Johan Nuder: Det lackar mot en mer hållbar jul

Så här mot slutet av året är det naturligt att reflektera. Och lagom till nyårsafton kanske vi avger ett löfte om ett ännu bättre nästa år? Som inspiration till det löftet presenterar vi stolt vår hållbarhetskalender. Jag har äran att inleda med Lucka 1. Hoppas du får något tänkvärt med dig.
Montage: ICHB
Publicerat: 2018-11-30

Informationscentrum för hållbart byggande brinner som decemberljuset i mörkret för att vi skall bygga och renovera mera hållbart i framtiden. Det här är viktig och vi vill få fler att förstå att det går att påverka klimatet genom att bara vara lite mer nyfiken, som när man skall öppna en lucka i julkalendern. Låt oss tjuvkika bakom några! 

En lucka om växthugaser

En lucka skulle kunna reda ut frågan: påverkar byggverksamhet verkligen klimatet?
Svaret är: naturligtvis gör den det, det är ju självklart. Men hur mycket? För att förstå omfattningen måste vi relatera till något vi känner till. En bra måttstock är att bygg- och fastighetssektorn årligen svarar för ungefär lika mycket CO2 utsläpp som alla personbilar i Sverige. För det flesta en helt okänd och hissnande siffra. Uttryckt på ett annat vis motsvarar det knappt en femtedel av de växthusgaser som släpps ut i Sverige årligen.

En lucka om var det "läcker" hållbarhet

Skrapar man lite på ytan och tittar på vilken byggverksamhet som påverkar klimatet mest ser det annorlunda ut än man kanske tror. Det första man upptäcker är att ”läckaget” är större från det befintliga byggnadsbeståndet och inte från aktiviteterna när vi bygger nya.

För att få perspektiv, några siffror: 2017 tillförde vi 1,1 procent nya bostäder i Sverige medan det samtidigt fanns 4,8 miljoner befintliga bostäder som både underhölls, renoverades och byggdes om. Som ”grädde på moset” använder dessa hus i snitt 2-3 gånger mer energi för uppvärmning per kvadratmeter.

... och luckan om lekmän

Av de 4,8 miljoner befintliga bostäderna är det 75 procent av ägarna, med andra ord beställarna, som är lekmän i byggrelaterade frågor. Det är ägare av småhus, medlemmar i bostadsrättsföreningar och fastighetsägare av mindre hyresfastigheter. Naturligtvis ”läcker det” på andra ställen också, men där finns det ofta en mer professionell kunskap om hållbarhetsfrågor.

Luckan: Vem bygger hållbart?

Naturligtvis sker renovering och bygginsatser genom många olika aktörer. Även här kanske det finns förutfattade meningar om att det är de stora byggföretagen som gör mest avtryck. Fallet är precis tvärtom, det är de små byggföretagen, ofta med färre än 5 anställda (87 procent av alla företag inom bygg- och fastighetssektorn) som genomför de flesta bygginsatserna i Sverige.

Julen - tid att reflektera

Nu kliver vi in i julens månad och det är kanske inte då som man mest tänker på byggaktiviteter eller för den delen hållbarhetsfrågor. Men ledigheten kring jul gör att vi alla får tillfälle att stanna upp, reflektera och kanske också smälta en del intryck från hetsens vardag.

Det här fyra luckorna ger tillsammans kanske en bakgrund till hur vi kan tackla det hållbara byggandet. Summerat blir bilden att byggande och renovering har en stor påverkan på vårt klimat och det är i det befintliga beståndet insatser måste ske för att få effekt.

Följ vår kalender

Besluten att välja hållbara alternativ ligger alltså i betydligt större utsträckning hos ej professionella fastighetsägare och det är mindre byggföretag som behöver mer kunskap om att bygga mera hållbart. 

Ta tillfället i akt och följ vår hållbarhetskalender. Vi fyller 24 luckor av tips och råd och klokheter från intressanta och kunniga personer. Jag är säker på att du får med dig många tankar att reflektera över när det lackar mot jul. Och vem vet? Kanske någon av dessa leder till ett hållbart nyårslöfte.