar redan idag ställa klimatkrav på det som byggs.

Vad kan du som beställare göra för att förbättra byggnaders miljöprestanda?

Här är slutsatserna från rapporten ”Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus – LCA av fem byggsystem”

Beställ klimatförbättrad betong

  • En mycket viktig åtgärd, oavsett vilket byggsystem som används, är att välja klimatförbättrad betong. Sådan finns redan idag att köpa på den svenska marknaden utan att gjutcykeln påverkas på ett betydande sätt. Sedan går det att beställa ännu bättre betong ur klimatsynpunkt, men det kräver en dialog mellan betongleverantören, konstruktören och entreprenören.

Välj de klimatmässigt bästa produkterna för de stora materialgrupperna

  • I studien visas att det finns stora klimatförbättringar att göra vid inköp genom att välja rätt leverantör och produkt för viktiga materialgrupper. Exempel på detta frän studien är armering och glasullsisolering där det visade sig finnas stora skillnader mellan produkter från olika leverantörer. Denna åtgärd gäller oavsett material eller valt byggsystem

Välj förnybara bränslen för transporter

  • På samma sätt finns stora klimatvinster att göra genom att välja transport på järnväg alternativt med lastbilstransport med förnybara bränslen, t.ex. HVO, när prefabricerade byggsystem väljs.

Undvik långa transporter av material och komponenter

  • Även om förnybara drivmedel används för transporter av material och komponenter till byggplatsen, är det också̊ viktigt att undvika alltför långa transporter av material och komponenter som står för en stor andel av byggnadens vikt. Detta är framför allt viktigt att tänka på när det gäller de stora stommaterialen.

Håll koll på energianvändningen på byggplatsen

  • Omfattande användning av dieseldrivna maskiner på en byggplats innebär också förhållandevis stor klimatpåverkan. I studien syns framför allt att användning av dieseldriven mobilkran kan ha stor påverkan. En elektrifiering av byggarbetsplatsens fordon kan vara ett sätt att förbättra. I den mån det går att köpa förnybart bränsle, (såsom HVO) för fordon på byggarbetsplatsen, så minskar klimatpåverkan påtagligt. Det är också viktigt att minimera drift av alla fordon samt att använda energieffektiva bodar.

Välj beläggning på balkonger med låg klimatpåverkan med hänsyn till underhåll

  • Historiskt sett har det funnits problem med betongbalkonger men de bedöms vara hanterade idag. För träbaserade byggsystem är klimatpåverkan till följd av balkongunderhåll något som behöver beaktas. Att hitta lösningar med lägre klimatpåverkan och lägre underhållsbehov än dagens lösningar är här viktigt.

Räkna på klimatpåverkan i varje enskilt byggprojekt

  • Varje byggprojekt är unikt och därmed även vilka förbättringsmöjligheter som är viktigast för att minska klimatpåverkan. Även om ovanstående listade förslag bör beaktas i projekt, så kan det för det unika projektet vara något annat val som kan påverka projektets klimatpåverkan mycket. Därför är det angeläget att klimatberäkningar görs tidigt i projekteringen så att de viktigaste åtgärderna för just ert projekt tidigt kan identifieras och därmed genomföras för att minska byggskedets klimatpåverkan. Valda tekniska lösningar i byggskedet kommer dock att påverka byggnaden under dess livscykel, varför en förbättringsanalys alltid bör omfatta hela livscykeln.

Öka kompetensen om klimatpåverkan i hela värdekedjan

  • För att kunna identifiera och genomföra de viktigaste och mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska klimatpåverkan från enskilda byggprojekt, krävs en allmän kompetenshöjning samt samverkan mellan alla aktörer i värdekedjan. Detta gäller inte minst vid upphandling.

Text: Madeleine Appelgren