Veckokrönika: Plötslig händer det – om du vill

Hållbarhetsfrågan är en balansräkning mellan både känslor och ekonomi. Det måste finnas en vilja att förändras och det måste finnas en möjlighet, någon som visar hur man går tillväga.
Publicerat: 2018-02-16

VECKANS JOHAN

Då Informationscentrum för hållbart byggande..

... har som uppdrag att främja ett mer hållbart byggande ligger det nära till hands att fundera på frågan ”vad får det att hända?”. Naturligtvis är det en komplex fråga som inte har ett svar, utan det är en kombination av orsaker och ibland kanske rent av tillfälligheter.

Jag tror att man måste ha två perspektiv i huvudet samtidigt. Det första är att det måste finnas en vilja, en drivkraft till att förändras. Det andra är att det finns en möjlighet, eller att man kan få vägledning till hur man går tillväga.

När det gäller viljan...

... är det lätt att gå i fällan och säga, ”det är pengarna som styr”. Jag är övertygad om att det är en för enkel förklaring. Speciellt när det gäller frågor som hållbarhet och vårt framtida klimat. Jag vill hävda att hållbarhetsfrågan alltid är en balansräkning där både känslor och ekonomi finns med. Låt mig ta några exempel.

I slutet av maj förra året infördes en förordning som säger att handeln ska informera om plastbärkassarnas miljöpåverkan och fördelarna med en minskad förbrukning. Jag tror att få av oss kommer ihåg att förordningen infördes, däremot att vi fick frågan ”vill du köpa en påse?”. Det finns exempel på att försäljningen av plastbärkassar har minskat med 70% i vissa butiker. 

"Plötsligt hände det! Inte var det med ett ekonomiskt incitament. Visserligen kostar en plastpåse 2 kr, men det var inte det som gjorde att vi ändrade beteende."

Jag minns att jag själv såg några inslag på TV där man visade effekterna av plast i haven och fick en ”klump i magen”. Min minnesbild, rätt eller fel, är att vi på bara några veckor blev tveksamma till att använda plastbärpåsar. Plötsligt hände det! Varför? Inte var det med ett ekonomiskt incitament. Visserligen kostar en plastpåse 2 kr, men det var inte det som gjorde att vi ändrade beteende.

Ett annat exempel är källsortering...

...av hushållsavfall. Något som jag tror de allra flesta gör idag. Historien är sann och kommer från tiden när kommunerna precis började införa källsortering. I detta fallet hade en familj ett sommarhus i en kommun som hade infört sortering av hushållsavfall och var permanentboende i en som fortfarande slängde allt i samma tunna.

Vi känner alla till att förändring är svårt och sommargästerna tyckte att det var otroligt jobbigt att behöva källsortera! Sagt och gjort, lösningen blev att man slängde allt i en påse och tog med den till hemkommunen och slängde den där. Visst, det är ett extremt exempel, och lite roligt, men det är inte det som är poängen. 

Idag sorterar de flesta av oss hushållsavfallet. Det känns konstigt att slänga ett bananskal i behållaren för plast. Varför känns det så? Vi har inte direkt ekonomiska incitament för att göra det, och i exemplet med den motsträviga sommargästen så la hen mycket jobb på att ”lösa problemet”.

Visst, det finns säkert en lagtext eller förordning som säger att vi är tvungna att vara hållbara, men är det därför vi på relativt kort tid vant oss vid att sortera och kånka tidningar, plast, plåt och annat till återvinningsstationen? Nej, vi gör det för att det känns rätt och vi vill göra rätt.

Har jag med detta resonemang...

... hamnat väl långt bort från hållbart byggande? Jag tror inte det. Tvärtom. Om vi skall lyckas att ställa om vår bransch till att bli mer hållbar måste vi lära av hur andra har lyckats ställa om. Det här är bara några exempel, men det finns massor med spännande kunskap som kan hjälpa oss att ”få det hända”.

På Informationscentrum för hållbart byggande vill vi både locka fram din vilja, din drivkraft till att förändras och se till att det finns möjligheter och vägledning till hur kan göra.

Och om du är tveksam till att det inte bara är ekonomi som styr vårt handlande så skall jag ge dig ett lästips. Nobelpriset 2017 gick till Richard Thaler på området Beteendeekonomi: läs någon av hans böcker!