Veckans gästkrönika: Holistiskt tänkande ger hållbara samhällen

VECKANS KRÖNIKA AV KRISTINA MJÖRNELL, Affärs-och innovationsområdeschef på RISE, adjungerad professor LTH, koordinator för forskningsmiljön SIRen: "Hållbarhet existerar i flera dimensioner. Det är holistiskt tänkande som ger hållbara samhällen."

Under flera år har vi forskat, utrett och resonerat om hur vi ska renovera våra byggnader på ett hållbart sätt. Ambitionen bakom allt arbete är att hitta lösningar för ett klimatsmart och hållbart samhälle. 

Vad menar vi egentligen med hållbart? Hållbart utifrån ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv, och hur mäter vi att något är hållbart? Och hållbart för vem? Är det individen som bor eller vistas i byggnaden, eller fastighetsägaren, företaget, energibolaget, kvarteret eller staden?
Ska vi se på hållbarhet utifrån ett samhällsperspektiv eller ur ett globalt perspektiv?

Vad är det som ska vara hållbart? Är det själva renoveringsprocessen eller är det produkten, alltså det renoverade huset, eller kanske området eller energiförsörjningen som ska vara hållbar? Ska det vara hållbart nu, med dagens energipriser, energi och material-produktion, bostadssituation och inkomstnivåer eller ska det vara hållbart i framtiden? Det är inget tvivel om att det är komplext.

Det har länge varit ett stort fokus på att minska energianvändningen i det byggda beståndet. Vi har designat och byggt lågenergihus, passivhus och till och med plusenergihus. Man har även renoverat och energieffektiviserat många befintliga byggnader så gott som till passivhusstandard.

Men frågan är om man ska jaga den sista kilowattimman och hur mycket det får lov att kosta för att minska energianvändningen ytterligare några procent. Frågan är också hur den energi vi använder produceras och hur mycket energi som går åt för att tillverka och transportera de material, produkter och nya värme- och ventilationssystem som krävs för att minska energianvändningen.

Omfattande renoveringar leder i många fall till stora hyresökningar som kan tvinga människor med låga inkomster att flytta från sina hem. Renoveringstrenden har på senare år ändrats från att ha varit mest inriktad på totalrenoveringar till att allt fler fastighetsägare gör en mer varsam renovering med syfte att bevara så mycket som möjligt av de material och system som fortfarande är i gott skick för att minska kostnaden och begränsa hyresökningar.

Vi behöver applicera cirkulär ekonomi även vid renovering vilket vi kan göra genom att försöka återanvända och återbruka en större del av material och produkter. En förutsättning för detta är att det finns en marknad för återvunnet material, och hantverkare som kan renovera och bygga om snarare än att riva ut och montera nytt. Att bevara exempelvis inredning, fasadmaterial, fönsterpartier och andra detaljer kan även bidra till att byggnadens ursprungliga karaktär bevaras.

"Det mest hållbara är att inte bygga alls utan istället använda de byggnader som redan är byggda mer effektivt."

Det mest hållbara är att inte bygga alls utan istället använda de byggnader som redan är byggda mer effektivt. Då spar vi både mark, kapital och material för att bygga, energi till att värma, ventilera och belysa byggnader. Här kan vi göra riktigt stora besparingar.

Frågan är om vi i framtiden kan tänka oss vara fler på en mindre yta. Att bo trängre, dela eller samnyttja lokaler för arbete, utbildning, sport och kultur för att minska behovet av nya byggnader. Det innebär både ekonomiska och ekologiska vinster men även sociala i form av möten mellan människor och aktiviteter vilket bidrar till levande stadsmiljöer.

Hållbarhet existerar i flera dimensioner och vad som är hållbart från ett perspektiv kanske får motsatt effekt från ett annat perspektiv. I framtiden hoppas jag att vi alltid väger in alla hållbarhetsaspekter när vi ska fatta beslut om renoveringsåtgärder men även tänker på vad som är stort och smått när vi ska effektivisera.

Kristina Mjörnell, Affärs och innovationsområdeschef för Hållbara städer och samhällen på RISE Research Institutes of Sweden. Adjungerad Professor i byggnadsfysik vid LTH, Lunds Universitet och koordinator för den forskningsmiljön SIRen Sustainable Integrated renovation.

 

Publicerat: 2018-08-27
Uppdaterat: 2018-08-27