Krönika: "Felplanerade bostadsrätter ökar resursslöseri."

Bostadsrenoveringar omsätter stora belopp och resurser. Forskaren Paula Femenías lyfter i sin krönika fram en studie som visar att det faktiska inre underhållet är 40 procent högre än normalt i moderna bostadsrätter. Både yrkesfolk och privatpersoner behöver bli mer medvetna om problemet.

Det finns en mörk sida av hushållskonsumtion som vi talar för lite om. Det är bostadsrenoveringen. Där finns en osynliga miljö- och klimatpåverkan inbyggd i utvinning, produktion och transporter av material. Samtidigt som energianvändningen minskat i bruksfasen för nya energieffektiva bostadshus så får den inbyggda energin i material en allt större betydelse.

Tonvis slängs och bränns

Home-makeover och bostadsrenoveringar omsätter stora belopp och resurser. Inom EU räknar man med att upp mot 10 miljoner ton möbler slängs bort varje år och att nästan allt bränns upp. I Sverige har vi märkt en ökad mängd av grovsopor.

I en studie av 315 moderna bostadsrättslägenheter visar det sig att kök, sanitetsporslin, parkettgolv, innerdörrar och vitvaror byts ut långt innan de uppnått sin fulla livslängd. Det faktiska inre underhållet är 40 procent högre än vad som borde vara normalt om materialen fått sitta kvar livslängden ut. Detta inre underhåll är i storleksordningen av det yttre underhållet för ett flerbostadshus under samma period.

Personlig prägel, dålig kvalitet och fel planlösning

Men varför renoverar man? Många bostäder renoveras inför en försäljning och sedan igen när den nya ägaren tar över, för att man vill ha en personlig prägel. En del bostäder renoveras direkt efter att de byggts.

Vår studie visar också att en del renovering drivs av att moderna bostäder inte är ritade och byggda så som de boende vill ha dem. De boende vill ha en annan utformning på köken, fler rum för familjen eller skapa bättre utnyttjande av yta. Många klagar också på att material och vitvaror inte har den standard som de vill ha, eller att de helt enkelt slits i förtid.

Nytt har ofta kortare livslängd

Renovering av bostäder räknas som sagt som hushållskonsumtion. Alla som vill renovera borde först fundera mer över om de kan laga och reparera. Kan det gamla köket, parketten eller vitvaran säljas och återbrukas? Tänk på att nya material och inredningar ofta har kortare livslängd än äldre.

Som konsumenter bör vi informera oss om miljö- och klimatpåverkan från de material vi köper och tänka igenom så vi får en långsiktigt hållbar och materialsnål lösning som går att återbruka. Minimera användningen av plast och metall, leta efter biobaserade material. Försök att använda lokalt producerade material och produkter.

Cirkulära lösningar med återbruk

Marknaden och regelverket måste naturligtvis också ta sitt ansvar. Sverige har under året antagit en klimatlag som kommer att sätta större fokus på vilka material vi bygger med ur ett livscykelperspektiv. Klimatdeklarationer av nya byggnader är att vänta 2020. Marknaden och våra beslutsfattare måste också skapa sig bättre kunskap om de boendes behov för att alla gemensamt skall kunna skapa förutsättningar för bättre bostäder och mer cirkulära lösningar med återbruk både vid nybyggnad och renovering.

Spara och bevara - du kan ha en designskatt

Så här på Black Friday måste vi ställa oss frågan om vi kan utmana normen att ständigt förändra och köpa nytt. Hoppa istället på trenden för återbruk och varsam renovering. Tidlös design håller. Har du ett äldre platsbyggt kök kvar? Var stolt över det och uppgradera det istället för att byta ut. Allt fler uppskattar 1950-talets bostadsarkitektur och snart är säkert 1970-talet inne igen.

Och måste du ändå byta ut: ta reda på ditt hus historia och läs på om den arkitekturepok som din bostad representerar. Vad var det för kvaliteter man byggde in? Kanske har du en riktig designskatt hemma som snart är het på Hemnet?

Tänk på, att så sent som in på 1960-talet såg man inget värde i Göteborgs landshövdingehus. Idag är det nog få som inte ser de äldre arbetarbostäderna som attraktiva. Att byta ut originaldetaljer i den typen av 1800- och 1900-tals bebyggelse, det tycker nog de flesta är en dum idé.

Text: Paula Femenías, Docent vid Chalmers, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Byggnadsdesign